Fasansfull Rysk Kulturell Maktläsning I SvD
2025-03-06
https://www.svd.se/a/VzrWR4/ryske-kulturpampen-sergej-novikov-tog-sig-in-pa-kungliga-operan
"Sergej Novikov kom in som ”frilansare” på Kungliga Operan. Foto: Alamy TT Illustration: Staffan Löwstedt
Konserter ställs in på oklara grunder, skådespelare blir av med roller och regimkritiska kulturarbetare fängslas. En person beskrivs som central i det ryska kulturlivet: Sergej Novikov – en man med kopplingar till svenskt kulturliv.
En dramatiker och en regissör sitter inför en militärdomstol i Moskva. Detta är en bild som sänt chockvågor bland ryska kulturarbetare, både i och utanför Ryssland.
Jevgenija Berkovitj och Svetlana Petrijtjuk dömdes i somras till sex års fängelse. Många ser domarna som ett straff för att Jevgenija Berkovitj skrivit dikter med kritik mot krigföringen i Ukraina – och samtidigt som en tydlig signal från den ryska staten om att ”opatriotiska” kulturarbetare kommer att bestraffas.
En central person för att styra kulturen i mer patriotisk riktning är Sergej Novikov. Han är chef för Kremls avdelning för samhällsprojekt och beskrivs som en av de mäktigaste i ryskt kulturliv.
Dessutom har han kopplingar till svenskt kulturliv.
Efter att han satt upp ramar för rysk kultur har repressionen hårdnat.
– Det finns flera signaler man kan läsa av för att förstå att situationen blir hårdare och hårdare, säger Ekaterina Kalinina, docent i medie- och kommunikationsvetenskap vid Stockholms universitet.
Jevgenija Berkovitj och Svetlana Petrijtjuk dömdes i somras till sex års fängelse. Foto: Alexander Zemlianichenko/AP
Hon flyttade till Sverige från Sankt Petersburg 2007, och konstaterar nu att pressen på det ryska kulturlivet gradvis trappats upp under 2000-talet. Efter den fullskaliga invasionen 2022 har repressionen hårdnat betydligt.
– I början var människor öppna med kritik. Men det förändrades snabbt.
Många kulturarbetare har gått i exil. Men alla har inte möjlighet att lämna hemlandet, konstaterar Valerij Panjusjkin, rysk exilförfattare bosatt i Riga.
Han berättar hur poeter som är kvar i Ryssland uppmanas att skriva krigsbejakande poesi och hur musiker skickas till ockuperade områden för att de ska kunna fortsätta sina karriärer.
Den konstnärliga friheten stryps på olika sätt – konserter kan ställas in på oklara grunder, skådespelare blir av med roller och kontrakt bryts.
Valerij Panjusjkin är rysk exilförfattare bosatt i Riga. Foto: Olga Pavlova
Panjusjkin beskriver tillvaron för en av Rysslands mest omtyckta rockmusiker som yttrat sig kritiskt om kriget.
– Inga konserter och en allvarlig hjärtinfarkt.
Utifrån är det svårt att få en klar bild av villkoren för ryska kulturarbetare. Men klart är att regimkritiska personer bytts ut, exempelvis på Bolsjojteatern. Där är nu den Putinlojale Valerij Gergiev chef sedan drygt ett år.
Ekaterina Kalinina säger att människor blivit allt mer obenägna att prata om hur repressionen drabbar dem.
– Det vi vet är att det är svårare och svårare att få information. Det är svårare och svårare att få personer att prata. Och det betyder att de är rädda.
Enligt en artikel på ryska exilsajten Meduza cirkulerar ett antal olika svarta listor över kulturarbetare i Ryssland. Listorna började spridas mer organiserat 2021, inför den fullskaliga invasionen av Ukraina.
Kulturutövare som svartlistas på grund av att de uppfattas som opatriotiska riskerar att bli av med sin försörjning, och i värsta fall frihet.
Men de kan också erbjudas olika typer av ”botgöring”, för att de ska strykas från listorna. Det kan exempelvis handla om att åka till ockuperat område för att uppträda för ryska soldater och posera med ryska flaggan. Ett annat alternativ kan vara att spela in patriotiska låtar.
Valerij Gergiev tar emot en medalj från president Putin 2016. Foto: Ivan Sekretarev/AP
Enligt Valerij Panjuskjin lägger den ryska staten större summor än någonsin på kultur, i ett försök att distrahera befolkningen men också ingjuta patriotism.
Ekaterina Kalinina säger att kulturen allt mer ses som ett instrument som ska användas i ideologiska syften, inte minst mot bakgrund av att det finns många i Ryssland som inte känner entusiasm inför kriget.
– Utifrån regimens perspektiv är det ganska logiskt att kulturen militariseras mer och mer, säger hon.
En av männen bakom ”militariseringen” av kulturen är som sagt Sergej Novikov, chef för Kremls avdelning för samhällsprojekt.
Sergej Novikov är inte särskilt omskriven i väst. Men ryska exiljournalister beskriver hur Novikov arbetar för att kulturen ska göra människor mer positiva till kriget – samtidigt som hans departement ansvarar för att svartlista Putinkritiska kulturarbetare.
– Vi brukar kalla honom för den viktigaste censurchefen, säger den ryska exiljournalisten Svetlana Reiter som skrivit flera artiklar om Sergej Novikov och hur han har makten att krossa en konstnärs karriär.
I artikeln ”From Passion to persecution: how the Kremlin chief censor’s cultural dream became a Russian nightmare” beskrivs Sergej Novikovs karriär i den ryska maktapparaten och hans metoder för att få kulturarbetare att stödja rysk krigspolitik.
Artikeln, som Svetlana Reiter har skrivit tillsammans med tre andra exiljournalister, bygger bland annat på samtal med ett stort antal källor inne i Ryssland.
– De säger att han är den mäktigaste i ryskt kulturliv i dag. Att han har mer makt än kulturministern, eftersom han är närmare Putin.
Det är samme Sergej Novikov som för några år sedan tog sig in på Kungliga Operan under falsk flagg. 2021 regisserade han Tjajkovskijs ”Jolanta” på den svenska nationalscenen. På Kungliga Operans Youtube-kanal kan man se honom sitta i Guldfoajén vid Stockholms ström och samtala om ”Jolanta”.
Han förklarar att hans uppsättning handlar om en kvinna som kan se klart ”med sitt hjärta och sin själ”.
Vad tänker du när du ser Novikov på Kungliga Operans Youtube-kanal?
– Det är ganska konstigt. Galet, säger Svetlana Reiter.
SvD har tidigare avslöjat hur Sergej Novikov hösten 2021 fick sätta upp ”Jolanta” på den svenska nationalscenen – trots att han var en byråkrat från den ryska maktapparaten, med bakgrund som kommunikationschef på atomenergijätten Rosatom.
Birgitta Svendén, som var vd på Kungliga Operan och ansvarig för att släppa in honom i det svenska operahuset, har sagt till SvD att hon inte förstod vem ryssen var. Enligt den information hon fick från Moskva var Novikov en frilansare som också undervisade i scenframställning.
– Det är ju fasansfullt att nu läsa vad det är för makt han har i dag, att inkräkta så oerhört på den konstnärliga friheten, säger Birgitta Svendén.
Efter gästspelet i Stockholm har Novikovs karriär i Ryssland fortsatt spikrakt uppåt. Novikov beskrivs som en viktig ideolog i Ryssland – han har länge arbetat nära Sergej Kirijenko som ingår i Putins närmaste krets.
Enligt rysk exilmedia använder den musikintresserade Novikov sofistikerade metoder i sin jakt på ideologiska fiender.
Författaren Valerij Panjuskjin beskriver hur Novikov håller i trådarna som i en dockteater, och hur han kallar skådespelare och andra kulturarbetare till möten för att diskutera deras framtid.
– Jag tror han inser att han inte är något geni som operaregissör. Men nu kan han känna sig som i en dockteater, där han flyttar på olika berömda personer som dockor."
Visa ditt stöd till det informationsarbete Carl genomför
Patreon
Swish
Scanna QR eller skicka till 076-118 25 68. Mottagare är Caroline Norberg.