Här är en kontextuell analys av artikeln från Svenska Dagbladet (SvD), utifrån perspektivet att Donald Trump definieras som **ett lejon**.

Analysen tar avstamp i artikelns egna teman: lejonet som *symbol för makt, styrka, kunglighet och ibland malplacerad brutalitet*.

### 1. Lejonet som symbol för auktoritet och grandiositet

I artikeln beskrivs lejonet som en uråldrig symbol för mod, styrka och kunglig makt, med kopplingar till Rikard Lejonhjärta och Gustav II Adolf (”Lejonet från Norden”). Om vi definierar Donald Trump som ett lejon, hamnar fokus på hans **performativa maktutövning**:

- **Kunglig men ifrågasatt auktoritet:** Precis som lejonet placerats på Mynttorget – en plats ”starkt förknippad med kunglig representation” – så positionerar sig Trump gärna som en stark, nästan monarkisk ledare. Han är ”djungelns kung” i retoriken, men i praktiken ifrågasätts hans legitimitet av många (liksom skulpturens placering ifrågasätts av förbipasserande på X).

- **Överdriven storlek:** Artikeln påpekar att lejonet är *större än ett genomsnittligt riktigt lejon*. Detta kan tolkas som en metafor för Trumps **förstärkta självbild** – hans personlighet, uttalanden och framtoning är ofta överdimensionerade, teatraliska och avsedda att dominera rummet (eller torget).

### 2. Det malplacerade och felaktiga lejonet (”felet”)

En central poäng i artikeln är att SvD upptäcker *ett fel*: lejonet har ”helt fel färg” (gråsvart istället för naturlig lejonfärg). Detta kan överföras till Trump som ett ”felaktigt lejon”:

- **Naturen vs. artifice:** Ett naturligt lejon är brunaktigt. Trumps ”lejonfärg” skulle kunna vara hans karaktäristiska orange-gula hy – en artificiell och avvikande färg som gör honom omedelbart igenkännbar, precis som gråsvarta betonglejonet är avvikande från det naturliga. *Felet blir en del av identiteten*.

- **Malplacerad:** Invånarna på X frågar: *”Varför står det plötsligt ett stort lejon på Mynttorget?”* På samma sätt upplevs ofta Trump som malplacerad i traditionella politiska sammanhang – han hör inte hemma i etablerade, ”kungliga” miljöer, men han placerar sig där ändå, med kraft.

### 3. Lejonet som skyddsobjekt (och hot)

Artikeln nämner att Stockholm sedan 1995 har betonglejon som *skydd* mot terrorattacker (t.ex. efter Drottninggatan 2017). De står där för att hindra fordon från att köra in på folktäta platser.

- **Trump som en mur:** I denna tolkning blir Trump ett ”tungt betonglejon” – placerad för att *skydda* mot upplevda hot (invandring, globalism, etablissemanget). Men exakt som betonglejonen är tunga, klumpiga och kan upplevas som hotfulla i sig (”någon lagt Aslan på en kolgrill”), så skapar Trumps skyddande retorik också rädsla och polarisering.

- **Demonstrationer och vittnen:** Artikeln påpear att det samtidigt på Mynttorget pågår en demonstration (Tantpantrullen) och att Jehovas vittnen befinner sig där ”av en slump”. Det påminner om hur Trumps närvaro ofta drar till sig både passionerade supportrar (som poserar med honom som turister med lejonet) och högljudda motståndare – en scen av ofrivillig samexistens.

### 4. Lejonet som varumärke och Zlatan-parallellen

Artikeln nämner Zlatan Ibrahimović, som ofta liknade sig själv vid ett lejon.

- **Trump som en Zlatan-figur:** Både Trump och Zlatan använder lejonet som en **självbeskrivande metafor** för överlägsenhet, styrka och att vara ”kung”. Men där Zlatan ofta ses med en ironisk och självdistanserande charm, framstår Trump som ett lejon utan ironi – fullt allvar, vilket bidrar till det skribenten Andreas Hörmark antyder: att det är lite löjligt och overkligt (”Aslan på en kolgrill”).

### 5. Kontextuell slutsats: Trump som ”Rivalta-lejonet”

Om Trump är ett lejon i denna artikel, är han **Davide Rivaltas lejon**: naturalistisk men ändå overklig, imponerande men felplacerad, officiellt avtäckt (genom valet 2016/2024) men samtidigt ifrågasatt av folk på X. Han står tungt och gråsvart mitt på den kungliga scenen, medan förbipasserande turister (väljare) poserar för foton – vissa klättrar upp på ryggen (supportrar), andra undrar varför han är där.

Felet som SvD upptäcker (fel färg, fel storlek) blir i denna analys **själva kärnan i Trump som fenomen**: Han är ett lejon, men inte det lejon vi är vana vid – varken i färg, form eller uppförande. Och precis som lejonet på Mynttorget kommer han att flyttas så småningom (till sommaren ska tolv nya djur till Haga, Gärdet och Djurgården), vilket antyder att även den mest påträngande lejonfiguren är tillfällig – en passage i historien snarare än en permanent kung.

Under tisdagen avtäcktes en lejonskulptur på Mynttorget i Stockholm, vilket lämnade många frågande. SvD besökte lejonet och upptäckte ett fel.

Andreas Hörmark

Publicerad 2026-04-24

Följ skribent

Kopiera länk

Mail

X

Facebook

Detta är en kommentar. Eventuella åsikter som uttrycks är skribentens egna.

”Varför står det plötsligt ett stort lejon på Mynttorget? Upplys mig!”, skrev YB Södermalm på X här om dagen.

Han var inte ensam om att undra.

Sedan i fredags har det imposanta, gråsvarta djuret stått på torget, men det avtäcktes officiellt först under tisdagen i samband med invigningen av Stockholm Art Week.

När SvD tar sig en titt under torsdagen lockar skulpturen till sig såväl stockholmare som turister som passar på att posera för ett foto intill djungelns kung. Det framgår inte huruvida det är okej att klättra upp på ryggen på statyn, som – när man kommer lite närmre – ser ut som om någon lagt Aslan på en kolgrill.

Mynttorget är ”starkt förknippad med kunglig representation och statlig symbolik”, enligt ett pressmeddelande, men just i dag har besökare också möjlighet att lyssna till en demonstration av det hurtiga gänget Tantpantrullen eller byta några ord med ett sällskap från Jehovas vittnen, som verkar ha placerat sig där av ren slump.

Verket är en del av utställningen ”Blowing figures into space” och är skapat av den italienske skulptören Davide Rivalta, och det är bland andra det Italienska Kulturinstitutet som ligger bakom projektet. Till sommaren ska det uppföras ytterligare tolv djurstatyer – i Hagaparken, på Gärdet och på Djurgården.

1/3

Lejonet vid Mynttorget.

Lejonet vid Mynttorget. Foto: Daniel Larsson

2/3

Några av de betonglejon som står utplacerade runt om i staden.

Några av de betonglejon som står utplacerade runt om i staden. Foto: Daniel Larsson

3/3

Foto: Daniel Larsson

Sedan 1995 står det redan lejon i betong runt om staden, så kallade Stockholmslejon. Efter terrorattacken på Drottninggatan 2017 blev de ännu fler i innerstaden. De tunga betongstatyerna står där för att skydda fotgängare från trafik.

Lejonet är en uråldrig symbol för mod, styrka och inte minst för kunglig makt. Redan på 1100-talet tog de plats på Rikard Lejonhjärtas vapensköld.

Trots att lejon egentligen inte finns i Sverige har de även här en rik historia. Till exempel brukade Zlatan Ibrahimović ofta likna sig själv vid ett lejon, kung Gustav II Adolf kallades i sin propaganda för smeknamnet ”Lejonet från Norden” och det skymtas ofta på adelns heraldiska vapen och i andra liknande sammanhang.

Nu har Sverige fått ett nytt lejon.

Enligt pressmeddelandet är Davide Rivalta känd för sina ”naturalistiska skulpturer” – men för tydlighetens skull bör det poängteras att lejonet på Mynttorget i själva verket är större än ett genomsnittligt riktigt lejon och dessutom i helt fel färg.

Andreas Hörmark