Vägens ändRing

2010-08-15

De sedlar och mynt som Riksbanken ger ut har inte det substansvärde som nominellt står angivet på dem. Metallen i en femkrona är alltså inte värd fem kronor om den smälts ner och säljs. Inte heller är papperet värt 100 kronor i 100-lappen.

Det kostar Riksbanken ett mycket ringa belopp att trycka en tusenlapp. I princip kan Riksbanken därför sägas kunna tillverka hur mycket pengar som helst. Detta påverkar emellertid därför synen på Riksbanken. Riksbankens reporänta är just därför dock ingenting annat än den avgift Riksbanken tar för att låna ut sedlar och mynt till allmänheten genom banksystemet. En låg reporänta innebär att mer pengar kommer i cirkulation, något som kan försämra deras värde och följaktligen leda till inflation. Men alla pengar som skapas är ju som bekant inte kontanter.

Detta tryckande av pengar är dock knappt en bråkdel av den totala mängd pengar som skapas i Sverige, det finns det ju till exempel bara omkring 118 miljarder kronor i kontanter, alltså mindre än exempelvis 10% av nationens omslutning på ett år.

Den stora valutamängdsökningen sker alltså i privatbankerna, vilket framgår av resonemanget i ovan om man beakter det lite mera noga under eftertanke, vilka utifrån sina krav på kapitaltäckningskvoter alltså gör någonting som kallas för kreditexpansion, vilket innebära att de expanderar krediten och gör den större till en given valutamängd som säkerhet. Alla pengar är ju i botten skulder och en expansion är precis vad det låter som, en utökning av någonting till en given förutsättning av någonting annat.

DÄR ligger det stora problemet med dagens skuldkris, värdet på den säkerhet som belånats för att skapa dessa expanderade belopp hos bankerna har aldrig funnits i verkligheten, utan bara som säkerheter i en värld av förväntningar, vilket i sin tur innebär att valutan står på en grund av förväntningar. Och man kan väl utan att sväva på målet konstatera att värdebeständigheten hos förväntningar, i varje fall aldrig kan bli längre än människoliv, så har vi uttryckt oss snällt om hållbarheten i vårt finansiella system. 

Sedan är det ju inte alls så att bankerna har alla pengar som de lånar ut, ånej inte alls faktiskt. Och även om bankerna betala ränta på reporna från riksbanken, så kan de ju rent faktiskt kreditexpandera sina inlåningsbelopp till utlåning om de bedömer säkerheterna som tillräckligt goda. Riskerna för detta för nationerna synnerligen onyttiga beteende de socialiseras som bekant  och om inte annat inträffar, så i alla händelser till sist genom att samhällets värde i arbetet går till bankerna i form av räntor.

Elaka typer skulle ju emellertid även kunna anföra att det faktiskt är verkställigheten av återbetalningsförmågan hos geldenären som avgör det framtida värdet på en skuld, eller omskrivet vad gäldenären lovar och håller att betala framgent. vilket naturligtvis också är sant. Löften är ju som bekant emellertid bara ord.

Farmor sade alltid att pinnar och sten kan krossa mina ben, men ord de kan ingenting göra. Och när pengars värde alltså mäts i ord som nu, då är det nog trots allt vad makten än försöker att förespegla menigheten, så att vägs ände är nådd.

Man kan nog utan att vara alltför elak. lugnt  säga att det valutafinansiella systemets värsta fiende, det  är upplysningen om sakernas tillstånd som alltså helt ovillkorligen skadar förtroendet för systemet.

Men marknaden brukar ju kalla detta bristförhållande på kunskap för att man alltså har förtroende för marknaden, ungefär som religion således, man vet alltså inte riktigt hur saker föhåller sig och förklarar då istället gärna sitt oförstående med att säga att man tilltror marknaden, alltså blir det viktigaste för marknaden precis som höga penningvårdare så ofta anför att människorna har förtroende för systemet. Fast det egentligen borde heta att människorna skall besitta vetskap om systemets funktion och inte hänge sig åt trosmässighet och skönmålning, istället för vetskaper om sakförhållanden.

Visa ditt stöd till det informationsarbete Carl genomför

Swish

Scanna QR eller skicka till 076-118 25 68. Mottagare är Caroline Engström.

Patreon

Här kan du visa ditt stöd genom att bli månadsgivare på Patreon.

Swish

Bidra genom att Swisha till 076-118 25 68, mottagare är Caroline Engström.

De Fria

Besök folkrörelsen som jobbar för demokrati genom en medveten och upplyst befolkning!
linkedin facebook pinterest youtube rss twitter instagram facebook-blank rss-blank linkedin-blank pinterest youtube twitter instagram