Analys av Dick Harrisons artikel ur perspektivet att Sofia Albertina fick ”dolda” barn.

Dick Harrisons krönika ger en klar och faktabaserad genomgång av de kända, legitima ättlingarna till den avsatte Gustav IV Adolf. Han redogör för hur kronprins Gustav (sedan prins av Wasa) och hans syskon (däribland Sofia Vilhelmina) förlorade tronföljden 1809, hur deras linje fortsatte i exil och hur den till slut ”slöt cirkeln” genom äktenskapet 1881 mellan Gustaf V (Bernadotte) och Victoria av Baden – dotterdotter till Gustav IV Adolfs dotter Sofia Vilhelmina. Slutsatsen är logisk utifrån officiell historieskrivning: det finns inga utomstående ättlingar som kan utmana huset Bernadotte, eftersom den gamla Holstein-Gottorp-blodslinjen redan sitter på tronen sedan 1950 (via Gustaf VI Adolf och vidare).

Ur perspektivet att Sofia Albertina (1753–1829, syster till Gustav III och faster till Gustav IV Adolf) fick dolda barn förändras dock bilden radikalt. Sofia Albertina nämns inte överhuvudtaget i artikeln – vilket är förståeligt, eftersom Harrison håller sig strikt till Gustav IV Adolfs direkta ättlingar.

Men just detta blir en central brist i analysen när man utgår från att prinsessan (officiellt ogift och barnlös) i hemlighet födde ett eller flera barn omkring 1785/86.

Vad säger ryktena om de dolda barnen?

Historiska skvaller och senare uppteckningar (bland annat omnämnda i Herman Lindqvists verk och samtida forumdiskussioner) pekar på att Sofia Albertina hade en hemlig relation med furst Fredrik Vilhelm von Hessenstein (oäkta son till Fredrik I och Hedvig Taube). Barnet – ibland beskrivet som en dotter vid namn Sofia eller en son vid namn Peter Niklas – ska ha fötts i hemlighet, möjligen på ett anonymt barnbördshus i Stockholm eller placerats ut hos en indelt soldatfamilj i Skåne. Enligt vissa versioner övervakade Hessenstein barnets uppfostran via brev och underhåll, och Gustav III lär ha känt till affären men förhindrat ett äktenskap.

Dessa barn skulle ha varit:

Oäkta (och därmed formellt utan successionsrätt enligt dåtida regler),

Men blodsmässigt fullvärdiga medlemmar av huset Holstein-Gottorp – exakt samma dynasti som Gustav IV Adolf tillhörde.

Hur påverkar detta Harrisons slutsats?

Artikeln ignorerar en parallell, oregistrerad gren. Harrison visar att Gustav IV Adolfs kända linje dog ut i direkt manlig led (via sonen Ludvig och Carola av Sachsen) och att den kvinnliga linjen via Sofia Vilhelmina smälte samman med Bernadotte. Men Sofia Albertinas dolda barn skulle ha utgjort en helt separat sidogren – inte berörd av 1809 års avsättning eller Bernadotte-valet. Denna gren skulle ha levt vidare i det fördolda, utan att någonsin ”sluta cirkeln” med det nuvarande kungahuset.

Ett verkligt ”alternativt svenskt kungahus” blir möjligt. Frågan i rubriken –

”Existerar det i dag ett alternativt svenskt kungahus?” – får ett annat svar.

Officiellt: nej. Ur detta perspektiv: ja, potentiellt. De dolda ättlingarna skulle kunna ses som de ”rena” representanterna för den gamla dynastin, oskadda av den revolutionära tronbytet 1809 och utan inblandning av den franska marskalken Bernadotte. Konspirationsteoretiker skulle kunna argumentera att den officiella historieskrivningen (exemplifierad av Harrison) medvetet eller omedvetet döljer denna linje för att skydda den nuvarande tronföljden.

Illegitimitet som svag punkt – men inte avgörande i perspektivet. Visst, oäkta barn hade ingen legal rätt till tronen. Men perspektivet ”Sofia Albertina fick dolda barn” utgår ofta från att kungliga hemligheter och maktspel alltid funnits (jfr rykten om Lolotte Forssberg eller andra hovskandaler). I en sådan världsbild blir dynastiska krav inte bara en juridisk fråga utan en fråga om blod och dold sanning. Den nuvarande kungafamiljens ”dubbla” ursprung (Bernadotte + Holstein-Gottorp via Victoria) framstår då som en kompromiss, medan de dolda ättlingarna skulle vara den outtalade, ”autentiska” alternativet.

Sammanfattning

Harrisons artikel är korrekt och pedagogisk på den officiella nivån den rör sig på. Den bevisar att de dokumenterade ättlingarna till Gustav IV Adolf inte utgör något hot mot Bernadotte – de är Bernadotte idag. Men perspektivet att Sofia Albertina fick dolda barn avslöjar en blind fläck: artikeln behandlar aldrig den potentiella hemliga sidogrenen från Gustav III:s syster. Därför kan den inte heller motbevisa att ett alternativt, oregistrerat svenskt kungahus skulle kunna existera i dag – gömt i skuggorna av officiell historia, precis som barnet själv en gång gömdes för att skydda hovets anseende.

Artikeln blir med andra ord ett exempel på hur ”den stora berättelsen” fokuserar på det synliga och legitima, medan de dolda barnen förblir just – dolda. Ur detta perspektiv är frågan om ett alternativt kungahus inte avslutad med Harrison, utan fortfarande öppen.

Vad hände egentligen med den avsatte Gustav IV Adolfs ättlingar? Existerar det i dag ett alternativt svenskt kungahus?

Dick Harrison

Publicerad 11:17

Följ skribent

Kopiera länk

Mail

X

Facebook

Detta är en krönika. Eventuella åsikter som uttrycks är skribentens egna.

Den 10 maj år 1809 blev Gustav IV Adolf officiellt avsatt från den svenska tronen, sedan han störtats i en kupp till följd av motgångarna i kriget mot Ryssland. Hela hans familj avstängdes dessutom från all rätt att inneha kronan. Denna övergick i stället till farbrodern Karl (XIII), som saknade egna bröstarvingar, vilket banade vägen för huset Bernadotte.

Men hur gick det för den avsatte kungens ättlingar? Existerar det i dag ett alternativt svenskt kungahus som kan utmana huset Bernadotte? Som bekant finns det ju diverse tronkrävare i andra länder, till exempel ättlingar till huset Stuart som i teorin kan bli kungar av Skottland.

För att få svar på frågan bör vi först och främst fokusera på den son som föddes till Gustav IV Adolf och drottning Fredrika år 1799, och som fick namnet Gustav. Under de första tio åren av sitt liv var han kronprins, men efter att fadern störtats år 1809 miste Gustav, som nämnts, rangen och tillbringade resten av sitt långa liv – han dog först 1877 – som tronpretendent i landsflykt.

Åtskilliga europeiska furstar, till och med kejsar Napoleon av Frankrike, var välvilligt inställda till honom, och störst lycka hade han i Österrike. Gustav utnämndes till österrikisk adelsman och officer, omnämndes som ”prins av Wasa” och gifte sig 1830 med kusinen Luise av Baden. Äktenskapet var inte lyckat, och de skildes 13 år senare. Med undantag för ett anonymt besök i Helsingborg och Ramlösa 1862 höll sig Gustav borta från fäderneslandet.

Hade Gustav och Luise barn? Svar: ja. Sonen Ludvig levde bara under några dagar år 1832, men dottern Carola (som egentligen hette Karolina Fredrika Franciska Stephanie Amalia Cecilia av Wasa) överlevde barnaåren med råge. Hon föddes på Schönbrunn i Wien 1833, gifte sig 20 år senare med prins Albert av Sachsen och blev därmed sachsisk drottning när maken blev kung 1873. I Dresden var hon mycket omtyckt och, liksom andra 1800-talsdrottningar, välkänd och uppskattad för sin välgörenhetsverksamhet. Dock fick hon inga barn. När Carola avled 1907 dog hennes gren av det gamla svenska kungahuset Holstein-Gottorp ut.

Men andra grenar har fortlevt. Gustav IV Adolf och drottning Fredrika hade nämligen ytterligare fyra barn. Sonen Carl Gustaf dog ung och dottern Amalia var barnlös, men döttrarna Sofia Vilhelmina och Cecilia växte upp och fick avkomma. För vårt vidkommande är framför allt den förstnämnda dottern av intresse (Cecilias öden är förvisso också intressanta: hon blev storhertiginna av Oldenburg och var en skicklig tonsättare).

Efter att fadern störtats från tronen bosatte sig Sofia Vilhelmina, tillsammans med den övriga familjen, i moderns hemland Baden. Efter att fadern och modern skilt sig från varandra blev hon kvar i Baden och förlovade sig 1815 med sin morfars halvbror Leopold. När denne besteg tronen år 1830 blev Sofia Vilhelmina storhertiginna, och som sådan var hon länge bitter över att familjen gått miste om den svenska tronen – inget var glömt …

Från huset Bernadottes sida gjordes framstötar för att förbättra relationerna, men det lyckades först 1863, när Sofia Vilhelmina – två år före sin död – träffade det dåvarande svenska tronföljarparet, den blivande Oscar II och hans hustru Sofia av Nassau. Vid avskedet skänkte hon Oscars äldste son Gustaf en guldmedaljong med det svenska riksvapnet och ett G med kronprinskrona.

Sofia Vilhelminas och Leopolds son Fredrik blev storhertig 1858, då han efterträdde sin sinnessjuke bror Ludvig. Han var gift med Luise av Preussen, en dotter till Vilhelm I, som 1871 blev tysk kejsare. Paret fick tre barn: sönerna Fredrik och Ludwig Wilhelm och dottern Victoria. Ludwig Wilhelm avled i unga år, men Fredrik härskade sedermera som storhertig Fredrik II till monarkins fall i första världskrigets slutakt 1918: han avled 1928.

Av störst relevans för vårt vidkommande är Victoria, som ingick äktenskap med samme man som hennes mor skänkt guldmedaljongen till: den svenske kronprinsen Gustaf, som 1907 efterträdde sin far och därefter regerade till 1950 som kung Gustaf V.

Victoria av Baden och Oskar Gustaf Adolf, sedermera drottning Victoria och kung Gustaf V, fotograferade i Baden-Baden 1890

Victoria av Baden och Oskar Gustaf Adolf, sedermera drottning Victoria och kung Gustaf V, fotograferade i Baden-Baden 1890

Därmed sluter sig cirkeln. I och med äktenskapet mellan Gustaf och Victoria år 1881 förenades huset Bernadotte med ättlingarna till huset Holstein-Gottorp. Som bekant fick Gustaf och Victoria tre barn, av vilka den äldste blev kung Gustaf VI Adolf, vår nuvarande kungs farfar.

Frågan vad det blev av ättlingarna till Gustav IV Adolf, och huruvida de kan tänkas välva planer på maktövertagande, är alltså lätt att besvara: ja, de finns, men nej, de har inga skäl att planera dynastiskifte eftersom de sedan 1950 sitter på tronen.