Svensk Oro Över Hemlig Informationsdelning I SvD
2025-03-06
https://www.svd.se/a/B04eWl/oro-delas-information-fran-svensk-underrattelsetjanst-till-putin
"När relationen mellan USA och Europa skakar sprider sig oron i spionvärlden i väst. ”Vi vet inte säkert var informationen från svensk underrättelsetjänst till slut hamnar”, säger Carolina Angelis, länge anställd på Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten.
Det heter att väl fungerande underrättelsetjänster är oberoende av vem som sitter vid makten. Toppcheferna hos CIA i USA utses till exempel för sin mångåriga tjänstgöring och sin spetskompetens på området. Inget annat.
Underrättelseofficerare som arbetar ute i världen och driver källnätverk, analytikerna på kontoret som bearbetar data, ledarskapet, tekniska team, samarbetena med allierade, allting måste genomsyras av professionalism.
Hela sektorn, särskilt samarbetet mellan underrättelsetjänsterna i väst, bygger nämligen på förtroende.
Är det slut med det nu? En del talar för det.
På några veckor har USA:s nye president Donald Trump kastat om USA:s utrikepolitiska kurs. Ryssland är inne i värmen och tonen mot Europa har varit hård. Däremellan är Ukraina i kläm, nu utan vapenleveranser från USA mitt i ett krig.
– Det här riskerar att få allvarliga konsekvenser, säger Carolina Angelis.
Carolina Angelis, Truesec, har tidigare jobbat i många år för svensk underrättelsetjänst.
Hon har tidigare arbetat många år på Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten, Must, och är i dag säkerhetsrådgivare på företaget Truesec.
– Viljan från underrättelse- och säkerhetstjänster i Europa att dela information med USA kommer antagligen att minska och i värsta fall strypas helt. Det finns en välgrundad oro över att man inte vet var informationen hamnar eller hur den används, fortsätter hon.
Det Angelis pratar om är det nya USA under Donald Trump. Information har tidigare delats mellan stater under en era då världen såg annorlunda ut, en värld som nu drastiskt håller på att förändras.
– Då ansåg man att USA som partner förstod vikten av att informationen hanterades på ett korrekt sätt. Nu kan politiskt tillsatta tjänstemän som är lojala med Trump få tillgång till den typen av underrättelseinformation och agera på den utanför vad som överenskommits, säger Carolina Angelis.
Spioner jobbar i förtroendebransch
CIA och FBI, USA:s spjutspetsar när det kommer till kontraspionage, leds nu av flera kontroversiella personer, tillsatta för sin lojalitet gentemot Trump. Det handlar bland annat om Kash Patel, ny chef för FBI och Tulsi Gabbard, numera högste chef för alla spiontjänster i USA.
Tulsi Gabbard saknade helt erfarenhet av arbete med underrättelsetjänst. Hon är i dag USA:s högste spionchef.
Gemensamt för dem båda är att ingen av dem har någon underrättelseerfarenhet, expertis eller det omdöme som krävs för att inneha en sådan position, säger David Gioe, som varit underrättelseofficer på CIA under många år. Han dyker upp på videoskärmen för en intervju från London där han är gästprofessor på Kings College.
– Underrättelsetjänsterna arbetar i en förtroendebransch. Förtroendet håller på att ruckas, kollegor jag pratat med här inom underrättelsesfären i Storbritannien är oroade, säger Gioe.
Han ser i dag risker med det han menar är politiska tillsättningar av toppjobben inom till exempel CIA. Det kommer att påverka förtroendet i det amerikanska flödet av underrättelser mellan partners.
Delade känslig information med Lavrov
Men oron inom underrättelsevärlden sträcker sig längre tillbaka än den hastiga förändring av säkerhetslandskapet som vi ser nu. Under Donald Trumps första presidentperiod 2017 delade han topphemlig information med den ryske utrikesministern Sergej Lavrov.
Trump korsade därmed en helig linje i spionvärlden.
Han gav ryssarna information om terrorsekten IS som hade kommit från en av USA:s nära spionpartners, som ansågs vara så pass känslig att den inte ens fick delas med andra allierade. Linjen korsades då den typen av underrättelser i normala fall lämnas över i strikt förtroende.
I augusti 2019 delade Trump också öppet en högupplöst bild från en amerikansk spionsatellit på Twitter, numera X. Den visade detaljerade skador på en raketuppskjutningsbas i Iran.
Problemet?
Det avslöjade delar av USA:s förmåga att spionera från rymden – och vad som beskrevs som en vårdslös hantering med mycket känslig data från en sittande president.
Taylor Swift-konsert en styrkeuppvisning
Svenska underrättelsetjänsterna FRA, Must och Säpo är sedan länge högst delaktiga i samma förtroendebransch och i utbyten med internationella partners. Men i den nya tiden måste man vara mer försiktig när det gäller vad man delar med vem, säger Carolina Angelis.
– Det går inte att veta om Trump och hans administration använder informationen för egen vinning. Väljer han att dela den med Vladimir Putin? Utbytet riskerar att bli lite av en rysk roulette.
Konsekvensen av ett strypt underrättelsesamarbete är en förlust för alla, säger både Angelis och Gioe. För Europa, USA och andra allierade. Säkerheten blir sämre. Människoliv står på spel.
– Den här typen av utbyten är viktiga, det räddar liv. Om oskyldiga människors liv kan räddas så hjälper vi till med det. Det är sådana vi är, säger David Gioe.
Det finns ett illustrativt exempel som brukar lyftas fram, som visar hur bra ett samarbete kan gå till när det kommer till kampen mot terrorism och att rädda liv. Österrikes spiontjänster varnades av CIA innan en Taylor Swift-konsert och ett terrordåd kunde avvärjas.
– Det här räddade förstås liv, man delar information med allierade för att hjälpa dem, säger David Gioe.
Det är något som sannolikt kommer att fortsätta. Men när det handlar om att dela känslig information om statsaktörer som är gemensamma fiender är det mer oklart.
– Kommer Donald Trump att göra det? Vill Kash Patel eller JD Vance dela den typen av underrättelser? Jag kan inte svara på det idag, säger David Gioe.
Hur USA agerar framåt är avgörande för vilka allianser som består och vilka som faller, menar Carolina Angelis. Det kan trots allt komma något gott ur den nya världsordning som hållet på att ta form, säger hon och fortsätter:
– Det europeiska samarbetet har nu potential att bli ännu starkare. Och med facit i hand så är det antagligen något som vi borde ha satsat på mycket tidigare, precis som ett starkare militärt försvar.
SvD har sökt FRA och Must för en kommentar."
Visa ditt stöd till det informationsarbete Carl genomför
Patreon
Swish
Scanna QR eller skicka till 076-118 25 68. Mottagare är Caroline Norberg.