"”The Great Game” kallades det brittiska respektive ryska imperiets maktkamp om vem som på 1800-talet skulle kontrollera Afghanistan och angränsande områden i Central- och Sydasien. I dag utspelas en liknande kamp mellan stormakterna i Mellanöstern, där USA under lång tid varit den största spelaren. Men de senaste åren har det amerikanska inflytandet utmanats av Kina och Ryssland. Kina har tagit ett grepp om regionen med hjälp av sina ekonomiska muskler. Landet är sedan 2016 den största investeraren där och bygger allt ifrån skolor i Irak till naturgasanläggningar i Saudiarabien. Hur stort inflytandet är visade sig 2023 när Peking mot alla odds lyckades få de forna fienderna Iran och Saudiarabien att röka fredspipa och återuppta sina diplomatiska förbindelser. Kina har också haft militärövningar med Förenade arabemiraten och planerar att bygga en militärbas i Oman. Den andra utmanaren i regionen är Ryssland, vars anseende nyligen fick sig en törn av att det inte kunde hålla sin allierade, Bashar al-Assad, kvar vid makten i Syrien. I stället stärker Moskva nu relationen till Iran, som det köper drönare, robotar och granater av för att skicka mot Ukraina. Denna utveckling oroar USA, som under lång tid velat minska sitt engagemang i regionen, men samtidigt inte vill se sina gamla allierade bli alltför goda vänner med Xi Jinping och Vladimir Putin. USA har också en alldeles särskild relation till Israel, som varje år får militärt stöd för över 30 miljarder kronor, ännu mer vid krissituationer. Sådana har det varit gott om, eftersom arabvärlden vägrade att erkänna Israel när landet bildande 1948 och därefter startade flera krig mot den nya staten. Sedan dess har konflikten mellan israeler och palestinier varit ett ständigt öppet sår för regionen. 2020 försökte Donald Trump - i likhet med många presidenter före honom - att driva igenom en fredsplan. Även han misslyckades. Bättre gick det med de så kallade Abrahamavtalen som gick ut på att enskilda arabstater skulle sluta fred med Israel. Förenade arabemiraten, Bahrain, Sudan och Marocko ingick sådana avtal. President Joe Biden tog upp tråden och försökte sy ihop ett avtal mellan Israel och Saudiarabien – som både är världens största oljeexportör och hemvist för islams heligaste platser. Arbetet avancerade och i slutet av september 2023 sa den saudiska kronprinsen Mohammed bin Salman till Fox News att ”varje dag kommer vi närmare” ett avtal. Ett par dagar senare talade Israels premiärminister Benjamin Netanyahu inför FN:s generalförsamling om hur ett fredsavtal med Saudiarabien skulle ”räcka långt för att göra slut på den arabisk-israeliska konflikten”. Två veckor senare gick Hamas in i Israel. 1 200 israeler dödades och 251 personer kidnappades och fördes till Gaza, varav 98 fortfarande uppges hållas fångna där. Det skakade inte bara om israelerna utan omöjliggjorde också alla planer på ett fredsavtal mellan Israel och Saudiarabien, vilket säkert var avsikten. Sedan dess har saudierna flera gånger krävt ett slut på kriget i Gaza och så sent som i november sa kronprins Mohammed bin Salman att: – Kungariket upprepar sitt fördömande av det kollektiva folkmord som Israel begått mot det palestinska brödrafolket. Men nyligen rapporterades om att kontakterna återupptagits och att framsteg gjorts – troligen som en följd av att Trump är på väg tillbaka som president. Han har inte bara pressat Israel och Hamas att acceptera en vapenvila, utan siktar även på att få till ett fredsavtal mellan israeler och saudier. Det gjorde Trumps tillträdande nationella säkerhetsrådgivare Mike Waltz klart för podden ”Call Me Back” i veckan. Där förklarade han att ett avtal mellan Israel och Saudiarabien har ”högsta prioritet” för den kommande administrationen. Det innebär att allt är upplagt för en storstilad comeback för ett fredsavtal mellan de båda länderna, som också väntas inbegripa ett saudisk försvarsavtal med USA, löften om stora vapenaffärer och amerikanskt stöd till ett saudiskt kärnenergiprogram. Men för att det ska gå vägen måste vapenvilan hålla. Det kommer också att krävas att palestinierna får något. Saudiarabien har länge begärt att de ska få sin egen stat och har även upprepat det under kriget i Gaza. Här kan det bli knivigt eftersom det i dagsläget finns en stark israelisk opinion emot en palestinsk stat, inte minst i den nuvarande regeringen. Det är delvis en följd av attacken den 7 oktober, som efter onsdagens besked om vapenvila hyllades av Hamasledaren Khalil al-Hayya som en ”källa till stolthet”. Trumps tillträdande säkerhetsrådgivare Mike Waltz var i sin podd-intervju mycket tydlig med att USA inte kan tänka sig att låta Hamas styra Gaza i framtiden. – De är gisslantagande, mordiska våldtäktsmän och torterare som aldrig kan få ha någon roll i ett styre. Vi borde inte utsätta det palestinska folket för det heller, sa han. Genom ett fredsavtal och en normalisering mellan Israel och Saudiarabien – och ett medföljande försvarsavtal mellan amerikanerna och saudierna – skulle arabvärldens mest inflytelserika land också knytas närmare USA. Tveklöst en framgång i det stora spelet om makten i regionen."