Ericsson I USA

2024-12-17
https://www.ericsson.com/en/about-us/history/places/north-america/usa?utm_source=Facebook&utm_medium=social_organic&utm_campaign=dotcom_social_sharing

1902 öppnade Ericsson ett försäljningskontor i New York. Fyra år senare omvandlades försäljningskontoret till en telefonproduktionsanläggning som startade sin verksamhet i Buffalo, New York. Ericsson hade ambitiösa planer på att etablera en stor närvaro i USA, telefonens födelseplats. The Bell Companys dominans blockerade dock effektivt dessa planer.
1914 beslutade Ericsson att Buffalofabriken skulle fokusera på att tillverka tändutrustning för bilar. Men inte heller denna verksamhet nådde lönsamhet och 1923 sålde Ericsson sitt amerikanska företag.
Nästa försök att erövra den enorma nordamerikanska marknaden var mindre djärvt. På 1930-talet hade Ericsson lanserat en växel kallad XY-växeln med en kapacitet på 100 linjer som användes i privata växlar och små offentliga stationer. Strax efter kriget 1946 tecknade Ericsson ett licensavtal med det amerikanska telekomföretaget Stromberg-Carlsson, som använde XY-växeln för lantliga telefonstationer. Den första amerikanska stationen med XY-switchen togs i drift 1947.
Dessa verksamheter var dock alltför blygsamma för att Ericsson skulle kunna ta steget in på den amerikanska marknaden. Ericsson övervägde också att köpa en del av Stromberg-Carlsson, men dessa planer övergavs efter förhandlingar.
Istället förvärvade Ericsson 60 procent av aktierna i North Electric Company (NEC), som ägnade sig åt tillverkning av telefoner, växlar och annan utrustning. Kunderna var amerikanska företag som inte var en del av Bell-gruppen.
Efter att Ericsson hade förvärvat ett majoritetsägande utvecklade NEC ett växelsystem för tvärbalkar för den amerikanska marknaden. Trots utmärkta försäljningssiffror fick systemet dock aldrig ett definitivt genombrott. I mitten av 1960-talet sålde Ericsson sina aktier i företaget och det amerikanska äventyret var över igen.
1956 lanserade Ericsson Ericofon, populärt känt som Cobra. Dess spektakulära design hade utvecklats för den amerikanska marknaden. Även om det blev en hit i USA, visade sig produktionskapaciteten vara otillräcklig. Den godkändes för de offentliga nätverken och vann priser för sin design. Ändå, trots betydande investeringar i marknadsföring, kunde Cobra inte göra ett dödande på den lukrativa amerikanska marknaden.
I början av 1980-talet återvände Ericsson till USA genom ett joint venture med det amerikanska oljebolaget Atlantic Richfield. Anaconda Ericsson, som det nya företaget hette, tillverkade kablar, affärsväxlar och andra produkter.
När den amerikanska telekommarknaden avreglerades 1983 var Ericsson på plats och tog sin chans. I slutet av 1980-talet hade Ericsson en tredjedel av marknaden för mobilsystem i USA och efter årtionden av misslyckanden hade företaget äntligen erövrat en stor marknad i USA.

Visa ditt stöd till det informationsarbete Carl genomför

Swish

Scanna QR eller skicka till 076-118 25 68. Mottagare är Caroline Norberg.

Patreon

Här kan du visa ditt stöd genom att bli månadsgivare på Patreon.

Swish

Bidra genom att Swisha till 076-118 25 68, mottagare är Caroline Norberg.

De Fria

Besök folkrörelsen som jobbar för demokrati genom en medveten och upplyst befolkning!
linkedin facebook pinterest youtube rss twitter instagram facebook-blank rss-blank linkedin-blank pinterest youtube twitter instagram