Om Kina I SvD
2024-03-16
https://www.svd.se/a/nQ3pXm/anne-stevenson-yang-kina-gar-mot-slutenhet-och-fattigdom
"Amerikanskan kom som Mao-frälst till Kina 1985. Nu varnar hon svenska företag och politiker för Kina – och förutspår att landet styr mot isolering och fattigdom. Själv avvecklar Anne Stevenson-Yang sitt kinesiska bolag.
– Det är som en film som körs baklänges. Lika mycket som Kinas integration i världsekonomin förändrade liv över hela världen, så kommer landets krympning och tillbakadragande att göra det, säger Anne Stevenson-Yang.
Amerikanskan blir nästan överröstad av slamret på fiket i Stockholm där hon sitter denna eftermiddag. Hon har precis släppt boken ”Wild Ride – A short history of the opening and closing of the Chinese economy” i London. Nu är hon här för att bland annat tala på Utrikespolitiska institutet.
– Kinas kapitalistiska experiment är över.
”Wild Ride” är en skoningslös granskning av Kinas väg från slutenhet, till ekonomisk öppenhet och tillbaka till slutenhet, från 1979 till nu.
Anne Stevenson-Yang växte upp i Washington DC i USA och flyttade till Kina 1985, bland annat för att hon hade svårt att försörja sig som frilansjournalist i New York.
– Den huvudsakliga anledningen till att jag åkte till Kina var att jag var ett stort fan av Mao Zedong. Jag var ungen i församlingens skola som bar den lilla röda boken i min kavajficka. Jag trodde att han var killen som verkligen förstod jordbruksarbetarna.
Insåg att hon hade fel
Så fort hon kom dit insåg hon att hon hade fel, berättar hon. Ändå stannade hon i Kina, byggde upp flera företag, gifte sig med en kinesisk man och fick två barn med honom, plus en bonusson. I några år bodde familjen i USA, men kom sedan tillbaka.
Hennes nuvarande företag J Capital Research analyserar börsnoterade kinesiska bolag och tar positioner i marknaden.
Att Kina tidigare öppnade sig ekonomiskt berodde på att landet behövde utländskt kapital, enligt Anne Stevenson-Yang.
– Jag tror att västvärlden gjorde ett misstag med Kina. Det drevs till stor del av västvärldens egenintresse, eftersom det var så attraktivt att utnyttja Kinas låga arbetskostnader, markkostnader och kapitalkostnader.
När utländska affärsmän och affärskvinnor flockades i Kina ökade antalet företag och organisationer, men inte antalet tillsynsmyndigheter. Därför minskade förtrycket och folk kunde röra sig runt i landet, vilket de inte kunde tidigare, berättar hon.
– Men Kina är i grunden utformat efter det leninistiska systemet. Det finns en mycket hård social kontroll och stor motvilja från kommunistpartiet att ge upp auktoritet och kontroll. Så det var alltid menat att landet skulle sluta sig, när det väl hade fått in kapitalet.
”Röda eliten” roffade åt sig
Under tillväxtåren gällde det för bolag att locka till sig en person ur ”den röda eliten” för att inte staten skulle slå till mot företaget, skriver Anne Stevenson-Yang i sin bok. Vid millennieskiftet kontrollerade ledarnas barn i stort sett alla viktiga delar av Kinas ekonomi i sektorer som telekom, petrokemi och finans, enligt henne.
Men det kanske mest förödande för landet har spekulation i fastigheter varit. Roten till problemen är att Kina är uppdelat i fem nivåer av politisk styrning. När skatterna silas neråt får de sista två-tre nivåerna väldigt lite pengar. Ändå är det de som ska betala för till exempel skolor, sjukhus, vägar, vattensystem, kraftverk och välfärdsprogram. Lösningen blev att sälja av mark till fastighetsexploatering för att få in pengar.
Eftersom nästan ingenting tillåts gå i konkurs, så gäller det att hela tiden sälja mer mark och bygga mer. Lägg därtill att många kineser inte litar på banker utan investerar i bostäder i stället.
Höghusen breder ut sig, även där det inte finns jobb. Dessutom har kineserna byggt kopior av till exempel Grand Canyon, Döda havet, Eiffeltornet, Hongkong, Manhattan, Florens, Röda torget i Moskva och den kinesiska muren.
Rekordhög skuld
Spökstäder där nästan ingen bor finns lite här och var.
– Fysiskt har landskapet förändrats mycket. Gränderna är borta. I stället står där strålande glas- och stålbyggnader. Men samma människor sitter där, med samma upprullade byxben till knäna och samma skjortor upprullade över magen, på sommaren. De pratar om samma saker och har i princip samma lön.
Kinas totala skuld ökade till rekordhöga 288 procent av BNP i fjol, enligt tidningen Nikkei Asia.
– När jag var liten och tittade på tigrar på National Zoo hade kattdjuren små burar med galler. De gick fram och tillbaka och rörde stängerna med nosen, säger Anne Stevenson-Yang.
– Det är ungefär som den kinesiska regeringen nu. Regeringen vill stimulera tillväxt, men är rädd för att stoppa in pengar i ekonomin eftersom de måste få ner skulden. Regeringen rasar mot begränsningarna, men kan inte ta sig ur situationen.
Utan ett tillväxtmål är det väldigt svårt för kinesiska företag att göra en budget, hävdar Anne Stevenson-Yang. Och så småningom kommer Kinas ledare att tvingas ösa in pengar i ekonomin, genom att låta centralbanken trycka mera pengar, tror hon.
– Då kommer valutan att devalveras och skapa en sorts deflation som drivs ut till resten av världen. Jag skulle inte bli förvånad om den kinesiska regeringen då tog kontroll över handelssystemet och monopoliserade handeln.
Deflation betyder att priserna faller.
I Anne Stevenson-Yangs scenario får utländska företag i Kina se sina vinster och aktiekurser falla. Och utländska företag som exporterar till Kina får se krympande export dit eftersom den kinesiska köpkraften minskar, vilket i sin tur kan få de företagens vinster och aktiekurser att falla.
Avvecklar sitt kinesiska företag
Själv håller Anne Stevenson-Yang på att avveckla sitt företag J Capital Research i Kina, men hon har inte något direkt råd till svenska företag.
– Nordeuropeiska bolag är långsammare när det gäller att förstå trender.
Många svenska företag har stora tillgångar i Kina, men hon ser ingen anledning till att de skulle lämna landet hals över huvud.
– Det finns ju saker som den ryska invasionen av Ukraina och, Gud förbjude, den kinesiska invasionen av Taiwan. Men det verkar absolut inte troligt.
Vissa experter oroar sig för att Kina, som allt mer högljutt hävdar att Taiwan tillhör landet, ska invadera ön, eller blockera öns hamnar, så att Taiwan får vika ner sig, men inte Anne Stevenson-Yang.
– Det vore kolossalt dumt. Det är svårt att föreställa sig att någon skulle vara så dum. Och det är svårt att föreställa sig att någon i Peking skulle ha makten över militären för att tvinga dem att göra det.
Varför är det dumt?
– Vad skulle du vinna? Du skulle förlora stödet från hela världen. Du skulle ha en blockad mot dig. Du skulle ha ett 20-årigt markkrig mot förmodade kineser, som ska vara dina landsmän. Du skulle spendera en biljon dollar. Du skulle framkalla fiendskap både hos ditt eget folk och det taiwanesiska folket. Och vad skulle du få?
Det många pekar på är att Kina skulle få kontroll över Taiwan Semiconductor Manufacturing Company, TSMC, som tillverkar 90 procent av världens mest avancerade halvledare. Det vill säga pyttesmå elektronikkretsar som sitter inuti saker som mobiltelefoner, vapen, bilar och datorer. Denna västvärldens omhuldade skatt vill Kina gärna ha.
”Xi ganska klumpig politiker”
Men Anne Steveson-Yang avfärdar det argumentet med att Kina redan nu suger upp TSMC-anställda och att det går att bygga nya halvledarfabriker i väst, även om det tar lång tid.
Att Kina nu är på väg att sluta sig kommer inte bara att drabba omvärlden, utan framför allt kineserna, som kommer att bli fattigare, tror hon.
Är inte president Xi Jinping rädd för att folk ska protestera?
– I 20 år hade du den här fastighetsexplosionen som sedan gjorde att många människor förlorade pengar och det var massiva protester kring det. Men det fanns ingen enande ideologi. Det fanns inget organisationscentrum. Protesterna kom och gick. Samma sak är sant nu.
Vad säger du om Xi Jinping?
– Han är en ganska klumpig politiker, åtminstone externt. Internt verkar han klara sig väldigt bra. Men den här slutenheten skulle i vilket fall ha hänt. Den är inte hans fel.
Varför inte?
– När utländskt kapital blir mindre lätt att få tag på kommer det med krav.
Hon räknar upp krav på vinst, transparens, kontroll över de kinesiska företagens revisorer, insyn i kinesiska bankers bokföring samt tillgång till finanssektorn och telekomsektorn.
– Ingenting av de här sakerna är saker som Kina är villigt att ge.
Flera signaler om skakighet
Xi Jinping förstår inte ekonomi, hävdar hon.
– Han tror att Kina kan investera i högteknologiska sektorer som halvledare, batteriteknik och lysdioder, och att det kommer att få fart på den kinesiska ekonomin. Det är helt fel.
Hon framhåller att den kinesiska ekonomin främst består av tillverkning och jordbruk, och att 60 procent av befolkningen har svårt att ta avancerade jobb. Dessutom hävdar hon att Kina sätter volym framför teknik och kvalitet så att innovativ teknik dränks när regeringen investerar i den.
Kommer Xi Jinping att kunna sitta kvar?
– Jag har egentligen väldigt liten insikt i elitpolitik. Det verkar som om saker och ting har blivit skakiga ett par gånger, som i slutet av 2022 när Xi Jinping vände sig 180 grader i frågor, bland annat nolltolerans mot covid.
Hon radar upp flera signaler om skakighet, till exempel att Xi Jinping inte åkte till den brittiska drottningens begravning.
– Vem vet om Li Keqiang, den tidigare premiärministern, dog en naturlig död. Ingen kände till att han hade hjärtproblem och helt plötsligt får han en hjärtattack. Det finns för många mäktiga kineser som har dött av hjärtinfarkt.
Om Xi Jinping byts ut, skulle Kina fortsätta att vara repressivt?
– Jag vet verkligen inte. Kina har alltid verkat via elitkoalitioner och nu har många av dessa elitfraktioner ersatts av en fraktion och det verkar mindre stabilt i mina ögon. Vad skulle kunna ersätta det? Om systemet skulle kollapsa, ser jag inget positivt komma ur det.
– Jag ser ingen organiserad rörelse eller ideologi eller tänkande eller något som skulle kunna ta över förvaltningen av landet. Så jag kan inte föreställa mig vem som skulle göra det.
För riskfyllt att åka till Kina
Många utlänningar har lämnat Kina. Anne Stevenson-Yang och hennes man lämnade landet 2014 och bosatte sig i USA, vilket de tre barnen redan hade gjort. Hon reste tillbaka till Kina och jobbade ett par veckor i månaden. Men 2019 åkte hon och hennes man tillbaka för att, underförstått, säga farväl till släkten.
– Jag skulle inte åka dit nu, för att de fängslar folk slumpmässigt.
Anne Stevenson-Yang står som legalt ansvarig för J Capital Research och ser det som en risk.
– Den enda fördelen skulle vara att man verkligen skulle kunna lära sig en dialekt riktigt bra genom att sitta i fängelse.
Men du talar ju redan mandarin?
– Ja, men jag skulle älska att prata shanghainesiska eller kantonesiska eller wuxi eller något sånt. Men jag vill inte tillbringa två år i fängelse för att kunna göra det."
Visa ditt stöd till det informationsarbete Carl genomför
Patreon
Swish
Scanna QR eller skicka till 076-118 25 68. Mottagare är Caroline Norberg.