– De män som utövar våld och hot mot kvinnor och barn bör oftare än i dag dömas för sina brott. På så sätt behöver färre personer flytta eller leva med skyddade personuppgifter.

Vi ser att bristen på ett stadigt boende till kvinnor som lever med skyddade personuppgifter är ett allvarligt problem...

"Bör oftare dömas än idag"... Så det är lite godtyckligt nu då, hipp som happ?? I ett rättssystem värt namnet ska alla brott dömas

Ur artikeln :

I dag läggs en rapport på regeringens bord där 86 kvinnor och 128 barn har intervjuats om hur det är att leva sitt liv gömd. Av rapporten framgår det att våldsutsatta personer som lever med skyddade personuppgifter inte får ett tillräckligt bra stöd och skydd från myndigheterna. Dessutom gör brister i rutiner att personuppgifter röjs.

– Konsekvenserna av att någon råkat göra fel på socialtjänsten eller en myndighet blir oerhört stora för kvinnorna och barnen. Många tvingas flytta och riva upp allt i sitt liv. De berättar om en ständig oro för att våldsutövaren ska hitta dem, säger Sophie Nilsson, senior utredare på Jämställdhetsmyndigheten.

Den rapport som Jämställdhetsmyndigheten lämnar in till regeringen i dag beskriver en svår livssituation för våldsutsatta kvinnor och barn med skyddade personuppgifter.

Antalet personer som lever med skyddade personuppgifter har fördubblats under de senaste tio åren och omfattade cirka 24 000 personer år 2021.

I många fall handlar det om kvinnor och barn som tvingats att flytta på grund av våld och hot från en närstående man eller pappa.

Öka kännedomen om gällande lagstiftning

Syftet med Jämställdhetsmyndighetens regeringsuppdrag är att öka kännedomen om gällande lagstiftning samt belysa livssituationen för våldsutsatta kvinnor och barn som lever med skyddade personuppgifter.

Jämställdhetsmyndigheten skriver att det påverkar allt från mindre vardagliga händelser som att skaffa bankkort till att få covid-19-vaccin när man lever gömd.

”Skadorna av det fysiska och psykiska våldet är ofta omfattande. Många kvinnor har posttraumatiskt stressyndrom. Därför kan majoriteten av kvinnorna inte arbeta alls eller endast deltid. Samtidigt kan våldsutövaren ofta fortsätta påverka privatekonomin”.

Ett tryggt boende är avgörande för att kunna upprätthålla skyddet och en förutsättning för en fungerande livssituation, säger Mikael Thörn, enhetschef.

Gått igenom JO-anmälningar

Jämställdhetsmyndigheten har bland annat gått igenom JO-anmälningar och tidigare forskning, och inhämtat uppgifter från myndigheter och olika organisationer.

På myndighetens uppdrag har journalisten Kerstin Weigl och Petra Erlander, som själv levt med skyddade personuppgifter, genomfört en intervjustudie med 86 kvinnor och 15 barn.

– Barn med skyddade personuppgifter har ibland umgänge med en våldsutövande förälder. Vi konstaterar att det är högst olämpligt. Barns rättigheter behöver stärkas och tillvaratas i högre grad.

Vi rekommenderar också att de här kvinnorna och barnen kan få en kontaktperson som kan ge hjälp och vägledning i myndighetskontakter och praktiska vardagsfrågor, säger Sophie Nilsson.

Rekommendationer

I rapporten rekommenderar jämställdhetsmyndigheten bland annat att våldsutsatta kvinnor och barn med skyddade personuppgifter bör erbjudas en kontaktperson som kan tillhandahålla stöd hjälp och vägledning i myndighetskontakter och i praktiska vardagsfrågor. Kontaktpersonen ska finnas så länge skyddsbehovet kvarstår.

Myndigheten rekommenderar även att barns rättigheter behöver stärkas och tillvaratas i högre grad. Barnrätten ska gå före föräldrarätten vad gäller barn som utsätts för våld och barn som lever med våld.

Vidare skriver Jämställdhetsmyndigheten att kunskapen om ekonomiskt våld och dess allvarliga konsekvenser för våldsutsatta kvinnor behöver ökas hos yrkesverksamma.

Ekonomiskt våld bör inkluderas som en egen form av mäns våld mot kvinnor i den nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor.

Det skapar förutsättningar för att ge tydliga uppdrag på området till de aktörer som har en roll i att bidra till strategins genomförande.

Röjt personuppgifter

Dessutom bör Skatteverket få i uppdrag att kontinuerligt samla in information och statistik om våldsutsatta kvinnor och barn som lever med skyddade personuppgifter.

Statistiken bör bland annat avse vilket stöd som tillhandahållits och vilka myndigheter som har röjt personuppgifter.

Av rapporten framgår det att tre av fyra av de intervjuade personerna någon gång fått sina skyddade personuppgifter röjda och att flera kvinnor har fått sina uppgifter röjda flera gånger.

Flera av kvinnorna berättar att de röjts från till exempel socialtjänsten, domstolar, Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten, Skatteverket, skolor, Universitet, Försäkringskassan, skyddade boenden och hälsa-sjukvården.

Ofta handlar det om att post skickats fel, till exempel till våldsutövaren.