På vandring in i mörkret mot den falska gryningen.

2011-02-16

Här ett möjligt scenario för de kommande fem åren.

Varför anser jag då att detta är något mer troligt än många andra möjliga scenarier? Här är några underströmmar som kan vanligtvis försiktigt uttryckt kan kallas för underskattade men principiellt kan jag väl uttrycka detta som att det är en skillnad i konsekvenserna på olika marknader i förhållande till förekomsten av olika betalningsmedel

1. Det finns helt enkelt en faktisk skillnad mellan finansiell och organisk efterfrågan.

Dessa två är naturligtvis relaterade, så är det ju eftersom industriella konsumenter av resurser måste skydda sig mot stigande priser med samma instrument som spekulanter - terminskontrakt, läs finansiella instrument.

2. Betraktandet av flödesvägarna för krediter och inte bara pengars betalningsförmåga.

Det är inte bara den Europeiska unionens ekonomi som är beroende av billig, riklig kreditgivning - detsamma kan givetvis sägas om Kina och naturligtvis inte minst den amerikanska ekonomin som för detta gäller i en i det närmaste total omfattning, eftersom detta är själva den Amerikanska konstitutionella förutsättningen.

Bara för att kinesiska köpare lägger 50 % kontant betyder inte att de inte behöver kredit för de resterande övriga 50 %. Kinesiska entrepenörer är lika starkt beroende av krediter som utfärdats eller med stöd av den centrala förvaltningens banker och fullmakter.

Kredit är emellertid inte kontanter, och att skapa kredit är inte detsamma som att skapa kontanter.

Till exempel i detta så har 1000000000000 kr i kredit till nollränta i banksystemet inte nödvändigtvis betydelsen att 1000000000000 kr flödar i den reala ekonomin – vilket egentligen bara kan hända om något eller några företag lånar upp krediten.

Det är därför det finns ekonomer som hävdar att hyperinflation aldrig har förekommit i något konstitutionellt kredit baserat system och att hyperinflation bara kan uppstå i ett monetärt konstitutionellt penningsystem, ett system alltså där kontanter i sig är tryckta och där myntets värde skall utgöra den värdebärande och värdeförmedlande komponenten.

I Europa har vi konstitutionella monetära penningsystem kanske det skall tilläggas i detta här, men inte många om ens någon tror egentligen att det föreligger en skillnad avseende självkostnaden som är 980 kr, mellan att tillverka en tjuga och en lax.

Jag gör nu emellertid inte något riktigt så vidlyftigt anspråk avseende konsekvenserna, eftersom situationen i USA ser allt annat än lovande ut, vilket vidare nog framgår av det efterföljande. Men att alltså identifiera dessa två uppenbarligen olika konstitutionella systemskick så som varandes identiska, det förefaller mig närmast vara en form av djup förvirring.

Denna förvirring utifrån åtskillnaden är naturligtvis inte tillkommen av någon slump i ett Centralbankbaserat system, här kan nämligen vem som helst räkna ut att om Centralbankerna får handla fritt med varandra, så behöver man bara EN enda privatägd Centralbank för att hela jorden tillgångar på ett eller annat sätt skall kunna vara möjliga att ta i anspråk, nu finns det ju dessutom flera dito Centralbanker och det gör ju inte precis någonting bättre för det allmänna.

Denna konstitutionella systemiska åtskillnad spelar alltså en praktiskt avgörande roll på ett antal olika sätt.

Om Centralbanken faktiskt fysiskt hade tryckt 1000000000000 kr i kontanter och sedan hade tappat dessa från våra Afghanistanhelikoptrar, för att likna detta vid ett för Centralbankirer omtalat exempel och om sedan människor samlade in dessa pengar på marken och använde dem, så skapas det uppenbarligen en ökad organisk efterfråga på varor och tjänster.

Om Centralbanken skapar krediter och lån till bankerna till nollränta, så flyter krediten endast i den reala ekonomin om någon lånar eller utnyttjar denna kredit.

Utan låntagare, sitter dessa "pengar" kvar just som reserver i det gemensamma fraktionella systemet och där finns det inte en enda gnista av inflatorisk organisk efterfrågan på resurser, varor eller tjänster. Det fullkomligt bara finns inte, alltså! Pengarna är låsta om de alltså inte lånas ut och sittandes där de då sitter så har dessa ingen kreditmultiplikatoreffekt alls.

Om någon då till exempel lånar "pengar" för att refinansiera befintliga skulder, så blir detta bara ”pengar” som strömmar in i den reala ekonomin om, skillnaden mellan den ursprungliga skuldens räntor och de nya räntebetalningarna på skulden är på det viset att de nya kostnaderna är lägre än de ursprungliga, eller kanske mera precist beskrivet att skillnaden måste vara ett tillgodohavande för en konsument för att komma den reala ekonomin till del. (Vilket inte precis alltid är fallet, särskilt som nämnda låntagare inte sällan har som intresse att gynna främst sig själv i sitt nuläge och det därför numera inte ens gör någon större åtskillnad emellan varthän i månadskostnaden som de pengar som de inte har tillgång till slut hamnar, alltså fördelningen emellan ränta och amortering är i dagsläget nära nog systemiskt löjeväckande låg till räntans fördel)

Eller en stor spekulant (förvaltare, hedgefonder osv) kunde i teorin låna kreditpengar för att spekulera i råvaror och därigenom pressa upp priserna och skapa utbredda förväntningar om högre kostnader i framtiden.

I detta fall så ger kreditpengarna en påverkan av reala världsekonomin genom att driva upp råvarupriser över de nivåer som egentligen fastställts av organiska efterfrågan. Alltså kan man helt enkelt i det avseendet säga att krediter även inflaterar köpkraften i kontanter

Men spekulativa "kreditpengar" är inte organisk efterfråga, dessa pengar flyr eller går därför även förlorade om trenden blir den omvända.

Eftersom råvaror såsom till exempel olja, prissätts på marginalen, så leder detta till att en plötslig nedgång i oljans pris från $ 86/fatet till $ 76/fatet, det skulle utlösa en flykt från spekulativa långa positioner till ett placeringsläge som bättre förstår att ge nedgången en positiv återkoppling. Svårare än så är detta inte.

3. Hamstring är dock en lite speciell variant av den organiska efterfrågan.

Precis som i fallet med spekulativ efterfrågan, så försvinner värdet när rädslan för allt högre priser avdunstar.

4. Den globala BNP siffran är ungefär $ 60 biljoner; Enbart Federal Reserve själva har "tryckt" $ 2 biljoner bara de senaste tre åren.

Så sett i sitt rätta sammanhang, Fed: s utskrift och inköp av tillgångar, alltså kreditskapande genom egna statsobligationer, de är stora nog för att påverka, eller att upprätthålla, de amerikanska aktie och obligationsmarknaderna, men de är helt enkelt inte tillräckligt stora eller fokuserade nog för att förslava hela den globala marknaden för aktier, obligationer, ädelmetaller och råvaror.

Så allt detta tal om vad som egentligen utgör motorn för vilken form av ekonomi, det kanske inte alltid är genomtänkt ur det allra ädlaste perspektivet för det allmänna?

Andra spelare utöver FED i USA är givetvis även dessa upptagna med att både trycka och ge ut krediter till nollränta också, förstås, men man bör alltså vara något lite försiktig med att göra alltför svepande generaliseringar om den deterministiska karaktären av dessa Centralbanks kampanjer, alltså då inte minst utifrån att det inte alltid råder lika konstitutionella grunder för att göra en relevant jämförelse.

Som ett ytterligare belysande sammanhang avseende den Amerikanska centralbankens agerande, så är det så att Fed: s stora insatser har fördelat cirka $ 2 biljoner till den finansiella sektorn, samtidigt som under tiden USA:s villaägare kunde se att deras nettotillgång minskade med cirka $ 60 biljoner, eller en jordens BNP om man hellre uttrycker det så.

Så vad leder då detta långa resonemang fram till, hur blir då det scenario som kommer utifrån jag även tar hänsyn till alla dessa typer av problem, som alltså inte på något vis är alla men som dock inte sällan är förbisedda:

Här är ett händelseförlopp som Jag anser vara sannolikt:

Q3/Q4 2011-2012: Försök att expandera vidare och låtsas misslyckas

Hjulen ramlar lika ovillkorligen som sakteliga av den globala "återhämtning" som ideligen basuneras ut i medierna och denna blir stående stilla på vägen mot framtiden. Den framväxande marknaden av kapitaliserade bubblor, alltså utifrån spekulation grundad på kreditgivning som i olja, Kinas aktier och dess egendoms bubbla och de flesta om inte alla varor havererar fullkomligt. Guld och silver duger ju egentligen inte så mycket till, egentligen organiskt, vilket kommer att höja värdet på kontanter så att dessa blir avgörande.

Oljan faller till under $ 40/fatet nivå utifrån den systemiska kreditvärdebristen, för att sedan falla ytterligare när exportörerna rampar upp sin export för att täcka sitt desperata behov av kontanter.

Räntorna stiger kraftigt alltså priset på kredit, risktillgångar dumpas, upplåning torkar upp, förvirrade bostadspriserna faller till nya bottennoteringar, och den hatade/avskydda amerikanska dollarn bryter förmodligen igenom nästan alla tekniska motståndsnivåer.

Civila oroligheter sprider sig med en viss naturlighet längs med lågkonjunkturens utbredning och lägre energipriser, exploaterar oljeexportörerna som en primär källa för statens inkomster.

Med bättre spannmålsskördar på grund av bättre väder, en sjunkande köttkonsumtion under 2012 på grund av lågkonjunkturen och den prisimplosion som följer av att marknaden för majs etanol kollapsar och får spannmålspriserna att sjunka och utplåna alla de spekulanter som räknade år 2010 som trendsättare för årtiondet.

Allt detta börjar nu sakta ske accelererande emot Q3 2011, men det tar riktig fart under 2012.

Så tyvärr för alla centralbanker, all er utskrift av pengar och er kreditgivning, det är bara analogt med ekonomisk insulinresistens: för utan låntagare, solventa banker och konsumenter, så har era desperata ansträngningar för att "stimulera" ekonomierna med ytterligare likviditet nu definitivt kommit på skam. Försök att påstå annat den som kan motivera sig!

De centrala statliga övriga utspelen, dessa monumentala finanspolitiska "stimulanser", räddningsfonder och krismekanismer, de springer ändå rakt in i väggen i och med snabbt stigande räntor och där en politisk motvilja naturlagsmässigt utlöses av insikten att endast de finansiella och politiska eliten faktiskt har dragit nytta av att biljoner slösas bort i 2008-2011 års orgie av statliga "stimulanser" och därför kommer till sist nödbromsen att slå i.

Utbredd politisk och finansiell turbulens leder oss till några centrala val som vi bör ställa oss själva inför i detta:

1. förkastandet av den nyliberala Staten/finansoligarki strategi 2008-2011 som inriktades på att politiskt bevara det ekonomiska obeståndet (men alltså politiskt dominerade) banker och finansiella sektorer och därför överförde sina privata förluster till offentliga organ/skattebetalarna.

2. Bytet av en monumentalt inkompetent, korrumperad, exploaterande finansiell diktatur till några nya smaker i form av autokrati, oligarki, teokrati eller diktaturer i andra former, varav de flesta kommer att visa sig vara lika inkompetenta, korrumperade och exploaterande – men med en förhoppningsvis just därför kortare livslängd.

3. Försöket med nya modeller för ekonomisk styrning ifrån systemkramare av "tillväxt" och kredit/skuld. Några blygsamma erkännanden av de fundamentala bristerna i "utöka och låtsas" status quo genererar en känsla av att denna katastrofalt destruktiva politik, verkligen har erkänts som just sådan och korrigeras till någonting mera rimligt.

Dessa kommande år kommer vi alltså inte osannolikt att på kort sikt få se ett ras i bostadspriser, aktier och andra tillgångar. De få som sparat kontant under denna finansiella härdsmälta kommer vara i stånd att köpa upp tillgångar billigt. De som tidigare var beroende av kreditkortets påhittade upplåning kommer att finna tillvaron både svår och dyr. De som investerat i fastigheter under 2011 suddas ut, tillsammans med dem som slår vad om att varupriserna är på väg rakt till månen. Det som är på väg till månen synes nog först och främst bli priset på fysiska kontanter, i och med att kreditsystemet havererar.

Dock kommer 2012-2016 erbjuda dem med kontanter, enorma relativa vinstmöjligheter.

Visa ditt stöd till det informationsarbete Carl genomför

Swish

Scanna QR eller skicka till 076-118 25 68. Mottagare är Caroline Engström.

Patreon

Här kan du visa ditt stöd genom att bli månadsgivare på Patreon.

Swish

Bidra genom att Swisha till 076-118 25 68, mottagare är Caroline Engström.

De Fria

Besök folkrörelsen som jobbar för demokrati genom en medveten och upplyst befolkning!
linkedin facebook pinterest youtube rss twitter instagram facebook-blank rss-blank linkedin-blank pinterest youtube twitter instagram