Saliga äro de saktmodiga, ty de skola besitta jorden eller saliga äro de som hungra och törsta efter rättfärdighet, ty de skola bliva mättade. Sätten att beskriva samma tema, utifrån insikten om existensen av det orättfärdiga karaktärsdraget - aka vår ofullkomlighet - grundat på bristande emotionell självförståelse hos människan som individ, har varierat över tiden.

Försök därför att föreställa Dig en liten ström av vatten som finner sin väg genom svår terräng .., anpassande sig i svängar och konturer utan ansträngning alltid den naturliga vägen, att gå runt hinder istället för att försöka bryta ner dem med våld, fylla i alla luckor försiktigt, långsamt, obevekligt ... som i " medvetenhet " om att det egentligen inte finns några verkliga hinder oavsett vem eller vad som spelar upp eller lägger fram en tillsynes fullständigt överväldigande front av motstånd, det finns alltid en lösning, men som därmed också egentligen inte kan erbjuda något verkligt motstånd ... för vattnet når alltid sitt mål att röra sig ... – tid är rörelse - oavsett om vattnet är i havet, en flod, en sjö eller i dess milda avdunstning och vidare kondensensering till moln, som kommer att starta om resan igen .... en lugn resa, en enkel resa och om vi vill, en lycklig resa ... i samklang med naturens rytm - våra naturlagar. Allt jämnar ut sig med tiden, sade farmor, varför då frågade jag? Hon svarade med ett litet leende att den frågan tar vi också med tiden.

Är då denna analogi tillräckligt bra för oss människor som försöker arbeta oss ur detta tillstånd av allvarligt motstridiga uppfattningar som vi befinner oss i? Jag tror faktiskt att den är det. Hittills så har vi gjort ett ganska bra jobb med att identifiera vårt problem, våra fiender - motstånd, motverkande krafter eller åtminstone så har vi en mer rättvisande bild av hur dessa människor fungerar, vad som är deras mål för att få oss att göra precis vad de vill – Det som kallas kognitiv formatering för att nå det resultat som de vill ha av oss. Men deras egen emotionella oförmåga till självförståelse dömer också ut dem själva, samtidigt till att inte kunna bedöma vilken väg som vattnet kommer att ta enligt naturlagarna eftersom de varken kan bedöma oss, sig själva eller världen till fullo, de är alltså bara människor och inte gudar.

Med detta sagt alltså hur vi i deras omvärld känslomässigt kommer att utvecklas och reagera i förhållande till sig själva. Detta kan de aldrig veta helt och hållet men jag garanterar att de ändå har gjort sina bästa beslut i förhållande till sina egna syften och förmågor. Men de kan helt enkelt inte veta allt, så stor är inte deras förmåga.

Det är ett avgörande första steg. Låt oss hålla vattnet i åtanke .. Låt oss hålla mötesgående saker av egentlig icke motståndskaraktär i åtanke - vad som har kognitivt konditionerats fram ur – i - oss själva ... Låt oss inte göra vad som vi har programmerats till att göra .. !! Låt oss inte falla i fällan igen .. !! Låt oss istället vädja till våra logiska – rationella - känslor för uppriktig rättfärdighet och rädda vår energi från att slösas på konstgjort skapade och irrationella hinder som håller oss från att utvecklas, den som vi vet att vi alla har inom oss, och vägledas av denna tanke - låt oss förneka dem deras näring, låt oss svälta ut dem här i detta .. !! Sprid ljus - upplysning - och låt rörelsen av växande medvetenhet öka.

Vi får absolut inte samarbete med deras skitsnack! BS - fras NO 1 "Det nuvarande systemet behövs och har skänkt oss välstånd!" Det har det inte alls!

Såvitt jag förstår saken så hade inte så många / allt färre lidit mycket av en jämnare resurs fördelning….bara som ett exempel.

Priset vi betalar för "tillhörighet" i detta spektakel överväger helt och absolut den "påstådda" nytta som det ger oss ... det gör oss bara till slavar, alltså se bara på hur resursfördelningsutvecklingen ser ut, där alltfler måste bli allt fattigare för att allt färre måste bli allt rikare och där det ju på en ändlig planet faktiskt på lång sikt alltså inte spelar någon som helst roll om alla hittills eller fortfarande har fått det bättre, om skillnaderna i fördelning bara ökar - som det ju rent faktiskt och mekaniskt måste göra med detta system, allt landar till slut på ett och samma ställe... men nog om det nu, det där vet ni redan.

Det finns starka drivkrafter inom oss själva som de använder för att driva oss till att bete oss våldsamt och hänsynslöst ... baserat på kända underliggande och mycket starka skäl till detta för att gynna sig själva:

Systemet behöver den energi som springer ur våld, rädsla, lidande, ångest, smärta etc. som drivkraft. A.k.a vad som håller oss irrationella. Systemet lever på – av – ur - detta som emotionell materia .. ! Det är idag den perfekta miljön - emotionella klimatet..., och låt oss därför inte heller lura oss själva där för en enda sekund; varenda en av oss har kapacitet och förmåga att, vid en given tidpunkt, och om så behövs, "eliminera oppositionen av systemet" med alla medel vi hittar ..., vår egen individuella emotionella historia av erövring, bedrägeri, intolerans och moraliska mord kan vittna om detta.... vi vet att vi inte är fullkomliga och vi vågar sälla erkänna detta.

Det verkar ju faktiskt, rent av, närmast som att vi egentligen var tänkta från början att ha denna kapacitet, för att kunna ge våra herrar med sina originella "må bra idéer" en match! Titta bara på vårt beteende genom hela vår historia och fram till denna dag och det verkar mycket svårt att inte åtminstone överväga sannolikheten för att hypotesen är sann. För trots allt, vem har levt totalt rättfärdigt mot detta av våra herrar skapade så kallade gudomliga system? Svaret är ingen alls, inte ens de själva. Systemet är lika ofullkomligt som att en enskild människa är gud och inte bara en del av alltet.

Så återigen, detta är något som vi måste reda med oss själva ut om vi någonsin ska kunna uppnå en nivå på samvete – rättfärdig strävan - som tillåter oss att utvecklas som människor, att utvecklas i harmoni synkront med våra naturliga förutsättningar. Hittills har vårt beteende alltid främst härmat deras – maktens paladiner, för att inte säga nästan perfekt ..., samma metoder, samma hänsynslöshet, samma brist på ”medkänsla” – grundat på emotionell självförståelse, samma intellektuellt trötta längtan efter makt och kontroll, samma till nytta för mig själv och inte för andra ... ingen vacker bild! Historiens dom över människors intellektuella lättja är idag mycket tydlig och den blir ”tyvärr” alltmer omöjlig att undvika.

Dessa och andra överväganden kommer nu bli högst relevanta och måste behandlas enligt kraven för den långsiktigt hållbara utvecklingen av den emotionella biologiska människans natur i sinom tid. Tills vidare bör det dock vara helt klart att vi är en art i fångenskap i oss själva på en fängelseplanet, i tjänst hos några människor som tycker att de är mycket listiga, men som genom hänsynslöshet och förslagenhet har utnämnt sig själva till överherrar, vilka därför på grund av vår egen motvilja till att betrakta oss själva för att öka vår emotionella självförståelse, också har givits övertag över oss, och de kommer minsann inte att ge upp sina surt förvärvade privilegier bara för att vi nu har avslöjat dem och nu är lite småt förargade och frustrerade över vårt nyupptäckta verkliga tillstånd. Att det alltså har blivit lite växande dålig stämning i leden.

"Den perfekta slaven är den som ignorerar sin träldom". Det är faktiskt nästan alla av oss, inklusive de som tror att de är exklusiva, men som i själva verket inte är något annat än bara tjänare till sina herrar. De är fortfarande de många, även om vi som försöker att vidga våra medvetande hela tiden blir allt fler.

För minns detta: Det finns bara en sak som makten älskar mer än att hålla sig med slavar och det är slavar som håller sig själva. Saliga äro absolut inte de som luggats flintskalliga för att kunna vara renhåriga.