På Besök I Kiev

2025-02-25
KIEV Den svenska statsministerns besök i Ukraina började med ljuständning på Majdantorget, som fylls med flaggor över stupade soldater. Bland den stora mängden ukrainska flaggor finns där även svenska.
– Jag har otroligt stor respekt för människor som gör den här sortens insats, men som också bevisar hur farligt det är. De försvarar också oss – och då menar vi det, säger Ulf Kristersson till SvD.
Tidningen träffar honom i samband med ett stormöte mellan Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj och flera europeiska ledare.
Läget beskriver han som “tufft” för Ukrainas sida i kriget. Han understryker att Europa måste göra allt för att Ukraina inte ska förlora kriget – för sker det, då “ritas hela den europeiska kartan om”.
– Då kan vi gå in i en generationslång tid av i bästa fall ett nytt kallt krig, tillbaka till en tid som vi trodde vi lämnat bakom oss. Det är ur det allvaret man ska se det, säger han.
Regeringen har tidigare meddelat att de inte utesluter en svensk fredsbevarande trupp på plats i Ukraina. Det sker samtidigt som ett hundratal svenska soldater och officerare redan befinner sig på uppdrag i Lettland, och flera eventuella förfrågningar från Nato kan bli aktuella i närtid.
1/3
Ulf Kristersson på plats i Kiev.
Ulf Kristersson på plats i Kiev. Foto: Paul Wennerholm
2/3
Paul Wennerholm
Foto: Paul Wennerholm
3/3
Foto: Paul Wennerholm
I “ordnade former, där många länder gör en insats” kan Sverige pröva tankarna om att skicka trupp. Men det är inget som görs lättvindigt, enligt statsministern. Det är först möjligt om man har ett klart mandat, med uppbackning från Nato och USA.
– Och där är vi absolut inte än. Sedan ska man ändå ha klart för sig att Europa inte har väldigt stora styrkor som står till förfogande. Det är också ett europeiskt problem, där USA trots allt har en poäng, säger han.
Men om frågan kommer – har Försvarsmakten kapacitet att bidra?
– Vi har alltid kapacitet att bidra med något. Sedan kommer olika länder att bidra med olika saker. Vi bidrar just nu med väldigt mycket till Ukraina, säger han, och tillägger:
– Sedan är det ytterst en fråga över under vilken befäl man står under, och vad som skulle hända ifall en sådan styrka blir anfallen. Allt det här måste man ha väldigt klart för sig.
Efter helgens val i Tyskland heter landets troliga nästa förbundskansler Friedrich Mertz. Under förra veckan jämförde han Donalds Trumps uttalanden med Putins världsbild – och sa att den amerikanska presidenten “antagit ett ryskt narrativ”.
SvD frågar om den svenska statsministern delar den bilden.
– Jag tänker inte gissa. Jag vet att Friedrich Mertz, som är en känd transatlantist, känner att det är mycket bättre om man kan samarbeta med USA i sådana här frågor. Men ytterst måste USA bestämma sin linje, och vi bestämmer vår linje.
Det är speciellt i Tyskland, fortsätter Kristersson – och nämner att det fanns “starka amerikanska synpunkter i valet”, på ett sätt som man inte är van med i Europa.
– Vi respekterar andra länders inrikespolitik, och vi ger oss inte in på det sättet. Så det fanns en viss irritation från tysk sida.
Fredrik Fahlman Intervjuar Ulf Kristersson.
Fredrik Fahlman Intervjuar Ulf Kristersson. Foto: Paul Wennerholm
Han förutspår nu en mer framåtlutat tysk politik för Ukraina, och tillägger att det går bra med det franska ledarskapet, och att även britterna “tar för sig” – men att Tyskland behövs för ett stabilt beslutsfattande i EU.
Ett av de mer efterfrågade vapensystemen från ukrainsk sida i kriget är stridsflygplan. I början av 2024 sa statsministern att regeringen skulle ta ställning till att skicka Gripen när Sverige gått med i Nato.
När så skedde var beskedet att Sverige hade ombetts pausa planerna på att skicka det svenska stridsflygplanet till Ukraina – men president Zelenskyj har fortsatt önskat att se Gripen i det ukrainska luftrummet.
Sedan dess har Trump installerats som president i Vita huset, och Frankrike har skickat egna stridsflygplan till Ukraina. SvD frågar Kristersson ifall den svenska inställningen omvärderats.
Svaret från statsministern är nej. Han säger att Gripen först kan skänkas efter ett fullskaligt och framgångsrikt införande av F-16, och tillägger att Sverige i stället valt att skänka två radarspaningsflygplan.
– Just nu överväger vi inte detta. Men vi vet ännu inte var kriget kommer sluta.

Visa ditt stöd till det informationsarbete Carl genomför

Swish

Scanna QR eller skicka till 076-118 25 68. Mottagare är Caroline Norberg.

Patreon

Här kan du visa ditt stöd genom att bli månadsgivare på Patreon.

Swish

Bidra genom att Swisha till 076-118 25 68, mottagare är Caroline Norberg.

De Fria

Besök folkrörelsen som jobbar för demokrati genom en medveten och upplyst befolkning!
linkedin facebook pinterest youtube rss twitter instagram facebook-blank rss-blank linkedin-blank pinterest youtube twitter instagram