F16 Till Turkiet
2024-06-14
https://www.svd.se/a/rPWqna/uppgifter-usa-och-turkiet-har-signerat-f16-avtal
"Ett steg framåt har tagits i affären som sinkade Sveriges Natoansökan. Enligt turkiska försvarskällor har USA och Turkiet skrivit under kontrakt. ”Om den går igenom drar nog Erdogan en lättnadens suck”, säger Turkietkännaren Paul Levin.
Erdogans efterlängtade stridsflygsaffär kan snart vara i hamn.
Källor inom det turkiska försvarsdepartementet avslöjade under torsdagseftermiddagen att kontrakt har skrivits under av USA och Turkiet för att köpa 40 F16-plan och uppgradera 79 redan existerande stridsflygplan i turkiska flygflottan.
”Kontrakt har skrivits under, och nu diskuterar delegationer från båda sidor detaljerna”, sa en källa inom turkiska försvaret, enligt AFP.
Den beryktade affären har varit utdragen i nästan tre år och kostnaden uppskattas till 23 miljarder dollar, omkring 240 miljarder kronor.
Men framför allt spelade den en avgörande roll i den svenska Natoprocessen.
Efter att ha sinkat den svenska medlemsprocessen i över ett år, ratificerade till slut Erdogan Sveriges ansökan till försvarsalliansen. Med löftet från USA:s president Joe Biden om dealen.
Ett par dagar senare gav Biden grönt ljus för F16-affären ”utan dröjsmål”.
”Mitt godkännande av Turkiets förfrågan att köpa stridsflygplan F16 har varit avhängigt Turkiets ratificering av den svenska Natoansökan”, sa Ben Cardin, ordförande för senatens utrikespolitiska kommitté.
”Men missta ej. Det här var inte ett beslut jag tog lätt”.
En månad senare var Sverige med i Nato.
Började för fem år sedan
– Om affären verkligen går i lås drar nog Erdogan en lättnadens suck, säger Turkietkännaren Paul Levin.
Trots löftena från Biden i början av året har Erdogans positionering i Gaza-kriget komplicerat saken ytterligare, enligt Levin.
– Erdogan har haft en väldigt aggressiv retorik där Turkiet har kritiserat USA och väst, samtidigt som man hyllat Hamas.
Bakgrunden kring den invecklade affären började fem år tidigare, berättar Paul Levin. Turkiet var då medlem i ett konsortium tillsammans med USA för att ta fram femte generationens F35-flygplan.
Den redan dåliga relationen till USA och Nato surnade till rejält när Turkiet bestämde sig för att köpa det ryska luftvärnssystemet S-400. USA menade att det förelåg en stor risk för Ryssland att få information om hur F35 fungerade ifall Turkiet använde sig av båda system.
– Man varnade Turkiet länge för att inte köpa S-400-systemet, men Erdogan motsatte sig. I juli 2019 uteslöt man Turkiet ur konsortiet och de fick aldrig F35-planen, säger Levin.
När F35-affären gick upp i rök började Turkiet leta alternativ. Två år senare, i oktober 2021, lade landet en förfrågan på att köpa F16-flygen.
Robert Dalsjö, överingenjör och försvarspolitisk expert på Totalförsvarets Forskningsinstitut, FOI, berättar att F16-flygen visserligen är ”potenta maskiner”, men inte är lika starka som F35.
– Ursprungligen var F16 tänkt att vara ett lätt och billigt stridsflygplan utvecklat för så kallad kurvstrid, en form av närstrid mellan två flygplan.
De första versionerna av stridsplanet hade inte radar, men blev västvärldens standardstridsplan under Kalla kriget, enligt Dalsjö.
– Moderna versioner av F16 är potenta maskiner. I dagsläget har man flugit dem i 40 år och de produceras fortfarande. Så det är uppenbarligen en lyckad konstruktion, säger han.
”Handlar inte om F16-planen”
När svenska Natoprocessen sinkades av Turkiets veto var det främst amerikanska kongressen som kopplade ihop handlingen med en turkisk möjlighet att sätta press på USA att sälja F16, berättar Levin.
– Till en början handlade Turkiets anledning bakom vetot främst om terrorfrågan och synen på YPG och PKK. Men sen när man fått igenom kraven skiftade det hela mot USA och F16-planen.
Levin tror inte att vetot enbart handlade om F16-planen. Om man frågar turkiska militären, menar de förmodligen att stridsplanen är viktiga i ledet att modernisera flygvapnet.
Men hela affären handlar snarare om att Turkiet ska få ut så mycket som möjligt så länge man har något att förhandla med, enligt Levin.
– Erdogan är en väldigt transaktionell politiker. Man gör deals i utrikespolitiken, helt enkelt. Turkiet har tidigare utsatts för tuffa embargon, så vetot var ett perfekt tillfälle att sätta press.
– Framför allt betyder terrorfrågan mycket för Erdogan, så det är fel att se vetot som enbart svepskäl för att få F16-plan, säger Levin."
Visa ditt stöd till det informationsarbete Carl genomför
Patreon
Swish
Scanna QR eller skicka till 076-118 25 68. Mottagare är Caroline Norberg.