Vad som händer nu.

2009-01-25

Skyskrapor är som dokument över en modernitet som inte längre finns. Varannan skyskrapa i Detroit i dag, kan vara igenmurad och graffitisprejad på bottenplanet, medan övervåningarnas gistna fasader har sönderslagna fönster eller plywoodskivor. Det är nästan något lätt poetiskt över det hela.

I Detroit i dag så kan man köpa en egen öde skyskrapa för 10000 dollar. Annat var det år 1950. Då stod Detroit på toppen av världen. Allt växte, gick framåt och utvecklades. 1,8 miljoner invånare bodde i USA:s åttonde största stad, där inkomsten per capita var 16 procent över USA-snittet. Innerstaden levde och många svarta flyttade hit från södern. Men spänningen ökade mellan olika grupper. Samtidigt flyttade Ford, GM och Chrysler ut fabriker till förorterna. Och i city började då förfallet.

Den sjuka som börjat inom fordonsrelaterad industri sprider sig nu även snabbt in på andra områden. Enligt SvD Näringslivs beräkningar har de svenska bankerna lånat ut runt 100 miljarder kronor till riskkapitalbolag. Alla dessa pengar kommer inte tillbaka, det är alldeles uppenbart.

Från att 1990-talets bankkris känts så väldigt avlägsen, återkommer nu allt fler varningssignaler. Det talas om att fler banker än Swedbank ska tvingas till nyemissioner. Närmast till hands ligger SEB, följt av Nordea. SEB har liksom Swedbank stor exponering mot de stegrande problemen i Baltikum. Och banken är efter Nordea näst störst på utlåning till riskkapitalbolag.

De svenska bankerna, vilka fullkomligt dominerat den vildsinta utlåningen, ska inte vara säkra på att få behålla alla fönsterrutor hela framöver.
Och det lär dessvärre inte bara vara hål i rutorna som kan förväntas, än värre lär det bli i de baltiska dotterbankernas balansräkningar. Länderna säger sig ju visserligen göra allt i deras makt för att undvika en devalvering, något som skulle få katastrofala följder för kreditportföljen som nästan uteslutande är i euro. Generella lönesänkningar och snabbt stigande arbetslöshet riskerar att ge samma, om en mer utdragen, effekt.

För Nordeas del utvecklas den danska marknaden, som är bankens största, till ett allt större orosmoln. På den minst sagt banktäta danska marknaden faller nu små banker som granar i en januaristorm, och staten tvingas till stora ingripanden för att staga upp branschen. Nordea har dessutom stora lån till rederisektorn i form av Maersk, som tar in allt mer vatten. Fraktraterna har klappat ihop och täcker nu inte ens de rörliga kostnaderna för rutter från Nordasien till Europa och från Sydasien täcker de nu enbart bunkerkostnaderna.

Men det börjar nu även att brännas kring Handelsbanken, som bland annat varit inblandad i maktaffärer i Industrivärden med Maths O Sundqvist. Banken torde i dag vara lycklig att den i sista stund lyckades sälja SPP till norska Storebrand. Även om en nyemission idag känns långt borta, så är läget för Handelsbanken klart mera instabilt än vanligt.

Precis som vid 1990-talets finanskris börjar nu också avdelningarna för ”bad bank” sätta upp sina skyltar igen, så här långt inom Swedbank, SEB och Carnegie. Bankkategorin lär både få efterföljare och en hel del påfyllning av tillgångar framöver.

Om bankerna inte fyller på sitt kapital finns en uppenbar risk för undanträngningseffekter i kreditmarknaden som leder till att krisen går in i en fördjupad fas på temat ”shit goes down the drain”. Stora företag får svårare att få krediter utomlands, en del av deras gamla banker har kanske gått i konkurs, och dessa vänder sig då till svenska banker som föredrar stora och i en jämförelse stabila kunder. Bankernas utrymme för utlåning är begränsat, inte minst av att kreditförlusterna börjat äta sig in i balansräkningen, och de krediter som beviljas storföretag sker på bekostnad av små.

Småföretagarkonkurserna breder då följaktligen ut sig, arbetslösheten ökar och kreditförlusterna sprider sig till konsumentledet. Detaljhandeln går på knäna, samtidigt som det slås rekord i nyöppnade shoppingcentrum.

Därför kommer börsföretagens kapitalsituation vara en av de dominerande frågorna under bokslutsperioden nu. Investors vd Börje Ekholm fångade frågan i samband med bolagets bokslut den 20 januari.

Denne predikade återhållsamhet med utdelningarna. Det snabba konjunkturfallet i kombination med osäkerheten i kreditsystemet medför att företagen måste stå emot kortsiktiga krav på överutdelningar för att istället vårda sin egen kapitalbas. Likviditeten kommer att vara mer avgörande i det korta perspektivet.

Bolag med starka balansräkningar kommer att ha möjlighet att flytta fram sina positioner under krisen. För dem med svag balansräkning/låg likviditet blir möjligheten att ta in nya pengar från ägarna en särskild huvudvärk. Det finns inte längre några finanskungar som står på barrikaderna och kräver stora kapitalutskiftningar när tillgången på kapital tidigare varit konstlat hög, och som kommer att finnas till hjälp när kärlen ska kommunicera åt det andra hållet. Priset för kreditexpansionen skall nu betalas med en realvärdeanpassning av valutavärdet.

Det finns många börsaktörer som i likhet med den finansiellt havererade Maths O Sundqvist sitter på stora aktieinnehav helt eller delvis finansierade med banklån. Dessa byggde sina imperier under tider då räntan var låg. Riskkapitalbolag, aktieaktivister och enskilda privatpersoner lånade pengar och köpte aktier som gav en utdelning som betalade räntan. Sedan dess har värdet på aktier fallit kraftigt och möjligheten att få utökade krediter försämrats. Torkar utdelningarna ut kommer många få bekymmer, i den finansiella öknen surrar flugorna kring ryktena om vilken börskung som blir nästa lik i den finansiella öknen hetta.

Visa ditt stöd till det informationsarbete Carl genomför

Swish

Scanna QR eller skicka till 076-118 25 68. Mottagare är Caroline Engström.

Patreon

Här kan du visa ditt stöd genom att bli månadsgivare på Patreon.

Swish

Bidra genom att Swisha till 076-118 25 68, mottagare är Caroline Engström.

De Fria

Besök folkrörelsen som jobbar för demokrati genom en medveten och upplyst befolkning!
linkedin facebook pinterest youtube rss twitter instagram facebook-blank rss-blank linkedin-blank pinterest youtube twitter instagram