Undrar egentligen varför inte folket bara skriker rakt ut mot systemet, kan detta bero på någonting annat än en form av bedövande passivisering, när Riksbankens främsta penningpolitiska mål uttrycks till att vara inflationsbekämpning, detta alltså när pengarna bildas med skuld som bärare av värdet som i det rådande systemet, eftersom detta då helt ovillkorligen innebär att Riksbankens främsta mål ur folkets perspektiv är att hålla folket kvar i skuld.

 Om jag istället väljer att uttrycka detta som den fundamentala förklaringen till att Riksbankens främsta mål i detta system, av ren tvångsmässighet därför är nödgat till att vara inflationsmålet.
Detta eftersom kommer sig alltså av att om människor börjar att tro på att Riksbanken inte längre är engagerad i inflationsmålet, då är det game over för den monetära trovärdigheten det vill säga att skuld i sig själv har ett värde och då brister det i människors tilltro till detta monetära system med skuldmätning som bärare av värde till de finansiella instrumenten som exempelvis pengar.