" Uppställningen var mäktigast möjliga när det gäller offentlig ekonomi i Sverige: statsminister Magdalena Andersson, finansminister Mikael Damberg, riksbankschefen Stefan Ingves och Finansinspektionens generaldirektör Erik Thedéen.

Klockan var halv fyra på eftermiddagen lördagen den 3 september och regeringen hade med kort varsel bjudit in till pressträff.

Ordvalet i inbjudan var allvarstyngt: ”Åtgärder för att värna den finansiella stabiliteten med anledning av Rysslands energikrig mot Europa”.

Budskapet: Höga energipriser tvingade elbolag att lämna säkerheter till något som hette ”Nasdaq Clearing”. Elbolagen riskerade att hamna på obestånd och hota hela elmarknaden. Därför behövde staten gå in och ge garantier på 250 miljarder kronor.

Statsminister Magdalena Andersson höll inte igen när hon beskrev situationen:

– Det hotar vår finansiella stabilitet och om vi inte agerar snart kan det leda till allvarliga störningar i det finansiella systemet i Norden och Baltikum. I allra värsta fall skulle vi kunna falla ner i en finanskris.

Pressträffen skapade rubriker, men också frågor. Att elpriserna pressade ekonomin var knappast förvånande, men hotade det verkligen den finansiella stabiliteten? Och hur skulle det leda till en finanskris? Vilka aktörer var hotade och hur?

Dagen efter den svenska regeringens presskonferens, berättade deras finska motpart om ett liknande åtgärdspaket till energibolagen, omfattande garantier och lån värda nästan 120 miljarder kronor. Det finns ingredienser som kan leda till en Lehman Brothers-situation på elmarknaden, sade landets näringsminister Mika Lintilä.

Men även om det finska beskedet kom en dag senare, låg landets myndigheter inledningsvis steget före. Det säger Juha Majanen, som är kanslichef på finska finansministeriet.

– Min uppfattning är att vi tidigt hade koll på hur landet ligger, och att vi väckte våra nordiska kollegor till insikt om problemen, säger Juha Majanen till SvD.

Flera energibolag, som Vattenfall och Skellefteå Kraft, har bemött de statliga garantierna med avmätta kommentarer.

”Vi välkomnar alla åtgärder som kan stabilisera marknaden. Marknaden är väldigt volatil och alla aktörer är eller kommer att bli påverkade. Vattenfalls finansiella situation är för närvarande stabil. Vi analyserar nu noga regeringens förslag”, skriver till exempel Boo Ehlin, presschef på Vattenfall Sverige, i ett mejl.

Men ett bolag sticker ut: den finska energijätten Fortum.

Redan för ett par veckor sedan ropade det finländska bolaget offentligt efter statlig hjälp. Det gällde framförallt en sak: Fortums handel med värdepapper som är kopplade till elmarknaden.

Priset på el för el i Norden och Baltikum det kommande dygnet bestäms på elbörsen Nordpool. Men parallellt handlas finansiella kontrakt om att köpa och sälja el i framtiden, så kallade derivat, på en annan marknad.

Derivathandeln sköts av Nasdaq som också äger Stockholmsbörsen. På den här marknaden, som har sitt centrum i Stockholm, är Fortum en stor aktör. Som nu hade hamnat i en oroande situation.

Elderivat handlas av flera skäl, bland annat av spekulation men framför allt för att köpare och säljare av el ska kunna minimera prisrisker så att affärer sker till villkor som är förutsägbara. Ofta ligger elbolag med kontrakt långt in i framtiden och så kallade terminer är ett bindande åtagande för elproducenten. När priset på el stiger, måste elproducenten skjuta till ytterligare säkerhet till Nasdaq Clearing, för att säkra att transaktionen kommer kunna genomföras.

Normalt är nivån på säkerheterna lätthanterliga för energijättarna. Men efter Putins energikrig har elpriset på framförallt derivatpriserna gått rakt upp. Och med den behovet av säkerheter. En uppgång i elpriset på endast 10 procent kan innebära att den summa som bolaget tidigare lagt in som säkerhet måste dubblas och den senaste tiden har priserna stigit betydligt mer än så.

I april hade Fortum utställda säkerheter, för hela koncernen och på alla marknader, värda 40 miljarder kronor. I juni var beloppet uppe i sjuttio miljarder kronor. När kvartalsrapporten publicerades den 26 augusti hade säkerheterna stigit till nästan 120 miljarder kronor.

Detta för en koncern som hade drygt 43 miljarder i likvida medel då det andra kvartalet löpte ut.

Fortums kvartalsrapport var överlag dyster läsning. Under årets första halvår gick bolaget 120 miljarder kronor back, nästan uteslutande på grund av det tyska dotterbolaget Uniper. Rysslands energikrigsföring mot Europa har slagit direkt mot Uniper.

Uniper är ett konglomerat som bland annat äger kärnkraft i Sverige, men även handlar med rysk gas som distribueras till kunder på kontinenten. Gasen har varit en förlustaffär utan motstycke sedan Ryssland ströp leveranserna till Europa.

Unipers aktiekurs har mer eller mindre kollapsat i år. Den tyska regeringen tvingades så sent som i juli ge bolaget akut krisstöd, vilket gav landet en ägarandel på 30 procent samtidigt som Fortums krympte.

Ovanpå den redan ansträngda ekonomiska situationen för Fortum kom nu kraven på säkerheter. Under en telefonkonferens i samband med kvartalsrapporten vädjade vd Markus Rauramo direkt till de nordiska ländernas regeringar.

– På kort sikt uppmanar jag de nordiska regeringarna att säkerställa att energibolagen får finansiering för att täcka säkerheterna, om de skulle behöva det. Vi har för Fortums del redan startat diskussioner med den finska staten för att hantera likviditetspressen, sade Markus Rauramo.

Fortum är börsnoterat, men ägs till 50 procent av finska staten. När Fortum ropade lyssnade finska myndigheter.

Kanslichefen på finansministeriet, Juha Majanen, bekräftar för SvD att det var just kontakterna med Fortum som fick de finska myndigheterna att utreda omfattningen av riskerna.

Det här skedde fredagen den 26 augusti, samma dag som Fortums kvartalsrapport. Vid den här tiden var derivatkontrakten rekorddyra och kostade tre gånger så mycket som de hade gjort i maj.

– Vi ville ta reda på om det som Fortum talade om var utbrett. Och det visade sig att en handfull av de trettio största elbolagen i Finland oroade sig för att likviditeten inte räcker för att täcka säkerheterna, säger Juha Majanen.

Det skulle ha kunnat innebära att ett eller flera energibolag gör teknisk konkurs. Reglerna säger att andra energibolag i så fall hade blivit tvungna att täcka upp för det havererade bolagets säkerheter.

– Farhågan var att det skulle kunna sätta igång en kedjereaktion. Det hade kunnat bli kaos på elmarknaden, säger Majanen.

Risken beror dels på storleken på energibolaget och vilken slags positioner man har tagit på sig på marknaden. Vissa var mer utsatta än andra, säger Majanen, utan att specificera vilka bolag han pratar om.

Fortum har öppet efterlyst garantier. Var de mer utsatta än andra?

– Fortum är enormt jämfört med många andra energibolag. Det betyder att säkerheterna de måste ställa blir väldigt stora.

När Ryssland meddelade att gasleveranserna stoppas på obestämd tid fredagen därpå lade de finska myndigheterna på ett extra kol. Det var upplagt för en turbulent vecka på råvarumarknaden, och det ansågs därför viktigt att få ut ett lugnande besked direkt.

– Samtidigt hörde vi att Sverige var på väg att bli klara med sitt åtgärdspaket. Vi slog inte gemensamt fast när vi skulle gå ut med nyheterna, men vi samkörde i så måtto att vi hade koll på varandras planer, säger Juha Majanen.

Medan det finska finansministeriet är tydligt med Fortums centrala roll och att bolagets situation ledde till att man tog kontakt med myndigheter i andra nordiska länder, har svenska beslutsfattare varit mer sparsamma i sin information.

Några specifika energibolag har inte pekats ut någonstans i kommunikationen eller i förslaget till det riksdagsbeslut som fattades i måndags för att godkänna garantierna på 250 miljarder. Inte heller varifrån initiativet till stödet kom.

När SvD i måndags frågade finansmarknadsminister Max Elger om vems analys som låg bakom stödet svarade han så här:

– Den analysen är, skulle jag säga, samfälld bland inte bara regeringen utan även energimarknadens aktörer. Vi har även likartade signaler från banker och inte minst Finansinspektionen. Riksbanken och Riksgälden är också rörande ense om denna bedömning.

Max Elger ville inte precisera vilka av energimarknadens aktörer departementet hade varit i kontakt med. När SvD efteråt ber finansmarknadsministerns pressekreterare om en kommentar kring Fortums roll i processen, avböjer han.

Klart är i alla händelser att de svenska myndigheternas process, som leder fram till garantipaketet, ser ut att ha dragit igång bara några dagar efter Fortums larm till finska regeringen, den 26 augusti.

Enligt Finansinspektionen var det då Rosenbad som satte bollen i rullning.

”Det är regeringen som i slutet av förra veckan tog initiativet till likviditetsstödet”, skriver Susan Vo Bergqvist, pressekreterare på Finansinspektionen, i ett mejl till SvD.

Vilka elbolag som legat särskilt illa till och om Fortum är ett av dem vill varken Finanssektionen eller Nasdaq svara på. SvD har begärt ut kommunikationen mellan FI och Nasdaq, som dock är nästan helt maskad.

Aktiviteten på Finansinspektionen var dock omfattande de första dagarna i sepember. Torsdagen 1 september träffade FI representanter från bland andra Riksbanken, Finansdepartementet, Riksgälden – där samtliga tre myndigheters chefer närvarade. Samma dag arrangerade FI även ett möte med Nasdaq Clearing.

På lördagen, 3 september, träffade sedan regeringen ett antal svenska affärsbanker, vilket DI rapporterat om. Syftet var att informera om garantipaketet som skulle presenteras senare under eftermiddagen.

I deltagarlisten för mötet framgår att representanter för alla de fyra storbankerna var närvarande, liksom Nasdaq Clearing, Vattenfall, Riksbanken, Riksgälden och Finansinspektionen.

I anteckningarna från mötet, som finansdepartementet lämnat ut till SvD, nämns inte Fortum. Martin Persson, chef för storbolagskunder på Nordea, betonade att det inte handlar om en systemrisk utan om problem i enskilda bolag.

Swedbanks vd Jens Henriksson – som 2010–2013 var vd för Stockholmsbörsen – undrade samtidigt om en garanti direkt till Nasdaq kunde vara ett alternativ. Det ansåg emellertid FI-chefen Erik Thedéen var en sämre lösning än ett stöd till elproducenter.

Oavsett Fortums roll i den svenska processen var bolaget nöjt med utfallet. När både Sveriges och Finlands garantiprogram offentliggjorts gick företagen på söndagen ut på sitt Globala twitterkonto och tackade för hjälpen:

”Vi uppskattar att finska och svenska regeringar vidtar snabba åtgärder för att stabilisera den nordiska derivatmarknaden och stödja nordiska energiföretag i kristider.”

För Fortum räckte det inte med att Finlands och Sveriges regeringar gick ut med garantier på totalt över 350 miljarder kronor. I tisdags kom nyheten om att bolaget har kommit överens med finska staten om villkoren för ett nödlån värt nära 25 miljarder kronor, med en faktisk ränta på över 14 procent. Det här är en kredit som inte är en del av garantipaketet.

Oaktat detaljerna kring garantiprogrammet är Fortum en jätte i det nordiska energisystemet, och har bolaget störningar har hela den nordiska elmarknaden problem. Fortum är den överlägset största elproducenten i Finland, men även en stor aktör i Sverige med omfattande vattenkraftsproduktion och ägarandelar i samtliga kärnkraftverk.

SvD har sökt Fortums vd Markus Rauramo för en intervju om bolagets kontakter med myndigheter och allmänna finansiella läge, men fått nej. Men bolagets kommunikationschef i Sverige, Per-Oscar Hedman säger att han vill inte se brådskan i beslutsgången som ett tecken på att Fortum befinner sig i akut kris. Han pekar på att bolaget har lyft frågan om säkerhetskraven tidigare.

– Som vi har sagt har vi inte likviditetsproblem på det sättet, som vi ser handlar det mer om att vi ville lyfta frågan på bordet. Det som kan konstateras är att priserna på marknaden kan svänga väldigt snabbt, och då är det bra att ha ett skyddsnät på plats.

Diskussionerna med finska statens ägarstyrning har pågått under längre tid, säger Hedman. Det är först nyligen som bolaget kontaktat regering och myndigheter i de övriga nordiska länderna, enligt Hedman eftersom man som ett av Nordens ledande energibolag ser det som naturligt att lyfta frågan.

Per-Oscar Hedman kan inledningsvis inte svara på om Fortum har förhandlat med banker innan regeringen gav sin lånegaranti, men återkommer senare per e-post.

”Fortum för löpande samtal med andra kreditgivare i alla marknadslägen för att säkerställa att vi har tillräckligt med likviditet. Nu har dock summorna ökat till sådana nivåer att de normala sätten att finansiera likviditeten inte kan anses vara tillräcklig och det är också svårare för marknadens aktörer att få bankfinansiering i detta läge”, skriver Hedman.

Fortums ståndpunkt är att kraven på säkerheter är orimliga då det gäller producerande elbolag, eftersom den faktiska risken att de inte kan leverera är minimal, enligt bolaget.

– Kraven står inte i paritet till risken, vilket betyder att en i grunden välfungerande affär får problem. Därför har vi velat ha någon form av ändring i reglerna. Men de är satta på EU-nivå, vilket betyder att det tar tid.

Är hotet avvärjt för Fortums del nu?

– Det här är en kortsiktig lösning, men den löser inte grundfrågan, att vi har ett regelverk som skapar en extrem situation. Det ligger i allas intresse att vi kan lösa den."