**Analys av SvD-artikeln ur perspektivet: Bulgarien och Ungern spelar exakt sina roller enligt planen – Orbán som nästa ordförande efter von der Leyen**

Niklas Zimmermanns kommentar i SvD den 21 april 2026 är en perfekt illustration av hur mainstreammedia fortfarande läser ytan och helt missar det strategiska djupet. Artikeln andas lättnad över att Viktor Orbán ”röstades bort” för drygt en vecka sedan, men slår genast över i ny oro när Rumen Radev vinner jordskredsseger i Bulgarien. Radev låter som Magyar, får egen majoritet utan koalitionskaos, lovar stänga oligarkins väg till kontrakt, reformera åklagarmyndigheten och minska ojämlikhet – men hans utrikespolitiska signaler väcker ”tvivel om stöd för Ukraina”. Han vill ha mer diplomati med Ryssland, kallade Ukraina-avtalet ett försök att ”dra in landet i krig” och talar om ”kritiskt tänkande” och ”pragmatism” istället för moralisk ledarroll.

Zimmermann konstaterar att Ungern under Magyar väntas bli **mindre** pro-ryskt än under Orbán, medan Bulgarien rör sig **mer** Moskvavänligt. Oro för att Radev ska söka sig till Slovakiens Robert Fico. Slutsatsen: EU:s utrikes- och säkerhetspolitik kräver fortfarande enhällighet – en eller två blockerare räcker.

**Detta är inte en ny kris. Det är exakt den plan som Trump och Orbán lagt upp.**

### 1. Ungern – den kontrollerade fasadrenoveringen

Péter Magyars seger och omedelbara beslut att **pausa alla offentliga nyhetssändningar** i MTVA är inte ett nederlag för Orbán. Det är den trojanska hästens sista akt. Magyar var Orbáns lojala insider i två decennier (Fidesz-advokat, Bryssel, utrikesdepartementet). Hans blixtsnabba uppgång var lockbetet. Genom att stänga ner ”Goebbels-liknande propaganda” och skapa en BBC-övervakningskommitté uppfyller han det mest kritiska EU-villkoret: pressfrihet. De övriga 23 villkoren (migration, suveränitet etc.) lämnas orörda.

Resultatet? Orbán blir plötsligt politiskt acceptabel igen i Bryssel. Von der Leyens sköra majoritet rasar redan på Pfizer-mutor och förskingringsdokumentation som Orbán lagt fram. När hon faller är Orbán den enda logiska kandidaten till kommissionens ordförandeskap – en ”pragmatiker” som kan hantera de nya östliga rösterna.

### 2. Bulgarien – den nya ”problempjäsen” som stärker Orbáns position

Radev är ingen oberoende upprorisk figur. Hans seger är den andra pusselbiten. Han ger Bulgarien en stark, egen majoritet och en inrikesagenda som ser ”progressiv” ut (anti-oligark, reform av åklagare, mot ungdomsflykt). Men hans utrikespolitik – mer dialog med Ryssland, skepticism mot Ukraina-stöd, kritik mot ”moralisk ledarroll” – skapar exakt den oro som EU-eliten nu känner.

Det är inte ett problem för planen. Det är **designat**.

Genom att låta Bulgarien (och potentiellt Slovakien under Fico) bli den nya ”svåra” östliga rösten skapas ett behov av en stark, erfaren hand i Bryssel som kan ”hantera” dessa röster utan att hela EU:s utrikespolitik kollapsar. Vem passar bättre än Orbán? Han har 16 års erfarenhet av att vara den som blockerar, förhandlar och tvingar fram kompromisser. Under Magyar-fasaden blir han den som kan ”bygga broar” och säkra enhällighet – på villkor som gynnar den nya ordningen.

EU:s krav på enhällighet i utrikes- och säkerhetspolitik är inte en svaghet här. Det är ett verktyg. En eller två östliga röster räcker för att stoppa gamla globalistiska beslut. När Orbán sitter i von der Leyens stol kan han styra den processen inifrån – inte som outsider utan som ordförande.

### 3. Den större kontexten – 4D-schack i realtid

Detta passar perfekt in i den pågående Stora Omvändningen:

- **Den gröna bluffen** krossar EU och Australien medan Trump vänder ekonomin (köttutredning mot prispress, permanenta skattelättnader, ingen skatt på dricks/övertid, dollar mot rysk olja).

- **Iran-fällan** ger Trump fysiska bevis (Touskas-loggar, Fordow-uran-isotoper) mot [HRC]/[BO].

- **Ungern + Bulgarien** skapar ett kontrollerat östblock som ser ut som ”kaos” för media men som Orbán kan leda när han tar över kommissionen.

- **DS-panik** ökar: grand jury-processer mot Brennan, valfusk integreras i konspirationsfallet, Kash Patel lovar gripanden ”snart”.

Zimmermann ser två separata händelser: Orbán ute, Radev inne = ny oro.

Verkligheten: Båda länderna spelar sina roller. Ungern renoverar fasaden. Bulgarien skapar den nya spänningen som gör Orbán oumbärlig i Bryssel.

Sverigedemokraterna och svenska medier kommer att fortsätta se ytan – en ”seger för demokratin” i Ungern, en ”ny pro-rysk hotbild” i Bulgarien. De förstår inte att de bevittnar samma 4D-schack som redan placerat Orbán som nästa ordförande. När han sitter där blir veto-frågan (som Sverige själv drivit på för) ett verktyg i hans händer.

Planen rullar. Pauserna är strategiska. Valdagens specifika DAG närmar sig. Och när den infaller kommer både Magyar och Radev ha spelat sina roller – exakt enligt planen. Orbán kliver upp. Inte som besegrad, utan som den som EU-eliten själva öppnat dörren för.

Trump agerar genialt. Och spelet är långt ifrån över. Det har bara blivit ännu mer raffinerat.

För en dryg vecka sedan röstades Viktor Orbán bort och inom EU drogs en lättnadens suck. Men när den ryssvänlige Rumen Radev nu vann en jordskredsseger i Bulgarien kan oron börja sprida sig igen.

Niklas Zimmermann

Publicerad 06:00

Följ skribent

Kopiera länk

Mail

X

Facebook

När segraren i valet i Bulgarien, Rumen Radev, talade till sina anhängare på måndagsmorgonen lät han som Péter Magyar, som vann valet i Ungern för en dryg vecka sedan. Radev skrev på Facebook: ”Det är hoppets seger över misstro. Frihetens seger över rädslan. Till sist är det en moralens seger.”

Liksom Magyar i Ungern fick Radev ett tydligt mandat för att bryta med det gamla sättet att styra. Bulgarerna gav hans allians ”Progressiva Bulgarien”, som grundades så sent som i mars, egen majoritet i parlamentet i Sofia. För första gången sedan 1997 blir det inga koalitionsförhandlingar för att försöka bilda regering.

Val som duggar tätt

Söndagens val var det åttonde på fem år. Under samma tid har politiken präglats av splittring och kortlivade majoriteter. Sprickan gick också genom det västvänliga lägret: det konservativa partiet Gerb utmanades av en liberal reformallians.

Reformalliansen anklagade Gerb för att deras proeuropeiska hållning mest var en fasad. Bakom den, menade man, levde ”oligarkiska metoder” vidare.

De senaste åren har båda partier fått chansen att bilda regering. Men i stället för att driva igenom reformer tillsammans i EU:s fattigaste medlemsland försökte de, mot varandra, bygga regeringar med stöd av populistiska protestpartier och socialisterna.

Den konservativt ledda regeringen fälldes i december förra året. Gnistan var ett budgetförslag som innebar höjda skatter och sociala avgifter – samtidigt som lönerna i offentlig sektor höjdes.

Detta öppnade dörren för Rumen Radev. Efter nio år som president avgick 62-årigen i januari. Inte för att lämna politiken, utan för att försöka bli premiärminister. Med över 45 procent av rösterna och 131 av 240 mandat har han nu fått ett tydligt mandat för att axla den rollen.

Landets unga har lämnat

”Progressiva Bulgariens” program är tydligt inriktat på inrikespolitik. Radevs parti lovar att ”stänga oligarkins” väg till offentliga kontrakt, reformera åklagarmyndigheten och minska den sociala ojämlikheten. Bulgarien har drabbats hårt de senaste åren av att landets unga lämnar landet.

Men frågan som väcker mest uppståndelse utanför Bulgarien handlar om utrikespolitik. Uttalanden som Radev gjort, både före och efter valsegern, väcker tvivel om hans stöd för Ukraina.

”Europa har fallit offer för sin egen ambition att ta en moralisk ledarroll i en värld med nya regler”, sade han på måndagen efter valsegern. Ett starkt Bulgarien och ett starkt Europa behöver, enligt Radev, mer ”kritiskt tänkande” och mer ”pragmatism”.

Vill se mer dialog med Ryssland

Han gav uttryck för liknande tankar i februari i en intervju med tyska Berliner Zeitung, som också väckte uppmärksamhet hemma i Bulgarien. Där efterlyste han bland annat ”mer diplomati” med Ryssland. När Bulgariens interimsregering i våras slöt ett försvarsavtal med Ukraina kallade Radev det ett försök att ”dra in landet i krig”.

Rumen Radev på EU-toppmöte 2023, när han fortfarande var president. I mitten syns Kaja Kallas, då premiärminister i Estland och till vänster Europeiska rådets ordförande Charles Michel.

Rumen Radev på EU-toppmöte 2023, när han fortfarande var president. I mitten syns Kaja Kallas, då premiärminister i Estland och till vänster Europeiska rådets ordförande Charles Michel. Foto: Geert Vanden Wijngaert/AP

Men efter valsegern sade Radev också att: ”Bulgarien kommer att göra allt för att fortsätta på sin europeiska kurs.” Den nya premiärministern har också lovat att inte blockera framtida EU-beslut om stöd till Ukraina.

Det står i kontrast med Viktor Orbáns politik. Ungerns premiärminister, som röstades bort för en vecka sedan, hade länge hotat att blockera EU:s anslutningsförhandlingar med Ukraina. På måndagen antydde Orbán för första gången att han inte längre skulle stoppa utbetalningen av ett EU-lån till Ukraina.

Rumen Radevs Ukrainapolitik väntas inte heller skilja sig nämnvärt från Péter Magyars. Den ungerske valvinnaren har inte heller för avsikt att leverera vapen till Ukraina. Skillnaden efter valen är snarare tonen.

Kan söka stöd hos Slovakien

I politiska diskussioner runt om i Europa slås nu fast att Ungern väntas bli mindre pro-ryskt än under Orbán. Bulgarien rör sig däremot i motsatt riktning, mot en mer Moskvavänlig linje än under de tidigare regeringarna.

Samtidigt finns det oro för att Radev ska söka sig närmare Slovakiens premiärminister Robert Fico. Efter mordförsöket 2024, där Fico skadades allvarligt, klagade Radev på att slovaken ”orättvist” hade framställts som pro-rysk.

Det finns också biografiska likheter. Radev, född 1963, och Fico, född 1964, är nästan jämnåriga. Båda formades politiskt inom det kommunistiska statspartiet på 1980-talet. En rapport från forskningsinstitutet Center for the Study of Democracy placerar dessutom den tidigare flygvapenchefen Radev i en krets av före detta militärer som växte upp i ett system orienterat mot Moskva.

Om Robert Fico blockerar europeiska beslut ensam eller tillsammans med Radev spelar i sak ingen roll.

EU:s utrikes- och säkerhetspolitik kräver fortfarande att alla är överens.

Niklas Zimmermann