Vagusnerven
2024-12-15
https://www.svd.se/a/8qXo7w/tarmsignalerna-via-vagusnerven-styr-inte-bara-vart-matintag
"Vagusnerven – bara namnet låter spännande och som hämtat ur en science fiction-film. Intrycket förstärks eftersom det faktiskt går att påverka en rad olika sjukdomstillstånd i kroppen genom att stimulera vagusnerven, till exempel epilepsi och depression. Den är även testad på andra tillstånd i kliniska prövningar, som posttraumatiskt stressyndrom, PTSD, ångest och fetma.
Det gör att denna kroppens största kranialnerv fascinerar både new age-communityn och forskarvärlden.
– Intresset är det inget fel på. Men många påståenden är felaktiga eller missvisande. Det är trots allt en av många viktiga nerver vi talar om. Vi har nerver i hela kroppen, och det finns ingen entydig forskning som stödjer att vi skulle må bättre av att ”stärka” en viss nerv. Vad innebär ens det?, säger Peder Olofsson, som forskar om hur nervsignaler reglerar inflammation, inklusive stimulering av vagusnerven, och är professor i bioelektronisk medicin vid Karolinska institutet och Feinstein Institutes for Medical Research i New York, USA.
Kan reducera inflammation
Det hindrar inte att resultaten av hans egen forskning är rätt svindlande: De visar att det går att reducera inflammation genom att aktivera vagusnerven med elektrisk ström.
– Elektroder opereras in på vagusnerven på sidan av halsen och ansluts till en ”pacemaker för nerver”. Därifrån skickas elektriska pulser till vagusnerven. Eftersom delar av den kommunicerar med immunsystemet kan aktivering av dessa signaler påverka inflammation, förklarar Peder Olofsson.
Peder Olofsson, läkare och professor i bioelektronisk medicin.
Peder Olofsson, läkare och professor i bioelektronisk medicin. Foto: Stefan Zimmerman
Redan på 1990-talet upptäckte man att det gick att behandla epilepsi med hjälp av liknande teknik. Och mindre kliniska studier på patienter med ledgångsreumatism och inflammatoriska tarmsjukdomar som Crohns sjukdom, har visat lovande resultat.
Fördelen med metoden är att den drar nytta av kroppens eget inbyggda reglersystem, vilket kan ge färre biverkningar än vad traditionella mediciner har.
Signaler från kropp till hjärna
Men det är inte bara vad signalerna från hjärnan kan göra, som är intressanta för vetenskapen. Majoriteten – ungefär 80 procent – av ”trafiken” i vagusnerven är information från kroppen till hjärnan.
– Vi vet till exempel att tarmen och hjärnan ständigt kommunicerar med varandra, vilket i sin tur påverkar vårt beteende och psykiska mående, säger Jean-Philippe Krieger, doktor i neurofysiologi och forskare vid Göteborgs universitet. Han är också knuten till universitetet i Zürich, Schweiz.
Hans forskargrupp försöker förstå hur den här kommunikationen – som kallas gut-brain axis, tarm-hjärn-axeln på svenska – går till och hur den är kopplad till ämnesomsättning och beteende.
– Sensorer i vagusnerven kan uppfatta signaler som genereras i tarmen och skicka dessa till hjärnan. På så sätt kan vi till exempel få besked om vi har ätit tillräckligt och känner oss mätta, säger Jean-Philippe Krieger.
Jean-Philippe Krieger är doktor i neurofysiologi och forskare vid Göteborgs universitet.
Jean-Philippe Krieger. Foto: Michelle Aimée Oesch
Men signalerna gör mer än att reglera matintaget: de påverkar även våra känslor, tankar och handlingar. Efter en måltid blir både djur och människor mindre benägna att utforska sin omgivning eller ta risker. Även minnet stimuleras – sannolikt för att det genom evolutionen har varit viktigt att komma ihåg var mat gick att hitta.
Ökad ångest efter magkatarr
Utöver att reglera mängder av normala kroppsfunktioner, finns det bevis för att magkatarr eller inflammation i tjock- och ändtarmens slemhinna, kolit, kan ge ökad ångest när signalerna ”fångats upp” i tarmarna och vidarebefordras till hjärnan via vagusnerven.
– Det har vi kunnat visa i försök med råttor. Det gör att forskare vill undersöka om vagusnerven skulle kunna användas för att lindra psykiska störningar kopplade till tarmsjukdomar, säger Jean-Philippe Krieger.
Men precis som Peder Olofsson, understryker Krieger att mycket forskning återstår innan man fullt ut vet hur. Det går inte att, som hälsoinfluerarna på nätet påstår, ”återställa” vagusnerven genom att utföra vissa huvudrörelser. Eller att måla upp en bild av att det mesta som pågår i en människas psyke beror på det som sker i en enda nerv – hur komplex och kraftfull den än är.
Illustration: Thomas Molén
Illustration: Thomas Molén
Kort om vagusnerven
Vagusnerven är en av tolv kranialnerver – alltså de nerver vars rötter utgår från hjärnstammen. De flesta andra nerver är kopplade till ryggmärgen. Vagusnerven består av ungefär 80–100 000 nervceller som tar emot, bearbetar och skickar signaler både från och till hjärnan.
Vagus betyder ungefär ”vandrare” på latin och illustrerar nervens vindlande väg från hjärnan och genom de flesta av våra inre organ i kroppen. Den ingår i det autonoma nervsystemet, som reglerar en rad kroppsliga funktioner automatiskt, vilket i sin tur består av det sympatiska och parasympatiska nervsystemet.
Det sympatiska nervsystemet förbereder kroppen för att slåss eller fly – fight or flight – och frigör stresshormonerna adrenalin och noradrenalin.
Motsatt effekt har det parasympatiska nervsystemet som vagusnerven är en del av. Det dominerar när vi vilar och reparerar oss – rest and digest – och sänker pulsen och blodtrycket, samt ökar matsmältningen.
Att det autonoma nervsystemet till viss del går att påverka genom till exempel andning och rörelse, gör att vissa hälsoentusiaster är så upptagna av vagusnerven. Forskarna understryker att för stort fokus på en enskild komponent som vagusnerven, kan leda till fel slutsatser om hur kroppen fungerar i hälsa och sjukdom."
Visa ditt stöd till det informationsarbete Carl genomför
Patreon
Swish
Scanna QR eller skicka till 076-118 25 68. Mottagare är Caroline Norberg.