Penningmängden mätt som M1, det vill säga allmänhetens innehav av sedlar och mynt samt avistainlåning, ökade med 6,2 procent i maj, jämfört med samma månad föregående år, enligt Riksbankens finansmarknadsstatistik, som publiceras av SCB.
I april var ökningstakten 5,8 procent.

Det bredare måttet M3, som består av M1 och även inkluderar inlåning med vissa villkor samt korta värdepapper, ökade samtidigt med 3,0 procent, vilket innebär en uppgång från reviderade 2,0 procent månaden före (1,9).

Utlåningen för bostadsändamål uppgick sammanlagt till 1.454 miljarder kronor i slutet av maj, vilket är en ökning med 14 miljarder under månaden. Vilket i någon mån beskriver de välkända och lätt panikartade försöken att hålla denna marknad vid liv, genom de finanspolitiska åtgärderna som vidtagits genom att sätta räntan till i princip noll

De monetära finansinstitutens utlåning till hushållen ökade med 7,9 procent i maj jämfört med samma månad föregående år. Föregående månad var ökningstakten 8,0 procent. Vilket kan sägas beskriva institutens minskade kreditvilja till rådande förutsättningar.

De monetära finansinstitutens utlåning till icke- finansiella företag ökade med 5,1 procent i maj jämfört med samma månad föregående år. Föregående månad var ökningstakten 6,8 procent. Vilket belyser den rådande likviditetsbristen i denna del av ekonomin, som trots ökade kreditrestriktioner tvingar företagen till en ökad upplåning.

Utlåningsräntorna på nya avtal till hushåll sjönk till 2,27 procent i maj från 2,28 procent månaden före.

Nyutlåningsräntorna till icke-finansiella företag uppgick i genomsnitt till 1,80 procent i maj, ned från 1,91 procent föregående månad.

Detta kan säga sammanfatta hela situationen för den som bara ids att tänka efter.

Detta är tecknen på att den förevarande kreditexpansionens räkning nu skall betalas.

Det innebär i konkreta termer att det blir alltså mer pengar till ett alltmera fallande värde (lat.inflare), och dessa pengar är dessutom behäftade med ökade krav för låntagaren.

Swedbank ökar nu därför sitt primärkapital med 970 miljoner kronor genom interna transaktioner, de försöker med andra ord att i någon mån undvika de negativa effekterna som kommer av den i ovan beskrivna situationen i och med att kundförlusterna skall realiseras. Den totala kapitalbasen ökas därvid med 345 miljoner kronor.

Transaktionerna består i att Swedbank Försäkring har lämnat en utdelning till Swedbank Robur på 970 miljoner kronor. Samtidigt så har Swedbank Försäkring erhållit ett kapitaltillskott på 625 miljoner kronor.

Swedbanks primärkapitalrelation förbättras därigenom med 14 räntepunkter, och den totala kapitaltäckningsgraden med 5 räntepunkter pro forma per den 31 mars i år, baserat på reglerna vid fullt implementerad Basel 2.

Transaktionerna påverkar alltså inte Swedbanks resultaträkning, medan de däremot förbättrar kapitaltäckningskvoten för att klara en kommande belastning av realiserade kreditförluster.

Man bör i detta beakta att primärkapitalrelationen endast motsvarar i princip hälften av de realiserade förlusterna, vilket därför visar att antalet möjliga motåtgärder som Swedbank förfogar över, sannolikt nu är mycket begränsat.