Det svenska rättssystemet

Bedrägerier

Banker

Eskalerande bedrägerier – nu kan bankerna bli betalningsskyldiga

KRÖNIKA – Louise Brown, antikorruptionsexpert på FCG

Ur artikeln

Telefonen har gått varm i sommar. Otalet råringningarna från Sverige och andra länder. Just jag får chansen att investera i guld, kryptovaluta? Samtidigt är jag nyfiken på urvalet av potentiella offer, och varför jag i så fall valts ut.

Personbedrägerier ökade med 30 procent förra året. Enligt Nationellt Bedrägericentrum ökade vishing, alltså telefonbedrägier, med 91 procent i maj jämfört med samma månad förra året.

En förtroendeingivande röst i luren, proffsiga websidor med en fin fasad, det vill säga moderna sol-och-vårare fungerar väl med hjälp av social manipulation. Investeringsbedrägerier men också så kallade romansbedrägier, ett slags digitalt sol-och-vårande, är stapelvara i bedragarnas produkthylla.

Finansinspektionen varnade 2021 för 2 759 företag inklusive webbplatser, som erbjuder eller påstår sig erbjuda finansiella tjänster till konsumenter utan att ha nödvändiga tillstånd, bland dessa som ett av många snillrika exempel ”Nodea Credit Union”.

Bedrägeriboomen förklaras av att förtjänsten är bättre än i handeln med narkotika, medan risken att åka fast är lägre. Tänk konglomerat med kriminella call centers på flera språk. Organiserad brottslighet i Sverige har blivit så bra på vishing, att det nu går på export till andra länder.

Medan det råder sol och vår i bedrägerifabriken, görs framsteg för att utveckla system som kan detektera och stoppa bedrägerier.

Genom analys av betalningsflöden, belopp, vilka bankomater som används, mobila operativsystem och beteendemönster finns ett gott potential för maskininlärning och AI att tackla problemet.

Investeringar i system för att bedrägeriprevention och utredningar prioriteras i relation till regelverkskrav, juridiskt ansvar och affärslogik. Det är en självklarhet.

Till skillnad från penningtvätt där finansiella institut har ett glasklart ansvar, har motsvarande incitament för att motverka bedrägerier saknats så långt.

I brottsuppläggen manipuleras kunder skickligt att frivilligt lämna ut uppgifter och möjliggöra bedrägerierna, varmed det juridiska ansvaret också vilar hos den enskilde individen. Offret.

Enligt en aktuell vägledande dom i Högsta Domstolen måste Länsförsäkringar ska betala 385 000 kronor till en kund som blivit lurad på sina besparingar.

Domen ses som en tydlig markering, med innebörden att finansiella bolag framledes kan bedömas skyldiga att ersätta bedrägerioffer.

I andra vågskålen hos banken, ligger ryktesrisk och kundlojalitet. Traditionellt är kunder trogna, och kundrörligheten låg. En genomsnittlig person i Sverige idag har dock konton hos flera finansiella institut.

Vilken information och support som en bank kan ge kunder vars livsbesparingar i realiteten stulits, är därför heller inte ovidkommande.

Identitetsbedrägerier kring lån utan säkerhet och snabba kreditlån är ett annat växande brottsområde som innebär en tydligare finansiell risk för finansiella bolag. Detsamma gäller för låneförmedling.

Med hänsyn till det oroliga ekonomiska läget, höjda räntor och inflation ökar också risken för annan ekonomisk brottslighet. Mutor tas för att bevilja lån, och på senare tid förekommer fler fall där låneförmedlare gärna hjälper till att fabricera nödvändiga dokument.

Medan bolån inte ännu inkluderas i många bankers mutriskbedömning.

Den så kallade bedrägeritriangeln utgörs som bekant av delarna incitament (jag måste få bolån, annars blir jag hemlös), rationalisering (jag har inget val, om jag inte fejkar min inkomst så får jag inte lån) samt möjlighet (inga kontroller; en tjänsteman gör en specialare).

Visst minns vi hur Mona Sahlin intygade falska uppgifter för att hjälpa sin livvakt att få lån?

Liksom annan finansiell brottslighet går det inte att eliminera bedrägeri genom monitorering. Förebyggande väger tyngre, men har ännu inte kommit så långt.

En annan utmaning är att det behövs mer bedrägeristatistisk och klassificeringar, för att ta steget till maskininlärning som kan göra nytta.

I det här läget finns mycket att vinna på att gräva där man står, och ta rygg på processerna som redan finns för förebyggande av penningtvätt, riskbedömning och modellvalidering.

Mycket av debatten handlar om tech, medan den stora huvudvärken är social ingenjörskap, manipulation och hur incitation och ansvar i finansiella bolag organiseras.

Samtidigt noterar jag att intresset att läsa beteendevetenskap vid högskolor och universitet i höst är högt.

Må vara att många aspiranter inte ser en bankkarriär framför sig, men det är inte omöjligt. Oavsett, hoppas jag bara att de inte väljer fel sida om lagen i sin framtida yrkesbana.

Antaget att det finns en generell ambition i näringslivet att ligga steget före den finansiella brottsligheten, är det en ”safe bet” att mycket fokus under hösten kommer att vara på hanteringen av både bedrägerier och korruption.

Nöden har ingen lag, brukar det heta. Men nöden, i detta fall ökande risker i form av brott och oegentligheter, måste ha en lag, i form av både beredskap och organisation.

Alla andra alternativ blir helt enkelt för dyra.