Centralbanksystemet med BIS har egentligen sedan dag ett egentligen kommit att helt kontrollera våra pengar. Varför då? För kunna äga makt och kontroll.

Som Amstel Rothschild uttryckte dettaen gång, "Tillåt mig att fullständigt utfärda och kontrollera pengar åt en nation, och jag bryr mig inte alls om vem som stiftar dess lagar." Fullständig kontroll innebär dock flera steg. Först måste pengarna omvandlas till att vara valuta. Pengar är ju egentligen verkliga och de representerar materiella tillgångars värde. Valuta är fiktiv och imaginär mätning av värde och fungerar egentligen endast som ett affärsbeslutsmedium. I den meningen blir valuta skulden. Hur får man då ett samhälle med tänkande individer att överlämna sina pengar som har ett värde för att istället börja använda sig av valuta?

Enkelt ! Steg ett. Först måste värdet på pengarna på något sätt elimineras. Pengarna måste ju antingen vara anslutna till någonting associerande eller kunna inlösas i form av ett tillgångsvärde motsvarande som exempelvis guld. Med andra ord måste pengarna bli fiktivt värdesatta. Detta kan bäst uppnås genom orkestreringen av olika fruktansvärda händelser som i slutändan sporrar samhällen till att reagera på ett sätt som skapar omedelbara och stora behov av kapitalanvändning. De ändliga underliggande tillgångarna begränsar då en utvidgning av penningmängden. Valuta däremot, den är ju dock gränslös som alla skulder. När samhällen behöver en plötslig ökning av kapitalet, då vänder de sig till valuta.

Steg två. Centralbanken i USA, för att ta ett talande exempel i detta, föddes i december 1913 genom Paul Warburgs försorg och första världskriget bröt ut sex månader senare. Man kan hävda att depressionen, andra världskriget, Korea, Vietnam, Gulfkriget, 9 11, och Irak/ Afghanistan alla producerade omedelbara behov av ökade kapitaltillgångar. Om vi istället enbart hade haft tillgångar i kontanta pengar att kämpa med, så skulle vi alla ha fred mellan alla beslutsfattare, det kan jag garantera. Men med valuta och utbyggnaden av skulden, så blev vår förmåga att reagera monetärt oändlig.

Det verkar lite lustigt nog som om Federal Reserve sattes upp precis i tid! När allt som behövdes var banker som fanns för att låna pengar till krig. Att delar av Pauls bror, Max Warburg åtalades och fälldes för anstiftan till ett senare världskrig, kan ju möjligen även ha någon poäng i detta.

Riktiga pengar utgöt ett utbyte av tillgångar. Fiktiva pengar är bara en konfiskering av tillgångar av skaparna av pengarna

Omedelbara kapitalbehov tillgodoses i detta vanligen genom att centralbanken skapar pengar genom att köpa statliga skuldebrev. Men banken har ett grundläggande vinnartrick i rockärmen. Centralbanken skapar tillräckligt med pengar för att köpa skuldemissioner men inte tillräckligt för emittenten att betala räntedelen. Därmed måste hela tiden mer pengar skapas för detta och om och om igen. Så småningom är valutan ingenting värd. USA närmar sig denna insikt var för dag som går.

När valutan är helt devalverad av den skuld som orsakat devalvering blir instrumentet en ren förslavning. Nu centralbanken är ansvarig och vi kommer till Steg tre. Valuta är vad utfärdaren säger att det är, den är lag. Alla pengar blir då säkerheter för den valuta som utfärdas. Kontrollfasen är klar. Vi använder nu Statsskuldväxlar eller derivat för skapa valuta. Och av misstag kallar vi dem båda för, "kapital".

Steg fyra. Längs vägen blir centralbanken erövrare av staten genom skuldens ovillkorliga expansion och regeringen blir bara en förlängning av banken. Som sådan växlar regeringen trohet från folket till banken. Ändå är förskjutningen så subtil att den går helt och hållet förlorad för de breda massorna.

Men om vi tittar noga kan vi ändå se antydningar till att något är galet. Till exempel, för tillfället så är Federal Reserve fullt upptaget med att fylla sin balansräkning med amerikanska statsobligationer för att ta platsen för dåliga lån köpta från dåliga banker. Fed kallar denna övning "kvantitativa lättnader". Var får de pengarna ifrån? De uppfinner dem. Är detta lönsamt? Vissa skulle hävda "nej" (Centralbankerna själva hävdar till och med att i det fallet gäller "icke-vinst"principen och det handlar mest om en rent filantropisk verksamhet) men jag skulle nog ändå föreslå att om något som helst annat företag skulle kunna öka sin balansräkning med en biljon dollar på ett år, så skall vi nog ändå tänka oss att betrakta det företaget som ganska lönsamt.