På tal om den verkliga amerikanska återhämtningen som kan beskrivas av medianinkomsten i de amerikanska hushållen, i förhållande till vad de presstituerade medierna förmedlar.

Det finns dock en teoretisk siffra som alla intresserade av finanshaveriet borde titta på just nu och den har inte något att göra med arbetslöshet, inflation eller bostäder, den har att göra med priset på pengarna för den Amerikanska staten - administrationen. Alltså att re - eller nyfinansiera de nödvändiga cirkulerande krediterna i omlopp som penningmängd. Om denna siffra blir högre, kommer den att accelerera kollapsförloppet av hela den amerikanska finansiella systemet. Den siffra som jag talar om är direktavkastningen på 10-åriga amerikanska statsobligationer. När denna siffra går upp, kommer nämligen detta medföra att de långa räntorna över hela det finansiella systemet börjar öka. Priset på risk ökar då globalt eftersom det är de vinstmaximerande bankerna som skapar - lånar ut pengar, i form av krediter skapade ur ingenting, som de inte vill förlora.

När de långa räntorna stiger blir det dyrare för den federala regeringen att låna pengar, det blir dyrare för statliga och lokala myndigheter att låna pengar, befintliga obligationer tappar i värde och obligationsmarknadernas investerare förlorar en massa pengar, bolåneräntor går upp och månatliga betalningar på nya bolån stiger och räntorna i hela ekonomin går upp och detta orsakar att den ekonomiska aktiviteten avtar. Alltså att stagflationstakten accelererar. När inte bankerna längre vill skapa pengar till ett lika lågt pris till den amerikanska staten, som nu och vill ha en högre riskpremie, då börjar leken på allvar.

Ovanpå allt annat, så finns det mer än tio jordklots BNP dollar i bokförda värden på räntederivat som sitter där ute i skuggbanksystemet.
Snabbt stigande räntor kan nu snabbt orsaka att denna gigantiska tidsinställda bomb imploderar hela vårt finansiella system, eftersom refinansieringen spricker. Vi lever mitt i den största skuldbubblan i världshistorien , och det enda sättet som spelet kan förlängas på är att räntorna hålls superlåga.

Nu har förresten avkastningskraven på 10-åriga amerikanska statsobligationer börjat stiga.

Deutsche Bank är den största banken i Europa och har 55600000000000 € i total exponering mot derivat.

Svenska banker anses av IMF som globalt systemhotande...

Men BNP för hela nationen Tyskland är endast ca € 2700000000000 för ett helt år.

USA har en BNP för 2013 som kommer att vara någonstans mellan 15 och 16 biljoner dollar, men många stora banker har exponering mot derivat som är absolut gigantisk vid en jämförelse med BNP.

JPMorgan Chase

Totala tillgångar: $ 1,812,837,000,000 (strax över 1,8 biljoner dollar)

Total exponering mot derivat: $ 69,238,349,000,000 (mer än 69 biljoner dollar)

Citibank

Totala tillgångar: $ 1,347,841,000,000 (lite mer än 1,3 biljoner dollar)

Total exponering mot derivat: $ 52,150,970,000,000 (mer än 52 biljoner dollar)

Bank Of America

Totala tillgångar: $ 1,445,093,000,000 (lite mer än 1,4 biljoner dollar)

Total exponering mot derivat: $ 44,405,372,000,000 (mer än 44 biljoner dollar)

Goldman Sachs

Totala tillgångar: $ 114.693.000.000 (lite mer än 114 miljarder dollar - ja, du läste rätt)

Total exponering mot derivat: $ 41,580,395,000,000 (mer än 41 biljoner dollar)

Det innebär att den totala exponeringen som Goldman Sachs har på derivatkontrakt är mer än 362 gånger större än deras totala tillgångar.

Och kom ihåg, den största delen av dessa derivatkontrakt består av räntederivat.

Tänk bara vad som skulle hända om ett livförsäkringsbolag tecknade miljoner och åter miljoner livförsäkringsavtal om sedan alla plötsligt bara dog.

Vad skulle hända med detta livförsäkringsbolag?

Det skulle gå omkull förstås.

Tja, detta är vad alla våra stora bankerna står inför idag.

De har skrivit biljoner på biljoner dollar av räntederivatkontrakt, och de satsar på att räntorna inte kommer att gå upp snabbt.

Men vad händer om räntorna gör det ändå, om inte bankerna vill låna ut mer pengar till nästan 0-ränta eftersom risken för haveri är för stor baserat på den ackumulerade räntekostnadstillväxten i förhållande till den reala ekonomins produktiva förmåga? Då vill bankerna har en högre riskpremie.

Och sanningen är att räntorna har försiktigt sagt en hel del utrymme för att gå upp från 0,2 %, antingen någon vill eller inte, men utrymmet neråt är något mer begränsat vilket nog även kan antas vara fallet med utlåningsviljan till 0%....