Vi lever nu i slutet på en tid av kredit. Vi lever nu på lånad tid till en lånad levnadsstandard. Vi är både skuldsatta som nationer och individer.

Våra ungdomar har börjat inse att de inte har någon framtid.
Dessa ungdomar har blivit de fattigaste individerna inom de olika samhällsskikten. Och dessutom så förblir dessa ungdomar i detta system, ändlöst släpandes på ett berg av skulder som de aldrig kommer att bli av med, eftersom alla pengar är krediter så måste någon bära skulden. Och endast den som inte häftar skuld är fri att välja.

Bortsett från enstaka kampanjer, så har inga seriösa
försök gjorts, för att informera det svenska folket, om omfattningen
på den globala finans- och valutakrisen, eller hur denna
skall kunna tacklas med hjälp av en lagstiftning, och i detta en lagstiftning som skyddar människorna i stället för att rädda banker och bankirer, det är dessa bankirer som tillsammans med våra politiker som de facto har gillrat denna skuldfälla för mänskligheten.

Inte ens våra riksdagsledamöter, vilka borde vara nödvändiga medspelare i processen för att skapa de lagar, vilka kan ta samhället igenom denna kris i antågande, tycks ens vilja förstå någonting av de processer som de har varit delaktiga i.

Ingen eller i vart fall väldigt få, tycks ana vad som egentligen händer i verkligheten där pengar styr ekonomi som styr politiken och där bankerna som skapar pengarna som krediter, alltså styr allt.

Krediter som kallas pengar, pensionsfonder och andra finansiella
medel förflyttas nu i en ökande takt till spekulation i stället för till investering, som sig borde ha skett i den produktiva ekonomin i Västeuropa och USA, alltså investeringar i infrastruktur, industri, sjukvård och utbildning. Vad som allmänt kallas för välfärd

Nedläggningen av produktiv verksamhet i väst, har ersatts av en växande import av billiga konsumtionsvaror från Asien och andra delar av världen.

En växande del av konsumtionen drivs nu genom korta kreditkortslån, och handelsbalansen emellan väst och öst jämnas ut med hjälp av att centralbankerna trycker sedlar och statsobligationer.

Nu vill ju emellertid inte öst längre köpa dessa värdelösa papper, och hela kredit och valutasystemet balanserar nu på ruinens brant.

Den lösning som centralbankerna i USA och Europa har tagit sin flykt till är att översvämma finansmarknaden med ännu mer billiga fiktivkrediter som är avsedda till spekulation, vilket ju är problemet snarare än dess lösning.

Detta har kommit att köpa lite tid för spekulanterna, men detta
gör även att kollapsen blir ännu större och hårdare mot både individer och nationerna, när denna kollaps väl kommer.

Bankirerna agerar inte heller dessa riktigt klokt eller rationellt, när dessa nu offrar sig själva i försöket att rädda olika finansiella institutioner.

Man kan med fog ogilla mycket av vad bankerna har gjort genom åren, men man måste likafullt även förstå att ett fungerande system för handel med varor och tjänster behövs i en modern ekonomi, men ett sådant system kan inte se ut som det system som vi idag är fångade i.

En uppgift nu för det svenska folket, är en historisk uppgift under den närmaste tiden, detta är att delta i utformningen av ett nytt finanssystem, ett rättvist och verklighetsförankrat system.
Vilket naturligtvis i sin tur implicerar ett uppgraderat juridiskt system