Rysk & Europeisk Kärnvapenarsenal
2025-03-06
https://www.svd.se/a/Ey2q2A/europas-egen-karnvapenarsenal-sa-stor-ar-den
"Storbritanniens kärnvapenarsenal på 225 Trident II-stridsspetsar är helt beroende av landets fyra ubåtar av Vanguard-klass. Foto: POphot Barry Wheeler/Ministry of Defence
Hundra deponerade amerikanska atombomber och drygt femhundra fransk-brittiska kärnladdningar. Mot över tusen ryska stridsspetsar. Räcker det för att försvara Europa om USA:s kärnvapenparaply dras in?
Oron börjar märkas i slutet av februari. Lagom till det tyska riksvalet föreslår CDU:s förbundskanslerkandidat Friedrich Merz att Frankrike och Storbritannien ska skydda fler länder i Europa med sina kärnvapen.
”Vi måste förbereda oss på möjligheten att Donald Trump inte kommer att upprätthålla Natos ömesesidiga försvarsgarantier villkorslöst”, säger Merz till den tyska tv-kanalen ZDF.
Han blir därmed den första allierade toppolitikern som ställer den förbjudna frågan öppet: Kan Natoländerna i Europa lita på att USA:s kärnvapenparaply kommer att skydda dem i en konflikt med Ryssland?
Fram tills nu har det varit otänkbart för de flesta. Men efter Vita husets offentliga utskällning av Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj meddelade Frankrikes president Emmanuel Macron att han är ”redo att inleda en diskussion” om en gemensam europeisk kärnvapenstrategi – vid sidan av Natos.
I ett tv-sänt tal till nationen på onsdagskvällen tillade den franske presidenten:
– Vårt eget kärnvapenparaply är komplett. Det är självständigt och suveränt, från början till slut.
Han sa också:
– Jag vill tro att USA kommer att stanna vid vår sida, men vi måste vara beredda om så inte är fallet.
Sverige om atombomb
Sverige har hittills intagit en avvaktande hållning till ett europeiskt kärnvapensamarbete.
– Vi har nytta av att det finns kärnvapenkapacitet i Europa. Sedan får vi diskutera om det är aktuellt att samarbeta, men det är inte aktuellt just nu, sa statsminister Ulf Kristersson till Sveriges Radio på onsdagen.
Tidigare i veckan hade bland annat KD:s Alice Teodorescu Måwe och SD:s Aron Emilsson anslutit till lägret som vill att Europa skaffar en egen kärnvapenstrategi: ”Min övertygelse har bara stärkts efter det vi såg i Vita huset”, sa Måwe till Aftonbladet.
Frankrike och Storbritannien är i dag ensamma i Europa om att ha egna kärnvapen. Men räcker deras kärnvapenarsenaler för att avskräcka Ryssland utan stöd från USA?
– Det kan man diskutera, säger Karl Sörenson som är forskningsledare vid FOI:s kärnvapenprojekt.
– Men Frankrike har redan en nationell kärnvapendoktrin som ska garantera deras egen existens. De anser själva att det de har räcker för att avskräcka.
USA och Ryssland äger tillsammans över 90 procent av världens samlade kärnvapenarsenal på 12 400 kända stridsspetsar, enligt den amerikanska organisationen Arms Control Association (ACA).
De amerikanska lagren bedömdes i januari 2025 innehålla 5 177 kärnladdade stridsspetsar medan Rysslands totala lager uppskattades till 5 580. Siffrorna är baserade på öppna data och är ungefärliga.
Långtifrån alla inräknade stridsspetsar är färdiga att användas.
Europeiska piloter
Enligt ACA har USA 1 419 strategiska kärnvapen som står redo att användas med kort varsel. De finns utplacerade på robotbaser i USA, eller är lastade på bombplan och ubåtar.
Därtill har amerikanerna placerat ut minst 100 kärnladdade flygbomber på sex allierade Natobaser i fem europeiska länder. De räknas som taktiska slagfältsvapen och är i dagsläget de enda amerikanska kärnvapen som finns stationerade hos allierade.
Vid behov ska de fällas av europeiska piloter, men vapnen förvaras alltid i specialbyggda bunkrar under strikt amerikansk kontroll. Varje kärnvapenladdning har en koddosa kopplad till sig, som bara amerikanerna kan koden till.
Hur många operativa stridsspetsar och bomber Ryssland förfogar över är mer oklart. ACA uppskattar antalet till cirka 1 500 strategiska vapen. De finns utplacerade på sex robotbaser, tre ubåtsbaser och två flygbaser, enligt öppen data.
Europas egen arsenal är förhållandevis liten i jämförelse. Storbritannien har 120–225 egna stridsspetsar som kan avfyras från fyra atomdrivna ubåtar i Vanguard-klassen. Frankrike bedöms ha upp till 290 stridsspetsar som kan avfyras från ubåtar eller stridsflygplan.
– Att Frankrike har både ubåtar och flygburna kärnvapen ger en viss flexibilitet och det är en fruktansvärd slagkraft i de här vapnen, säger Karl Sörenson.
Frankrike kan bygga fler
Det är främst de franska kärnvapnen som står i centrum för diskussionen om en europeisk kärnvapenstrategi vid sidan av Nato. Frankrike har, till skillnad från Storbritannien, full kontroll över sin egen arsenal trots Natomedlemskapet.
Landet har också kapacitet att tillverka fler nya kärnvapen.
Storbritanniens ubåtsburna Trident II-robotar är utvecklade i samarbete med USA och är därtill uppbundna i Natos övergripande kärnvapenplanering.
Här ligger också ett av problemen med att utveckla en europeisk strategi.
– Först måste man fråga sig hur beslutsfattandet ska gå till. Vem avgör till exempel när vapnen ska användas och i vilket syfte? säger Karl Sörenson.
Om den frågan löses måste Europa sannolikt också välja en helt annan kärnvapenstrategi än Natos och USA:s. USA utgår från en så kallad ”counter force”-strategi där målet är att slå ut motståndarens avfyrningsbaser så snabbt som möjligt. Baser som ofta ligger långt från tätbefolkade områden.
Europas strategi – mjuka mål
Motsatsen kallas ”counter value”. Där kan även städer och civilbefolkning bli måltavlor för kärnvapnen.
– Man riktar in sig på mjukare mål. När man har en mindre arsenal måste man förmodligen välja en counter value-strategi, säger Karl Sörenson.
I dagsläget är det omöjligt att avgöra om Europa kommer att utveckla en egen kärnvapenstrategi, anser Karl Sörenson.
– Mycket återstår att få förtydligat och det är inte klart vad Frankrike och Tyskland avser med sina uttalanden, säger han.
Frankrikes president Emannuel Macron deltog i krismötet i London i helgen, efter Trumps kritik av Ukraina och Europa. Foto: Javad Pars/NTB
Jan Hallenberg, professor emeritus i statskunskap vid Utrikespolitiska institutet, är inne på samma linje.
Den europeiska diskussionen om en egen kärnvapenstrategi är – än så länge – en ickefråga i USA.
– Det finns ju ännu inga tecken på att USA faktiskt tänker dra tillbaka sin kärnvapensköld och när de tillfrågats om artikel fem i Natofördraget har beskedet varit att den ännu gäller, säger Hallenberg.
Att frågan väcks i Europa i rådande läge är dock inte överraskande, fortsätter han:
– Jag tror att man ska se det som en försöksballong. En fråga man kanske måste börja tänka på."
Visa ditt stöd till det informationsarbete Carl genomför
Patreon
Swish
Scanna QR eller skicka till 076-118 25 68. Mottagare är Caroline Norberg.