Narkotisk politik

2009-01-31

Världshandeln med narkotika, är den ekonomiskt mest viktiga av alla marknader för jordbruksprodukter, och den omsätter mer än 320 miljarder dollar på gatan.
Detta uttrycker chefen för FN:s kontor för hantering av narkotika och brottslighet Antonio Costa i en intervju för den österrikiska veckotidningen Profil, artikeln offentliggjordes för övrigt i sin helhet den 27 januari.

Denna jättelika narkotikahandel uppges finansiera inte bara rörelser som talibanerna och den colombianska FARC-gerillan, utan denna finansiering har också använts för att rädda krisdrabbade banker under det senaste halvåret, enligt FN:s utredningar.

Antonio Costa och FN är mycket kritiska till den brittiskstödda planen att köpa in afghanskt opium för medicinska syften, eftersom detta lett till en uppenbar fördubbling av produktionen på bara ett år.

På frågan om hur stor narkotikahandeln är uttrycker Antonio Costa följande:

Om man ser till jordbruksmarknaderna är den viktigast. I grossistledet är den olagliga narkotikan enligt FN:s beräkningar värd mer än 90 miljarder dollar, och således väl i klass med världshandeln med kött och spannmål. I det sista ledet talar vi om en valutavolym på mer än 320 miljarder dollar.

På fråga om en marknad av denna storlek – drygt en halv procent av världens BNP – påverkas av den internationella finanskrisen, svara Antonio Costa:

Absolut, I det innevarande läget är narkotikahandeln kanske den enda tillväxtbranschen, med låg arbetslöshet. Bara en del av pengarna som kommer in, går vidare tillbaka in i olaglig verksamhet, i delar av Asien, Afrika och Sydamerika, där de används för att muta politiker, köpa val eller finansiera subversiva rörelser, som till exempel talibanerna i Afghanistan eller de tamilska tigrarna i Sri Lanka, eller FARC i Colombia.

Resten av pengarna kommer enligt FN, att tvättas genom att stoppas in i den legala ekonomiska cirkulationen.

Ingen vet exakt hur mycket pengar detta rör sig om, men det rör sig om mycket betydande belopp. Sett till den makroekonomiska effekten är det helt enkelt ett nödvändigt tillskott av investeringskapital.

Det finns enligt FN tydliga tecken som tyder på att dessa pengar också hamnat i finanssektorn, vilken som varit hårt pressad sedan mitten av förra året.
Interbankingverksamheten synes ha finansierats med pengar som kommer från narkotikahandel eller annan illegal verksamhet.

Detta är givetvis svårt för FN att bevisa, men det finns mycket tydliga tecken som tyder på att ett flertal banker kunnat klara sig på detta sätt.

Narkotikapengar är ofta det enda likvida investeringskapitalet som nu finns att tillgå, och som kan köpa till exempel fastigheter. Banksystemets problem under andra halvåret 2008 var och är alltjämt likviditet, och därför blev detta likvida kapital en mycket betydelsefull faktor.

FN verkar emot knarklegalisering, eftersom knark och brottslighet hör så nära samman.

Legalisering leder oundvikligen till ökat missbruk. Ännu mer negativt är FN till förslaget att lagligt köpa opium från bönder i Afghanistan. Detta prövades på försök redan 2003, då Storbritannien betalade ut dryga 100 miljoner euro i ersättning till bönder som förstörde sina skördar av opium. Detta fungerade inte alls, det kunde alla konstatera.

Effekten blev istället den motsatta. Odlingen av opium fördubblades inom ett år, och detta eftersom bönderna visste att om inte knarkhandlarna köpte opiumet, så skulle de i alla fall få detta sålt till britterna. Vilket inte precis kan ha varit en överraskning för någon, utan snarast måste ses som ett illa dolt tecken på en vilja att skydda odlandet inom de illegala leden.

Vad gäller den medicinska användningen så saknas infrastrukturen för en utökad användning av morfin som smärtstillande medel. På världsmarknaden betingar opium för medicinskt bruk ett kilopris på 30-32 dollar; knarkhandlarna i Afghanistan betalar 100 dollar för samma mängd.

I frågan om förstöringen av skördar i Afghanistan anför FN att smugglandet måste bestraffas, men att bönderna måste behandlas annorlunda. Dessa måste istället ges stöd att sluta med sin illegala narkotikaproduktion.

I Colombia var det en procent av bönderna som återgick till narkotikaproduktion sedan de själva hade bestämt sig för att förstöra skördarna, men när detta gjordes av polisen eller militären så var narkotikan tillbaka igen på 30 procent av odlingarna.

Det som Nato verkligen borde ägna sig åt i Afghanistan, är att förstöra narkotikalaboratorier och förhindra transport av narkotikan och motverka spridningen.

Men Nato är BAE och BAE är Citybankerna.

Visa ditt stöd till det informationsarbete Carl genomför

Swish

Scanna QR eller skicka till 076-118 25 68. Mottagare är Caroline Engström.
Carl på social media

Patreon

Här kan du visa ditt stöd genom att bli månadsgivare på Patreon.

Swish

Bidra genom att Swisha till 076-118 25 68, mottagare är Caroline Engström.

De Fria

Besök folkrörelsen som jobbar för demokrati genom en medveten och upplyst befolkning!
linkedin facebook pinterest youtube rss twitter instagram facebook-blank rss-blank linkedin-blank pinterest youtube twitter instagram