Detta är nära nog elakt för nog har de biltelefon och nog har de varit geofencade väldigt länge... Men visst, det kan finnas en pedagogisk poäng med att framhålla det olämpliga i politisk åsiktsregistrering av exempelvis en sådan som jag är här i Sverige, så är det ju också. Innehållet i artikeln kan utan större svårigheter ses analogiskt kopplat till för svenskar mer bekanta politiska system...
https://www.dn.se/varlden/anna-lena-lauren-ryska-oppositionen-lever-upp-tack-vare-protesterna-under-fuskvalet/ " 87,26 procent för Vladimir Putin i det ryska fuskvalet är närmast nordkoreanska siffror. Det Kremlkontrollerade valmaskineriet var tydligen nervöst och drog därför för säkerhets skull upp siffrorna extra mycket. Den elektroniska omröstningen har varit till stor hjälp. Att justera siffror digitalt är praktiskt lättare än att proppa ned färdigt ifyllda röstsedlar i urnorna. Det är också därför ryska valmyndigheter aktivt har uppmanat folk att rösta elektroniskt. Putin tilldelades alltså drygt 87 procent, statistkandidaterna Nikolaj Charitonov från kommunistpartiet drygt 4 procent, den okända Vladislav Davankov (som uttryckt försiktig kritik mot kriget) 3,85 procent och nationalistpartiet LDPR:s Leonid Slutskij 3,2 procent. 87,26 procent för Vladimir Putin i det ryska fuskvalet är närmast nordkoreanska siffror, skriver DN:s Anna-Lena Laurén. Skillnaden mot det förra fejkvalet 2018, då Putin tilldelades drygt 77 procent, är påtaglig. Då verkade det ännu finnas en spärr inom regimen – man ville inte presentera siffror som för tankarna till centralasiatiska diktaturer. Dessutom är det ett etablerat faktum att kommunistparitet i Ryssland har ett fast väljarstöd på upp till tjugo procent. Att stjäla alltför mycket av dem skulle se för uppenbart riggat ut. (I det förra fuskvalet 2018 lät de ryska valmyndigheterna kommunistpartiets kandidat Pavel Grudinin få nästan 12 procent av rösterna.) Nu existerar inga sådana spärrar längre. Den ryska oppositionen i exil verkar nästan välkomna detta. De hoppas att insikten om Putins sanna natur äntligen ska sjunka in hos västvärlden. – Förr var Putin en ”auktoritär ledare”, nu är han en krigsdiktator, säger Dmitrij Gudkov till Dozjd. Han är rysk oppositionspolitiker, sedan flera år tillbaka bosatt i Bulgarien. Både Gudkov och flera andra oppositionsledare i exil är mycket glada över uppmärksamheten i västlig press kring Navalnyjs sista protestaktion. Den gick ut på att alla som röstar mot Putin gör det klockan tolv på dagen. Bilderna av de långa köerna vid lunchtid, framför allt vid ryska ambassader utomlands men också i vallokaler i Moskva och Sankt Petersburg, har vitaliserat många inom den vingklippta oppositionen. – Den västliga pressen skriver om vår aktion. Det kommer att stärka kraven på att Putin borde förklaras olaglig som president, säger Dmitrij Gudkov. Dmitrij Gudkov i Moskva 2021, i dag bor han i Bulgarien. Gudkov är väl optimistisk. Om så alla EU-ledare deklarerade att Putin inte längre representerar Ryssland kommer det inte att ändra på något. Inga EU-ledare förutom Viktor Orbán underhåller några kontakter med Ryssland redan som det är. Handeln med Ryssland är nere på ett minimum. Det tidigare beroendet av rysk fossilgas har om inte eliminerats så minskats radikalt. Det har inte ändrat på något, och Ryssland har visat sig kunna undgå en stor del av sanktionerna. Men för den ryska oppositionen var det psykologiskt viktigt att se tv-bilderna från söndagen. För ett ögonblick fick man intrycket av att det gamla Ryssland från 2011, när upp till 100 000 personer demonstrerade mot valfusket på Sacharovtorget i Moskva, är tillbaka. Så är det naturligtvis inte. Dagens ryska opposition saknar ledare. Den är tilltufsad och slagen till marken efter mordet på Navalnyj. Men många av de ryssar som drömmer om ett fritt land behövde den här känslan av att inte vara ensamma. Men många av de ryssar som drömmer om ett fritt land behövde den här känslan av att inte vara ensamma. För den som inte har levt i en diktatur är det omöjligt att föreställa sig hur det påverkar en människa att hela tiden få höra att hon saknar betydelse. Det var därför det betydde så mycket för de oppositionella ryssarna att få se varandra vid vallokalerna. Att få en bekräftelse: Vi finns. Sannolikt har det en betydelse även för oss. Den västliga allmänheten har under de senaste två åren vant sig vid att se ryssarna som en genomcynisk, konformistisk massa. Och det ryska folkets ansvar när det gäller anfallskriget mot Ukraina går inte att komma undan. Ändå är det bra att alltid hålla i minnet: Det finns fortfarande ett annat Ryssland. Vi har en skyldighet att se dem, för om vi inte gör det har vi inte hela bilden."