Det här är en text från SvD Ledare. Ledarredaktionen är partipolitiskt oavhängig med beteckningen obunden moderat. Under onsdagen röstar riksdagen om förslaget till ny könstillhörighetslag. Det sker i ett sammanhang där ingen av de 349 ledamöterna kan förklara den uppseendeväckande uppgång av personer som under 2010-talet diagnostiserats med vad som kallas könsidentitetsstörning. Mikael Landén, i dag professor och överläkare på sektionen för psykiatri och neurokemi vid Göteborgs universitet, lade 1999 fram sin avhandling om transsexualism. 2019 skrev han i Läkartidningen om fenomenet. Då kunde konstateras att 727 unga personer diagnostiserats år 2017 jämfört med 31 personer tio år tidigare. Ökningen motsvarade 2 345 procent. En faktor som är svår att bortse ifrån, är att den ökade användningen av sociala medier i tid sammanfaller med ökningen av könsdysfori. I artikeln diskuterades de olika hypoteser som har ställts upp för att förklara ökningen, som även märks internationellt. Några av de anledningar som förts fram har varit tillgång till information via internet, minskad stigmatisering och att kravet på sterilisering vid ändring av könstillhörighet har tagits bort i Sverige. Men som Mikael Landén påpekar var användandet av internet utbrett redan 2007, och medierapporteringen om transsexualism har under decennier varit omfattande. Toleransen mot transsexuella har varit stor under lång tid. Ett alternativ forskarna lyfter fram är ”kulturbunden psykologisk smitta”. På lekmannasvenska: unga människor påverkar varandra. Landén förklarar att det finns en viss sannolikhet för att personer som i tidiga tonår uppmuntras att överpröva sin könsidentitet, också gör det. En faktor som är svår att bortse ifrån, är att den ökade användningen av sociala medier i tid sammanfaller med ökningen av könsdysfori. Man har även konstaterat att autismspektrumtillstånd är vanligare hos personer med könsdysfori, och en hypotes är att dessa personer också är mer känsliga för påverkan i sociala nätverk. Landéns forskning från 1998 visade att tolv personer av 218 hade ångrat sin förändrade könstillhörighet och ansökt om att få återgå till sitt tidigare kön. I medeltal dröjde det drygt sju år. ”Man kan alltså inte få någon uppfattning om i vilken utsträckning personer ångrar ändrad könstillhörighet med mindre än 10 års uppföljningstid.” Den tidigare skolministern Lina Axelsson Kihlblom (S), även transperson, skrev i Expressen (4/4) om sin tidiga insikt om könsdysforin (vid fem års ålder), och sin långa kamp för att få bli den kvinna hon kände sig som. Hon tvångssteriliserades vid 21 års ålder och fick vänta på att få korrigera sitt juridiska kön tills hon var nästan 24 år. Axelsson Kihlbloms inlägg var en replik på en debattartikel som 54 undertecknare skrivit mot lagförändringen. Det före detta S-statsrådet fann inlägget av de 54 vara ”oförskämt” och ifrågasatte deras kompetens. Det tycks inte finnas så många kända transpersoner bland de 54 undertecknarna, men det finns däremot en hel del tunga experter inom barnmedicin, psykiatri och endokrinologi. Och med all respekt och medkänsla för Axelsson Kihlbloms svåra erfarenheter, inklusive de övergrepp som staten gjort sig skyldig till, men den föreslagna lagen är inte till för att ge henne upprättelse. Det riksdagen har att ta ställning till är om lagen skyddar unga, oavsett könsidentitet. Olofsgårds ansats är snarare predikantens vrede mot kättaren: Ett högt känslomässigt tonläge kombinerat med en mästrande inställning till den som hyser andra åsikter. Lina Axelsson Kihlbloms utskällning av de 54 undertecknarna fick Liberalernas Jakob Olofsgård, nyligen upphöjd till partisekreterare, att ta till orda. Han är en av de främsta förespråkarna för den nya lagen. Han länkade till artikeln och skrev på X: ”Det är nu både Hanne Kjöller [som också varnat för konsekvenserna av lagen] och Tove Lifvendahl och alla andra tyckare måste leverera en text som svarar vettigt på denna text. Eller, skriva en rättelse och be om ursäkt för att de hade fel. LÄS!!” Man får hoppas att de andra riksdagsledamöterna förmår väga de många och sakliga argumenten på ett mer balanserat sätt än så. Olofsgårds ansats är snarare predikantens vrede mot kättaren: Ett högt känslomässigt tonläge kombinerat med en mästrande inställning till den som hyser andra åsikter. Men fria opinionsbildare behöver inte be om ursäkt för att de hyser och uttrycker andra åsikter om politiska lagstiftningsförslag. En kritisk läsare påpekade för Olofsgård på X att Axelsson Kihlblom varken berört frågan om varför man bör sänka åldern då det är möjligt att byta juridiskt kön till just 16 år, eller den omständighet att 80 procent av dem som identifierar sig som transpersoner, återidentifierar sig med sitt biologiska kön efter genomgången pubertet. Jakob Olofsgårds svar: ”Hon visste när hon var 5 år gammal. Hur många har ångrat ett juridiskt könsbyte?”. Det är ju närmast att betrakta en retorisk fråga, eftersom han lika lite som forskningen har svar på hur det kommer att bli för de många som det senaste decenniet har bytt juridiskt kön eller inlett eller genomgått behandling. Det är en av de många dimensioner som får politikernas iver att till varje pris trycka igenom lagen, att framstå som både anings- och vårdslös. Men elva av dem som har ångrat sin könstransition skrev i Expressen häromveckan (9/4): ”I våra fall blev kombinationen att önska tillhöra motsatt kön och ha fri tillgång till transgrupper på nätet förödande. Vi började forma identiteter som grundade sig på en idé om att människan har inre kön som är helt oberoende av det biologiska könet. Vi fann ett sammanhang, nya vänner och framför allt ett svar på varför vi alltid hade känt oss annorlunda, aparta från resten av världen.” De vädjar till riksdagens ledamöter: ”Det vi vill få er att förstå är att den svartvita logik som ligger till grund för det kontroversiella lagförslaget om att enklare få byta juridiskt kön, att dela upp juridisk ‘könsidentitet’ och medicinska ingrepp på kroppen, inte funkar i praktiken.” Primum non nocere. Den latinska frasen för läkarens gyllene regel. Viktigast av allt: att inte skada. En tanke att skicka med de riksdagsledamöter som ska rösta om den nya lagen på onsdag."