Jag förvånas inte längre av det mediala basunerandet till den oändliga dumhetens fromma, någonstans inom mig så tror jag därför att denna olåt närmar sig assymtotiskt den punkt då människor inser att 190 Mdr Eur, inte alls representerar ett oändligt värde, marknaden för statsobligationer begrep uppenbarligen direkt att den oändliga mekanismen för ESM således ligger på i storleksordningen tre gånger detta belopp, vilket inte på långa vägar räcker till att rädda någonting alls. Dumhetens uppenbarelse är lika anskrämlig som bedrövande att beskåda.

Jag minns fortfarande det triumferande tillkännagivandet för flera år sedan när Tysklands Angela Merkel och FrankrikesNicolas Sarkozy hade räddat EU genom att komma med en fond som skulle ge tillräckligt med kontanter för att imponera på obligationsmarknaden i Europa som lösningsmedel på krisen.

Jag minns även utan att bli direkt andfådd, bakom kulisserna rapporteringen om att Sarkozy hade hotat att lämna unionen om Merkel inte kapitulerade för hans villkor. Fantastiskt!

Men mycket har hänt sedan dess. "Skuldkrisen" spred sig till Portugal, Spanien och Italien, och nu Frankrike som just har meddelat påtaglig ekonomisk svaghet, ur det perspektivet så räcker den ”nydefinierade” oändligheten lika långt som Sarkozy över havet. Den holländska befolkningen röstar denna vecka i ett val som ska innehålla frågor om euroområdet. Även de tyska siffrornas trendriktning pekar mot "lågkonjunktur".

Samtidigt ska nu nästa stora "räddning" av EU utföras av Mario Draghi, nuvarande chefen för Europeiska centralbanken. Han kommer alltså att för ett begränsat belopp köpa obegränsat med obligationer i pressade länder som när du tar bort en liknande mängd valuta från den större ekonomin i en process som kallas sterilisering. Ett skrymtade och beskärmande av den vanliga i det närmaste oändligt korkade och falska modellen, vilket jag skall visa här-

Naturligtvis reser detta frågan om vad sterilisering egentligen är och varför det måste eftersträvas. Låt oss undersöka detta ur lite olika perspektiv.

Den maktelit som vill styra världen, vill därför bibehålla sin styrning via centralbankerna och bankerna som skapar pengar ur ingenting. I sin strävan för bevarandet av detta stora monetära bedrägeri så har ”eliten” fifflat med språket som kallas nationalekonomi och har även skapat helt nya ekonomiska discipliner för att rättfärdiga sitt övertagande av det finansiella systemet med pengar.

När man tittar på vad vi kan kalla för riktad historia på ett ärligt och uppriktigt sätt så det blir ganska tydligt att i princip alla världens olika "ismer", inklusive liberalism, kommunism, socialism och fascism, skapades av samma intressegruppering. Det var ett mycket smart trick ur deras eget nyttoperspektiv! Genom att klä upp en värld i dräkter av olika typer av konkurrerande statliga auktoritära system så lyckade ”eliten” adjungera samtalet om människans frihet inom ramen för det av dem själva kontrollerade systemet.

Genom att finansiera surrogat likt Karl Marx så lyckades dessa eliter skapade falska "lösningar" som presenterade en rejäl dos av statlig inblandning i den enskilda människans tillvaro, ett slags bojor av frihet utan den grundläggande samförståelsens frihet. Eliten skapade under denna tid (de senaste 300 åren) också moderna, monopol som centralbanksverksamheten genom att integrera tryckpressen med guld och silver cirkulation.

Några trender skulle ta sig maximalt uttryck under 1900-talet när elitens paradigm var nästan okontrollerat. Den inte helt okända "keynesianismen" av John Maynard Keynes är faktiskt mycket mer slingrande än de flesta människor inser att den är. Den är det mest sofistikerade uttrycket för elitens "cyniska statliga marknadsföring”. Den väver ihop socialismen, centrala banker och statligt auktoritärt styre till ett irrationellt, obegripligt paket av lögner och vilseledning.

Det bör nog även påpekas att Keynes var medlem av samma elitistiska Fabianska socitet som också stödjer andra former av invasiva monetära idéer. Detta är givetvis en anledning till att vara fundamentalt misstänksam mot alla dessa former av presenterade monetära lösningar.

Av denna anledning är jag inte heller förvånad över att finna att FN (som rent faktiskt aldrig verkar ha träffat en auktoritär lösning som har stöd) har bedrivit sam-sponsring av sådana system.

Draghi: s rappakalja om sterilisering är alltså givetvis bara ytterligare ett framsteg av dessa olika monetära bedrägerier som eliten har spridit omkring som gödsel i dumhetens mylla under det senaste århundradet.

I det här fallet, är naturligtvis den felande tanken i sig att pengar inte är inflationsdrivande. Men om pengar inte är inflationsdrivande, varför behöver Draghi då sterilisera dem? De förmår inte ens längre att hålla sina egna historier av lögner det minsta raka och konsekventa! Oändlighet stannar numera vid 190. Antingen så ökar en penningmängd eller så ökar inte penningmängden, men ökar penningmängden så förändras den beskrivande förmågan per enhet valuta till en given mängd värde som skall beskrivas, ingenting annat gäller. Är pengar monetariserad skuld så är mer pengar mer skulder.

Inte för att det spelar någon roll. Men Draghi KAN INTE sterilisera några pengar alls. Ingen kan. Valutan har antingen staplats upp i bankvalv och kommer att cirkuleras till hyperinflation när de tvingas, eller så är pengar mer skulder och kostnader som skapar utsugning, deflation av realekonomin. Sterilisering är bara en annan nonsensbetingad benämning av keynesiansk dumhet. Den impertinenta tanken är alltid att imponera på människor som varandes ”centralbankteknokrater” som kan detta med att hantera pengar mycket bättre än alla konkurrerande krafter, alltså själva människorna som är själva ”marknaden”.

Faktum är alltså ovillkorligen att makteliten som förespråkar denna typ av lösningar inte alls vill ha en lösning, för då förlorar de allt. Vi vet detta eftersom dagordningen bakom elitens föreslagna lösningar nära nog ALLTID LEVERERAR den realpolitiska motsatsen till sina angivna principer.

Eliten främjar därför också brist teman och det är tvunget för att upprätthålla efterfrågeöverskotten som utgör grund för prisbildningen. Världen sägs ha ont om mat, vatten och även olja. För all del så ligger det därför en inte obetydlig fördel i att vara behjälplig med att skapa dessa brister, vilket inte skall lämnas obeaktat. Så bakom kulisserna arbetar eliten mycket hårt för att se till att olika knapphetskulisser även realiseras.

EU är ett bra exempel på detta. Det finns gott om on-the-record uttalanden som tyder på att topp eurokrater vill ha en kris för att främja EU: s centralisering

Som om det inte vore illa nog för Spanien så är avskiljande av Katalonien och Baskien någonting som nu snabbt blir en alltmera realistisk möjlighet. I Italien kommer den teknokratiska regeringen snart att ersättas med en demokratiskt vald efterträdande regering som ännu kan ledas av - du har gissat rätt - Silvio Berlusconi.

Samtidigt har den grekiska ekonomiska situationen försämrats och helt överraskande, så har Grekland inte kunnat hålla sig till de villkor som anges i den senaste räddningsaktionen. Det kommer snart att behöva en till ... Jag misstänker att eurokrisen är på väg att bli intressant.

Jag tror att detta är en mycket bra analys av situationen, men jag tycker inte egentligen att det är "intressant", jag tycker att det är rent beklämmande att behöva se. Eurokrisen är bara mer riktad historia, som det verkar, det finns absolut ingenting annat än ord som tyder annat. Eliten skapade krisen med sina banker, sina pengar och sin EU-struktur, punkt. Det enda som kan diskuteras är möjligen uppsåtet bakom regin.

Nu är de hur som helst idogt kopplande det hela tillsammans för att rädda sig själva, med EU länderna hängande högt i galgen under långsam kvävning med "lösningar" som bara förlänger tortyren. Det finns ingen som helst avsikt att "lösa" problemet för människor och nationer, bara för bankernas bestående. Fyra hundra miljoner offer ska utarmas tills de är villiga att rädda sina liv för någon som helst lösning till förbättring. Även om detta innebär en världsregering.

Och det är därför jag anser att en hanterad världsomspännande depression är på väg om systemet tillåts bestå. De som söker ”lösningar” på EU-krisen lurar sig själva. I de högsta salarna kan avsikten bara vara att allt detta ska gå på och gå på och bli värre och värre.

Detta är hur man bygger en världsregering - på bekostnad av de lidande massorna och möjligen så kan man skaffa sig en scapegoat inom kort, en galjonsfigur som kan skuldbeläggas för sina ambitioner med världsherravälde, det har hänt förr. Vi kommer att få se, i denna tid av vad jag kallar Internet revolutionen, om en sådan strategi fungerar så bra som det gjorde på 1900-talet, mitt tips är att det gör den inte.

Carl.