Åsna-Nisse sagornas hjälte.

2011-02-15

Av någon för mig helt okänd anledning så tror många människor att om priset på en vara eller en kredit ökar, så kan också konsumentens förmåga till betalning öka, till en given disponibel inkomst? En av dessa människor är Riks-bankens egen Åsa-Nisse som alldeles uppenbarligen svävar i villfarelsen att redan tagna krediter förvinner snabbare om de bara blir dyrare?

Man kan ju i det läget försiktigt undra varför inte priset på krediten sätts till oändligheten så att den försvinner på en gång om nu detta är ett så tillämpligt förfaringssätt. I sagornas värld gäller uppenbarligen en rad andra naturlagsmässiga lagar, vilket gör det hela lite mera invecklat att veta hur någon skall förhålla sig till olika beskrivna förhållanden, dock så brukar en god tumregel inte sällan vara, att andra mera sällan handlar i annat än den egna nyttans syfte. Men med detta i minnet så kanske man skall betänka vems nytta som Riksabankchefen främst söker?

Svaret på den frågan är alltså systemet, centralbanksystemet noga räknat. Nils på Åsen är helt enkelt anställd, inställd och avlönad som en systemisk vakthund för systemets väl och ve, inte alls för Sveriges dito om nu någon till äventyrs trodde detta. Han verkar för den systemiska funktionens upprätthållande och detta är inte på något enda sätt allmännyttigt.

Nu avser alltså denne pittoreske odalman göra priset på kredit dyrare, och som grund för detta så anger han frimodigt att detta på något för mig okänt sätt minskar den uteliggande penningmängden. Vän av ordning ser ju naturligtvis direkt att om pengarna bildas med skuld som bärare av värdet, så måste det rimligtvis vara skuldernas avbetalning som minskar penningmängden och inte nivån på ränta. Och inte ens en frikyrklig odalman kan ju gärna tro på att den ökade räntekostnaden skulle öka amorteringsförmågan, detta är helt enkelt gamla bankscharader i vanlig ordning. Att människor skulle reagera och göra ett aktivt val att minska sina skulder, förutsätter på något vis att de verkligen kan göra det valet. Då kanske man skall ställa sig frågan om varför de inte redan i så fall har gjort detta.

Om man skall drista sig till att bedöma vad som är den egentliga grunden till detta beteende, så är det som vanligt att skapa ett momentum för att motivera bankernas räntehöjningar, vilka nu tas till för att i någon mån försöka backa upp de kapitaltäckningskvoter som man uppenbarligen annars förväntar sig skall komma att ifrågasättas hos bankerna.

Om detta ifrågasättande kommer sig av havererade bolån, kraschade finansderivat eller en avstannande produktiv ekonomi, spelar väl egentligen ingen större roll eftersom alla vägar ändå leder till Rom.

Om Stefan Ingves är en åsna eller inte råder därför inga tvivel, om han är en falsk, dum eller galen åsna kan ju möjligen vara mera osäkert.

Visa ditt stöd till det informationsarbete Carl genomför

Swish

Scanna QR eller skicka till 076-118 25 68. Mottagare är Caroline Engström.

Patreon

Här kan du visa ditt stöd genom att bli månadsgivare på Patreon.

Swish

Bidra genom att Swisha till 076-118 25 68, mottagare är Caroline Engström.

De Fria

Besök folkrörelsen som jobbar för demokrati genom en medveten och upplyst befolkning!
linkedin facebook pinterest youtube rss twitter instagram facebook-blank rss-blank linkedin-blank pinterest youtube twitter instagram