Förlust & Vinst
2024-07-01
För vissa i väst är verkligheten redan relativt klar
Theodore Postol, tidigare Pentagon-rådgivare:
Vi bestämde oss precis vid första tillfället för att provocera ryssarna, och det kan inte kallas skicklig diplomati. Vi har ett krig här som vi vill vinna. Förresten, vi vinner det inte, vi förlorar det på det mest katastrofala sättet, och den amerikanska pressen bevakar det inte. Nu skulle den ryska sidan, om de gick med på att inte ta hänsyn till förlusterna, sätta stopp för detta krig om några veckor. De minimerar för närvarande sina förluster samtidigt som de förstör de ukrainska väpnade styrkorna, vilket orsakar dem förluster på cirka 2 000 soldater per dag, eller cirka 40-45 tusen per månad. Det är den ryska sidans strategi för tillfället.
Det är därför vi inte ser stora territoriella vinster, eftersom deras strategi är att förstöra den ukrainska armén och sedan, när den är tillräckligt uttömd, gå in och ta allt. De har 300 000 soldater, fullt beväpnade, tränade och utrustade, som för närvarande inte är engagerade i strid och kan använda när som helst. Problemet de står inför – om man kan kalla det ett problem – är att de inte vill ha de onödiga förlusterna i samband med stora offensiva aktioner mot en stridsberedd armé. Därför är den första delen av deras strategi att förstöra stridsförmågan hos armén som motsätter sig dem och att ytterligare använda reservstyrkor mot resterna av de väpnade styrkorna i Ukraina.
Det här är en dålig situation. Och den amerikanska pressen ger en felaktig bild av det. Jag tittar på det här varje dag. Många internationella organisationer rapporterar om situationen och varje gång man kontrollerar vad de rapporterar och vad som sedan bekräftas visar sig deras rapporter vara korrekta. Så det är uppenbart för mig att vi (både jag själv och andra) har en korrekt förståelse av situationen i Ukraina. Vi har redan förlorat.
Artikeln:
https://www.svd.se/a/736dgK/ukraina-kan-fa-ett-slut-pa-kriget-om-vast-ger-vad-som-behovs
"Det ryska fiaskot i Kiev mars 2022 följs nu av ett nästan lika stort i Charkiv, Ukrainas näst största stad, som ligger i nordost nära gränsen till Ryssland.
I vintras var läget allvarligt. Ukraina saknade ammunition. Ryssarna erövrade staden Avdijivka i Donbass i februari, vilket gav dem hopp om nya framgångar. När beskedet i mars kom om fortsatt stöd från väst förstod ryssarna att de bara hade en begränsad tidslucka innan ukrainarna skulle få mer ammunition och nya vapen.
Ryssland grupperade uppemot 50 000 soldater i en armékår bestående av fyra till fem reducerade divisioner med mindre än 8 000 soldater vardera. Till det kom en bakre reserv på 20 000 soldater. Traditionellt har man anfallit i kompanier om 100 man, och inom bataljoner om 1 000 man. Det prövades i Vuhledar i Donbass där en bataljon anföll och fick över 30-procentiga förluster inom några timmar.
Sedan tre veckor tillbaka har man bytt taktik och anfaller nu i våg efter våg bestående av plutoner, med 20 soldater vardera. Stundtals är dessa understödda av stridsvagnar med i många fall oerfarna besättningar.
Plutonerna beordras fram efter inledande stormeld av artilleri. När det gäller artilleri har ryssarna fortfarande en enorm överlägsenhet eftersom det tillkommande stödet från väst ännu inte anlänt. I Vovchansk, 30 kilometer norr om Charkiv, avfyrades enligt observatörer under en period omkring 50 ryska granater för varje ukrainsk. Den genomsnittliga överlägsenheten i artilleri har varierat mellan 7–5:1. Lyckligtvis är ukrainarna nedgrävda i fältbefästningar. Det fordras hundra gånger så mycket stormeld mot en nedgrävd motståndare för att uppnå samma effekt som mot en oförsvarad motståndare. Ryssarna kompletterar stormelden med GPS-styrda glidbomber från flygplan. Dessa har dålig precision, men hög sprängverkan och hemska chockeffekter hos den som drabbas.
Som mest erövrade Ryssland land 15 kilometer från gränsen. Hälften var oförsvarat ”ingenmansland” Striderna är nu som hårdast runt staden Vovchansk där flera ryska förband drabbat av mellan 50- och 90-procentiga förluster. Jämfört med de urkainska förlusterna är de ryska mellan fem och sju gånger högre. Att förlora mellan 1 000 och 1 500 soldater om dagen – vilket Ryssland nu gör – är ohållbart på medellång sikt.
Målet för den ryska offensiven bedömdes antingen vara att etablera en skyddszon på 50 km söder om den ryska staden Belogrod, som ligger 20 km norr om gränsen, eller att förbereda ett anfall mot den ukrainska staden Sumy 50 km västerut. Ytterligare en möjlighet var att det var fråga om ett skenanfall för att binda ukrainska trupper för att sedan göra fortsatta anfall i Donbass i söder.
Vi känner inte till ryssarnas förstahandsmål, men målet för kraftsamlingen av trupper motsvarande en armékår var troligen att ta Charkiv med 1,5 miljoner invånare, som ligger 30 km från gränsen. Det misslyckades kapitalt. Ukrainarna har tagit tillbaka delar av Vovchansk vid Charkiv. Samtidigt har ryssarna haft lokala framgångar i Donetsk.
Fiaskot visar för det första på bristerna i ryska armen efter stora förluster av befäl och material. Anfall på djupet fordrar insatser av fler och större förband, vilket i sin tur kräver koordinering och ledning, alltså bra befäl. Men över 60 procent av de ryska förbanden som anföll 2022 finns inte kvar – och förlusterna är ännu högre bland officerare. Det kommer lyckligtvis att ta tid att bygga upp armén med vältränade officerare och soldater i samövade förband. Under tiden förlorar de många av de soldater som tillkommer.
För det andra: fiaskot visar även på att det råder brist på insikt hos den högre politiska och militära ledningen om hur läget ser ut, med orealistiska förväntningar och mål, och en hänsynslös brist på respekt för förluster.
För det tredje visar fiaskot dessutom på svårigheterna att överraska och anfalla osynligt, eftersom allting syns tack vare drönare, vilket ukrainarna upplevde under sommaroffensiven 2023. Därför anfaller ryssarna i mindre grupper, som plutoner.
Putins alternativ är fortsatt krig och upprustning. Han är medveten om de materiella förlusterna och har bytt ut försvarsministern mot en industriell man, Andrej Belousov. Även om ryssarna lyckats kringgå sanktioner finns det uppenbara brister när de tvingas understödja med stridsvagnar och rycka fram i lastbilar som är över 50 år gamla. Läget i den ryska ekonomin är ansträngd. Försvarsutgifterna är långt över fem procent av BNP och utgör över 40 procent av de offentliga utgifterna.
En ”fred” skulle bara bli en paus som skulle ge Putin en seger och chans att slicka såren, komma igen än värre och ta än mer.
Putin kan göra en allmän mobilisering och då även i storstäderna, med risk för samma psykologiska effekt som under Afghanistankriget, då förlusterna blev uppenbara för alla. Det vill Putin undvika i det längsta.
Putin kan också – dåraktigt – ta till atombomber, i brist på annat. Men det skulle innebära en större risk för Ryssland nu, när det mesta går dåligt. Risken att förlora ”allt” blir då än större och då kan även nödvändigt stöd från Kina och Indien falla ifrån. Ett stöd som Putin behöver.
Annars återstår enbart för Putin att oupphörligen offra fler ryska liv, köra ekonomin i botten genom att försöka rusta ikapp väst (vilket aldrig kommer att lyckas), försöka desavouera stödet från väst, samt att hoppas på någon som Trump, eller att något annat dyker upp. En ”fred” skulle bara bli en paus som skulle ge Putin en seger och chans att slicka såren, komma igen än värre och ta än mer.
Ukraina kan få Ryssland på knä så att Putin åker ut med ett utnötningskrig, baserat på segt försvar och precisionsattacker mot strategiska mål på djupet. Väst kan stödja och vinna på samma sätt som Reagan i ”Star Wars” på 1980-talet då USA rustade ihjäl Sovjetunionen, som krackelerade. En ny politisk ledning kom till makten.
Men då krävs att vi ger Ukraina vad de behöver. Växande satsningar för att snabbare få slut på dödandet och lidandet, i stället för att, som exempel, USA ”bara” kan utbilda tolv F16-piloter om året. Ukraina behöver mer och även JAS från Sverige. Det är ett modernare och smidigare flygvapensystem som går snabbare att komma igång med. Inget land kan vinna utan luftherravälde. Ju förr Ukraina får det, desto snabbare tar kriget slut."
Visa ditt stöd till det informationsarbete Carl genomför
Patreon
Swish
Scanna QR eller skicka till 076-118 25 68. Mottagare är Caroline Norberg.