Det här börjar bli gammalt redan innan det är nytt.

Med en finansminister som är gift med den som har Wallenbergprofessuren på Handelshögskolan och med en gammal BAE företrädare på statsministerposten, står landet väl rustat för att reformera, eller inte, det finansiella system som ovillkorligen kommer att haverera.

Att bevara systemet är vad som ligger som främsta och bärande målsättning och alla i den fekalietuggande bananmonarkin som förväntar sig förändringar, bör därför allvarligt söka tröst i att tillvänjningen faktisk gör smaken mindre påtagligt obehaglig, för det kan behövas tröst...eftersom den svenska ekonomi som vi alla vet främst beror på, ja:vädret?

Så vi fortsätter att få veta att den amerikanska ekonomin, den konsumtiomsdrivna kreditbaserade, befinner sig stadd i återhämtning och detta starkare än någonsin. Presstitutionens trumpeter blåser ut kraftigt vitriolstinkande rök och väl masserade uppgifter om BNP-tillväxt och arbetslöshetssiffror och bortser från uppgifter som tydligt visar att den amerikanska ekonomin egentligen är på toaletten (arbetskraftsdeltagandet, medianinkomsten, etc).

Ger följande till exempel intryck av en stark ekonomi?

1) Arbetsdeltagandet ligger på en 36 - årigt låg nivå vilket betyder att finns det färre amerikaner i arbetsför ålder som faktiskt arbetar än när som helst i över tre decennier.

2) Medianinkomst har fallit över $ 4K sedan 2008. Man inte kan använda genomsnittliga inkomster för att bestämma en inkomst, eftersom den rikedomsskillnaderna i USA snedvrider resultaten av pur artighet till de 0,01% som tjänar miljoner per år.

3) En otrolig andel på 47% av de amerikanska hushållen får någon form av sociala bidrag från den amerikanska regeringen.

4) Ett av fem amerikanska hushåll går på matkuponger.

Förvara dessa socialt destabiliserande - i och för sig demokratiutvecklande - punkter i åtanke när du hör att ekonomin är i återhämtning eller är starkare än någonsin. Verkligheten är att den federala regeringen och Federal Reserve skänkte miljarder dollar till de stora bankerna (de flesta av dem utländska banker som Svenska Handelsbanken) för att inte deras balansräkningar skulle haverera som en konsekvens av likviditetsbristen - pengar är som bekant till 97 % krediter som cirkulerar som betalningsmedel.

Slutresultatet?

Aktiekurserna har globalt sett blivit mer och mer bortkopplade från verkligheten - finansiell prisinflation - till den grad att vi sedan länge är i en massiv kreditbubbla som är ännu större än den för bostadsbubblan - som bär upp den svenska ekonomin - och de andra bubblorna tillsammans. Så faller den amerikanska börsen så faller den svenska eftersom de mekaniskt är integrerade genom systemet, inte bara beroende på vädret.

Vad den nya regeringen skall göra åt den saken är försiktigt uttryckt intressant, men vi kan ju konstatera att det står dramatik för dörren eftersom när den första snöflingan faller, den första svarta svanen lyfter, så kommer en massa saker att hända väldigt snabbt och det svenska folket får då sin dom i form av att dess välstånd är offrat på den falska solidaritetens altare.