Skriva i vatten skapar ringar med tiden.

2013-10-27

skriva i vatten

Jag vet inte längre vilken roll fakta, bevis, eller ens en önskan om att få veta sanningen längre spelar någon roll i människors liv.

De allra flesta människor tror vad de vill tro. Fakta och bevis har nu mycket lite att göra med detta. Folk tror på vad som tjänar deras förhoppningar och egenintressen bäst, som de uppfattar som sina intressen (ofta felaktigt) och vad som därför validerar deras känslomässiga engagemang. Ett fåtal människor kan tänka självständigt, men deras röster är oftast drunknande i det mediala dånet.

Svenska institutioner är så korrupta att inget ledarskap kan stiga från de politiska partierna, media, företag eller universitet. Vi är på en mångfacetterad kurs mot förstörelse av samhället som vi känner till detta. Ledarskapet måste därför springa ur icke-traditionella källor. Kanske de som kan tänka självständigt kan producera det nödvändiga ledarskapet? Det återstår att se.

Ekonomer, politiker och de finansiella medierna har åtagit sig att bibehålla status quo. Det finns inget självständigt tänkande i detta. Rösterna för att bibehålla denna rådande matrix som vi lever i, är långt fler och mer högljudda än min och andra röster som strävar efter att bryta människor fria från det falska medvetande som förblindar dem från att se sin verklighet. Den ”fria marknadens" ekonomer låtsas att de finansiella marknaderna är effektiva och inte behöver regleras. De finansiella marknaderna är manipulerade för att tjäna smala privata intressen på bekostnad av samhället.

Världen kommer snart att vakna upp till det faktum att alla är panka och inte kan samla ihop någonting alls från denna konkurs, eftersom alla är skyldiga obegränsade mängder av obestånd.

Centralbankerna har en mur av tystnadens politik mot all form av kritik, särskilt från de människor de påstår sig tjäna och vara till för. Det är en del av kulissen.

Logiken är enkel nog från fågelperspektiv och fungerar som kanariefågeln i gruvan. Därför undertrycks den i smyg. Eftersom hela det enskilt kontrollerade kreditbaserade systemet inom BIS och IMF helt och hållet bygger på tro som sitt fundament, det är en religion och ingenting annat. Centralbankschefer tar det som en del av sin uppgift att som överstepräster förvalta denna tro och upprätthålla förtroendet för valutan. De kallar detta för prisstabilitet, alltså förtroendet för köpkraften i bankernas krediter.

Petrodollar / globalt som reservvaluta 1955 och dess fantastiska hegemoni över världspolitiken var efter bildandet av BIS  1931 det huvudsakliga motivet. Denna metod var det vidare fundamentala sättet att skapa kontroll över all valuta. Det sekundära emn parallella medlet inkluderade avskaffandet av Glass-Steagall-lagen, inplacering av bankföretagens chefer i tillsynsorgan, de ökande too big to fail föreställningarnas politik och otaliga andra metoder. Dessa metoder inkluderar även eliminering av oberoende medier, konsolidering av media till ett fåtal kontrollerade företag, ignorans mot allmänhetens intressen, förhalade – havererade offentliga undersökningar, skapande av allmän förvirring, förlöjligande av opposition [foliehattar] och sekretess genom att hävda nationella säkerhetsintressen. Dessa är bara några av de ämnen som ingår som verktyg för detta genomförande vilket har skapat vårt nuvarande läge och situation.

Den avtagande marginalnyttan på produktiviteten av skulden som principal inom hela BIS och IMF är skrämmande. Omkring 1965, korsade skuldkvoten 01:01. Innan dess, så skapade en dollar av skuld minst en dollar av BNP ökning. Det är fortfarande hållbart men 1971 var det tvunget att börja expandera kreditmassan för att inte systemet skulle gå i stagflation. Sedan dess är det långsiktiga diagrammet mycket ondsint och går stadigt nedåt med allt mer vidlyftiga expansionsmässiga extravaganser.  Skuldmättnaden är i full gång på sin ovillkorliga kurs mot en varmare plats. Inkomsterna från den organiska ekonomiska tillväxten har på matematiska grunder inte kunnat hålla jämna steg - de har sedan lång tid tillbaka inte kunnat serva den nya skuldens räntekostnader. Det är svårt att säga vad som händer nu, men nya skulder krymper BNP. Volatiliteten går över inom kort över styr. Skuldskapelsen blir ett svart hål med en enorm värdemässig gravitation.

Det centrala ekonomiska problemet i världen idag är skuldmättnad, om detta har det mig veterligen inte skrivits en rad av annan än mig själv i detta land? Detta är likafullt en direkt utlöpare av det nuvarande monetära systemet. Allmänheten har nästan ingen förståelse alls för hur pengar skapas och detta är mycket olyckligt, men ingen slump. "Det är nog bra att folket i nationen inte förstår vårt bank och penningsystem," som Henry Ford en gång sade. "För om de gjorde det, tror jag att det skulle bli en revolution innan i morgon bitti." Pengar, i dagens värld, är skapade ur skuld. Alla pengar skapas när ett banklån skapas till sin elektroniska existens som inlåning och sätts i cirkulation som utlåning. Dessa pengar försvinner när lånet betalas av, men tillräckligt med pengar för att också betala kostnaden för räntan (bankens vinst) det skapas inte. Följaktligen finns det alltid mycket mer skuld än pengar - för att betala kostnaderna - knappheten är inbyggd i systemet.

Många problem uppkommer ur detta, några uppenbara, andra inte. Jag har beskrivit detta märkliga system mycket mer detaljerat långt fler gånger än vad jag minns, men ett framträdande faktum är ändå mest intellektuellt störande. Systemet kräver ständig tillväxt i en ökande takt, för att upprätthålla systemet utan implosion på grund av denna inbyggda ökande brist på pengar, när skapandet av pengarna sker med vinstmaximeringssyfte. Detta leder därför oundvikligen till en skuldkris. Politiska ledare har kraftigt ökade skulder som svar, men lösningen på skuld är inte mer skuld. Det är konkurs. Vad som inte kan fortsätta, inte bara får, utan kommer att sluta.

Hela USA: s skyldigheter är $ 60 till $ 200 biljoner beroende på vem som gör uppskattningen. Det totala ansvaret för derivat är $ 600000000000000 från BIS åtgärder och hemliga finansiella satsningar som lätt kan dubbla den summan till över en kvadriljon - tjugo gånger världsekonomin - men ingen vet säkert. Centralbankernas balansräkningar blöder sig röda av att köpa värdelösa stats och bankpapper för att stötta banker på obestånd. Finansiella jättar är belånade till oräkneliga gånger sin valutareserv, vilket gör dem både tekniskt och praktiskt kvalificerat insolventa vid minsta nedgång i värderingen av balanserna. Federal Reserve har utfärdat 23000000000000 $ i räntefria lån sedan 2008. Något är allvarligt fel. Det globala ekonomiska systemet är döende och sjukdomen hålls i det dolda.

Förtroende är en av de stora delar som alltmer saknas i dagens system. Det finns många delar av förtroende som krävs för ett starkt fungerande ekonomiskt system. En av dessa som inte är minst viktig är att medborgare måste tro att dess politiska ledning har medborgarnas bästa för ögonen, även om de politiskt vidtagna åtgärderna upplevs som något mindre än perfekta. Om ledarna inte ses som bristfälliga, utan som rent av korrupta och djupt egennyttiga, eller ännu värre tyranniska sedan många årtionden tillbaka, så avdunstar tilliten helt inom några få år. Vi är nu nära den punkten.

Likaså måste medborgarna tro på att bankerna är funktionella funktioner som främst betjänar ett grundläggande behov i samhället, snarare än att vara vinstdrivande enheter fokuserade på investeringar och avkastning. Idag tror de flesta människor att bankerna är vilt spekulativa företag som riskerar nationens hälsa eftersom de är systemhotande, vilket också är den gällande verkligheten. Visst är det så att i verkligheten så har allt uppgivet ledarskap och ekonomi egentligen bara varit fullständigt egennyttiga under en mycket lång tid och man har bara lyckats dölja detta faktum från allmänheten, genom skickligt och omfattande bedriven PR. Men eftersom de ökande systemiska ansträngningarna nu är så omfattande, så blir det alltmer omöjligt att skyla över utvecklingen som förut och därför kommer nu också sanningen fram alltmer i ljuset av verkligheten. Bevisen för en lång tid av bedrägeri är ett intressant ämne.

En mycket underlig lucka i vår civilisation ur detta perspektiv av tid, är bristen på monetära kunskaper. I ett välutbildat system som stoltserar med grundläggande kapitalistiska värderingar, så borde väl kunskap om vad pengar är vara själva den kunskapsmässiga kvintessensen? Sverige till exempel lever och andas pengar: Pengar "gör så att jorden snurrar" ändå mystiskt nog, så förstår nästan ingen i Sverige detta det mest grundläggande och viktiga faktumet i våra liv. Vad är pengar? Var kommer de ifrån? De äldre generationerna sade att pengar inte växer på träd, det var inte sant - pengar var papper på den tiden. Pengar är idag mindre än papperet, det är idag fråga om elektroniska pengar - det är bara siffror i datorer och människors förtroende.

Varför denna okunnighet? Det verkar rimligt att skylla på att utbildningssystemet utgör den avsiktligt felande länken i ämnet. Institutioner för utbildning över hela världen är mer eller mindre designade av stora privata donatorer som Rockefeller och Carnegie. Storkapitalets elit vill ha ett medborgarsamhälle med människor som är dåligt informerade om många saker, speciellt om pengars skapande och kopplingen till deras utnyttjande och manipulation. Människor skall tänka på vad pengar gör, maktan vill inte att människor skall fundera på vad pengar är. Medborgarna hålls mer kompatibla tack vare sin egen okunnighet och de blir långt mindre villiga att ifrågasätta systemet med storkapitalets närvaro på plats, eller storkapitalets olika förmåner. Detta skapar ett samhälle av arbetare, det skapa inte ett samhälle med innovativa företagsamma fritt tänkande människor. Vi har ett system med ohämmad skapelse av kreditpengar, en befolkning närmast totalt okunnig om pengars inneboende mekanik och en medvetet skapad slöja av de funktioner som faktiskt styr systemet. Om pengar är makt, då har regeringen givit bankerna myndighet att skapa ett exponentiellt uttryck för denna makt. Att hålla medborgarna okunniga skyddar dessa makthavare från revolution - eller åtminstone - organiserad revolution mot dem. Nötkreatur är nämligen lätta att kontrollera.

De djupare konsekvenserna av dessa fakta är skrämmande när de blir helt klarlagda och historien bekräftar detta många gånger om. Rom uppnådde medborgares efterlevnad genom ett system med offentligt bröd och extravaganta skådespel, som bestod av slakt av icke önskvärda. Politiker köper lojalitet eller verkställer lydnad. Det nuvarande systemet är nu utom all kontroll. Den reala ekonomin håller på att förstöras av den betydligt större spekulativa ekonomin. Kortsiktiga lösningar gör bara de långsiktiga problemen värre.

Det finns nu dessutom ovanpå detta en enorm mängd förvirring, komplexitet och osäkerhet i det finansiella systemet. Det kan även beskrivas som kaos. Nya termer växer fram för att skapa önskad opinionsbildningsmässig medvetenhet - skuldavskrivning, Europocalypse och finansiell Armageddon. Fraser som "okänd mark", "aldrig tidigare sedda förhållanden," verkar poppar upp över hela nätet och även i MSM. Ingen tycks fullt ut begripa djupet och bredden av frågorna - det är för stort. Därför kan ingen förväntas skapa en verklig lösning för att rädda de befintliga mekanismerna. I själva verket kan ingen lösning vara möjlig. Återställningsknappen genom bubblor har använts tidigare - fyra större gånger under det tjugonde århundradet [1900-talet].

Men den här gången är problemen mycket större, nu är det enskilt kontrollerade kreditsystemets metacykel slut och det hela förvärras av den ökande knappheten på riktiga resurser för att möta tillväxtkraven från det finansiella systemet. Planeten är resursmässigt pank i förhållande till det kreditbaserade systemets skuldmassa och tillgångarnas fördelning. Tillväxtkraven är som högst. Väggen är rakt framför oss och vi flyger mot den med full fart. Systemet kan inte på något sätt ta sig igenom den, men dårarna ignorerar dessa problem på egen risk. I sådana situationer, har stora ”rikedomar” haft en historisk tendens att försvinna. Det beror på att denna rikedom av skuldbaserad digital konfetti till uteslutande del utgörs av en illusion.

Numera syns allvarliga problem, även kriser, poppa upp allt oftare. Rädsla och misstänksamhet regerar. Klasskrigarna höjer återgiven sina fula huvuden. Trummorna för krig slår allt starkare för varje dag, inte minst mot det oljerika Mellanöstern och framför allt Iran, för att förebygga eller avleda uppmärksamheten från en finansiell kollaps av petrodollarhegemonin.

Bisarra politiska frågor uppstår, såsom ifrågasättandet av migration och medborgarskap. Samtidigt genomför den verkställande makten krig och avlyssning utan godkännande och fortsätter att belasta nationen med ökande skuldsättning. Världen blir alltmer skeptisk till amerikanska goda avsikter och kanske mer oroade för sitt eget politiska ledarskap, sin förmåga att genomdriva sin egen demokratiska vilja, vilket leder till en allt mer öppen fientlighet mot USA och Israel. Ingen litar någon längre. Mitt i dessa situationer, verkar idén om världsekonomins utbrott i lågor inte bara mer och mer möjlig. För de mer uppmärksamma, så händer det redan.

Visa ditt stöd till det informationsarbete Carl genomför

Swish

Scanna QR eller skicka till 076-118 25 68. Mottagare är Caroline Engström.
Carl på social media

Patreon

Här kan du visa ditt stöd genom att bli månadsgivare på Patreon.

Swish

Bidra genom att Swisha till 076-118 25 68, mottagare är Caroline Engström.

De Fria

Besök folkrörelsen som jobbar för demokrati genom en medveten och upplyst befolkning!
linkedin facebook pinterest youtube rss twitter instagram facebook-blank rss-blank linkedin-blank pinterest youtube twitter instagram