Att Tänka Om Tänkandet I SvD

2024-03-20
Nu skall vi plötsligt tänka på hur vi skall tänka...

https://www.svd.se/a/l37gkk/beslutsangest-kan-du-overtanka-psykologiforskare-har-en-losning
"Var går gränsen mellan att tänka och övertänka? Och vad gör vi när vi fastnat i besluts­ångest? Erik Andersson, docent i klinisk psykologi vid Karolinska institutet, har tre lösningar.
Tvekar du mellan två utbildningar? Ett yrke som kanske tar din karriär till nästa nivå? Eller har du bara stannat framför ostdisken i butiken en orimligt lång stund och funderat över om du ska köpa mozzarella eller halloumi?
Oavsett vilka beslut du står inför känner du hur övertänkandet tröttar ut dig och hur beslutångesten växer. Du är inte ensam.
Erik Andersson, som är psykolog och forskar i klinisk psykologi vid Karolinska institutet, berättar mer om fenomenet.
– Jag brukar definiera övertänkande som att man bara tänker och tänker utan att komma någon vart. Man får inga nya svar eller insikter, förklarar Erik Andersson.
Övertänkande eller ältande är oftast förknippat med ett slags osäkerhets­variabel. Att stå inför en val­situation med någon form av osäkerhet där relativt stora konsekvenser står på spel.
Hur påverkas vårt väl­mående av att övertänka?
– Den vanligaste konsekvensen är att det inte fattas ett beslut i slut­änden eftersom man inte kan tänka klart längre, vilket i vissa fall kan leda till sämre konsekvenser, säger Erik Andersson.
”Övertänka i grunden sund process”
En andra följd är att man lägger ner en hel del kognitiv kapacitet på saker som händer i huvudet. Man går helt enkelt miste om andra viktiga saker som sker i livet. En tredje effekt är försämrad sömn av att ständigt övertänka saker.
– Det som ofta händer för människor är att de börjar ägna sig åt det här vid fel tillfällen. Så till exempel att när man lägger sig ner, har släckt lampan och ska sova, då börjar det här sätta i gång.
Men finns det några positiva aspekter med att övertänka?
– I bland kan övertänkandet hjälpa oss att tänka noggrant och ta välgrundade beslut. Det kan exempelvis låta oss hitta nya aspekter som spelar roll i beslutfattandet.
– Jag tänker att det är i grund och botten en väldigt sund process. Men för många så kan det noggranna tänkandet spilla över ett slags tipping point, säger Erik Andersson.
Att övertänka – när ”det noggranna tänkandet spiller över en tipping point”.
Att övertänka – när ”det noggranna tänkandet spiller över en tipping point”. Foto: Fredrik Sandberg/TT
Sluta att övertänka – i fem steg
Det går att bryta sig loss från den olyckliga spiralen av tankar. Erik Andersson tipsar om några steg som kan vara till hjälp för den som övertänker.
1. Bedöm läget. Det första man kan prova göra är att konstatera om övertänkandet är till någon hjälp eller inte. Gör en rimlighetsbedömning genom att ställa dig frågan; är det här övertänkande eller inte? Det är givetvis lättare sagt än gjort. Men en bra start är att fundera över om övertänkandet tar en närmare ett beslut överhuvudtaget.
2. Systematisera. Det andra steget är att försöka systematisera sitt problemlösande.
– Det här med övertänkande är ju att man försöker problemlösa kring någonting. Och det som kan hända då är att man går och oroar sig lite dygnet runt hela tiden, menar Erik Andersson.
3. Avsätt tid för problemlösning. När man har fastställt för sig själv att man har hamnat i en loop av övertänkande, då är det dags att avsätta tid till effektiv problemlösning och då är man inne i det sista steget.
4. Skriv, testa, utvärdera. Erik Andersson menar att det brukar hjälpa för många att skriva ner vad problemet är, vilka fördelar och nackdelar som finns med de beslut man ältar över.
– När man väl har bestämt sig för att prova ett av besluten så får man ta det och sedan utvärdera. Det kan vara fel, men det får man testa helt enkelt, säger Erik Andersson.
5. Släpp alternativen – sluta grubbla. Trots att beslutet är taget kan det vara svårt att låta bli att grubbla över om beslutet blev rätt. Erik Andersson påpekar att dessa tankar behöver man låta vara, i stället ska man fokusera på att utvärdera beslutet under den avsatta tiden som man har planerat in i sin kalender.
Förändra, acceptera, släpp-metoden
Kirsty Ross, docent i klinisk psykologi vid Massey University i Nya Zeeland, presenterar en liknande metod. ”Förändra, acceptera och släpp det”, skriver hon i en forskningsartikel i The Conversation. Första steget, ”förändra” innebär att man identifierar vad som faktiskt kan förändras. Exempelvis själva situationen eller ens egna reaktioner. Genom att ta itu med det som är inom ens kontroll kan man hantera situationen på ett mer konstruktivt sätt.
Det andra steget, ”acceptera”, handlar om att acceptera känslorna som uppstår i samband med situationen i stället för att skjuta undan dem. Det sista steget, ”släpp det”, innebär att man frigör sig från behovet av att ha full kontroll över situationen. Genom att släppa taget om detta behov kan man minska på ångesten som kan uppstå.
Båda metoderna kan vara användbara vid stora och små beslut – om utbildningar, karriärväg eller att bara den mest passande osten.

Visa ditt stöd till det informationsarbete Carl genomför

Swish

Scanna QR eller skicka till 076-118 25 68. Mottagare är Caroline Norberg.

Patreon

Här kan du visa ditt stöd genom att bli månadsgivare på Patreon.

Swish

Bidra genom att Swisha till 076-118 25 68, mottagare är Caroline Engström.

De Fria

Besök folkrörelsen som jobbar för demokrati genom en medveten och upplyst befolkning!
linkedin facebook pinterest youtube rss twitter instagram facebook-blank rss-blank linkedin-blank pinterest youtube twitter instagram