Tarmkopplad Autism I SvD
2024-12-15
Bakterier i mage och tarm påverkar hjärnans utveckling, samtidigt har barn med adhd och autism generellt färre goda tarmbakterier. Men varför? Och kan de bli hjälpta av förbättrad bakterieflora?
Maria Jelmini
Uppdaterad 2024-12-13
Publicerad 2024-12-12
Följ skribent
Sluta följa
Vad tyckte du om att lyssna på artikeln? Enkäten tar 1 minut.
Misstankarna kom först från föräldrarna. Deras barn med autism hade ofta magproblem. Förstoppning, diarré, illamående – symptomen skilde sig åt, men alla handlade om magen.
Kunde det finnas ett samband mellan magproblemen och barnens diagnos?
Att tro att det som hände i mage och tarm hängde ihop med utvecklingen i hjärnan, var befängt, då för drygt 20 år sedan när Rochellys Diaz Heijtz jobbade som forskare på den neuropediatriska enheten på Astrid Lindgrens barnsjukhus.
– Det var ett helt galet påstående, säger hon.
Bland forskare rådde konsensus: autism förklarades i stort sett uteslutande av genetiken. Men Diaz Heijtz var tveksam. Var det verkligen bara ett sammanträffande att så många av barnen med autism också hade magproblem?
Magen skulle snart visa sig vara en nyckelspelare.
Ärftligheten har stor betydelse
Fortfarande anses ärftligheten ha stor betydelse för att ett barn ska utveckla autism, men senare studier tyder på att även annat påverkar. Som vilka bakterier vi har i mage och tarm – vårt mikrobiom.
– Vi har insett vikten av miljöfaktorer i samspel med genetiken, säger Rochellys Diaz Heijtz, nu docent i neurovetenskap vid Karolinska institutet (KI).
Rochellys Diaz Heijtz.
Rochellys Diaz Heijtz. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman
Inte för inte kallas mag- och tarmsystemet ”den andra hjärnan”. Det är späckat med neuroner och synapser som kommunicerar i raketfart med hjärnan genom kroppens längsta nerv, vagusnerven. Men bakterierna i mikrobiomet kommunicerar också direkt med olika organ. Bakterierna producerar så kallade metaboliter, ämnen som påverkar både immunsystemet och hjärnan – och även signalämnen som dopamin, serotonin och GABA, små ovärderliga budbärare som hjälper nervcellerna att kommunicera.
I studier av musungar upptäckte Diaz Heijtz dessutom att små komponenter av vissa bakterieceller kunde ta sig hela vägen in i hjärnans celler. Och väl där verkade de påverka djurets beteende.
– Vi såg att dessa fragment tidigt i utvecklingen kunde påverka både socialt beteende och andra uttryck som är relevanta för neuropsykiatriska tillstånd, som autism, säger hon.
Tre första åren viktigast
Men för att bakterierna ska kunna påverka hjärnan, behöver de finnas i mikrobiomet.
I livmodern finns inga bakterier, har ny forskning visat. Barnets mikrobiom verkar utvecklas från födseln och som mest under de första tre levnadsåren – ungefär samtidigt som den mest omfattande utvecklingen av hjärnan sker. Där bildas nya kopplingar mellan nervceller, och överflödiga rensas bort. Kommunikationen blir snabbare.
– Om nu mikrobiomet kommunicerar med hjärnan, är antagligen denna period särskilt kritisk, säger Diaz Heijtz.
Barn med autism, och även adhd, har en bakterieflora som skiljer sig från den hos neurotypiskt utvecklade barn, sett till en mängd studier. Och skillnaderna verkar finnas där tidigt, såg Diaz Heijtz när hon följde 35 barn från Stockholm, från fem till 36 månaders ålder.
Med avföringsprov studerades barnens mikrobiom. Forskarna kontrollerade för en mängd faktorer, som att alla hade ammats och ingen fått antibiotika.
Samband bakterier–utveckling
16 barn i studien hade syskon med autism, därmed hade de själva en större genetisk benägenhet att utveckla tillståndet. 19 barn hade inte syskon med autism.
– De spädbarn som hade högre benägenhet, hade generellt fler ofördelaktiga bakterier i mikrobiomet tidigt i livet, och de saknade vissa fördelaktiga bakterier, säger Diaz Heijtz.
Barnen testades också kognitivt och motoriskt. Vid fem månaders ålder var det inga skillnader i resultat mellan de två grupperna, men ju äldre de blev, desto mer framträdande blev skillnaderna.
Exakt alla barn hade inte en sämre flora och alla utvecklades inte sämre – men på gruppnivå var skillnaderna stora. Det verkade finnas ett samband mellan vilka bakterier som fanns i mikrobiomet – och hur barnen utvecklades.
Hade sämre bakterieflora
Att man har en ärftlig benägenhet att utveckla autism, betyder inte att det sker, påpekar Diaz Heijtz. Runt 20 procent utvecklar senare någon form av autism eller andra neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (npf), som adhd.
Men varför hade barnen med en genetisk benägenhet att utveckla autism också generellt en annorlunda bakterieflora?
En teori är att generna ligger bakom utvecklingen av både hur hjärnan, beteendet och mikrobiomet utvecklas, menar Diaz Heijtz. Generna kan ligga bakom immunsystemets funktion och hur bra kommunikationen mellan mage och hjärna är, men också hur bra tarmen arbetar – vilket i sin tur kan påverka mikrobiomet.
Dessutom överför mamman, direkt genom navelsträngen, och vid förlossning och amning, sin bakterieflora – som också har påverkats av faktorer som stress, kostvanor eller antibiotikaanvändning.
Men kanske påverkar även det som händer med barnets mikrobiom under de första levnadsåren.
Rochellys Diaz Heijtz är en av pionjärerna inom det växande forskningsfältet som handlar om hur våra mag- och tarmbakterier kommunicerar med hjärnan.
Rochellys Diaz Heijtz är en av pionjärerna inom det växande forskningsfältet som handlar om hur våra mag- och tarmbakterier kommunicerar med hjärnan. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman
Sämre bakterieflora vid adhd
Allt fler studier där människor har följts över tid, tyder på att det kan finnas ett samband mellan antibiotikaanvändning under spädbarnsåren eller graviditet, och en ökad sannolikhet att barnet senare utvecklar autism eller adhd.
16 000 svenska barn följdes i en studie av forskare från Linköpings universitet och University of Florida, publicerad i våras. Bakterier i avföringen analyserades när barnen var ett år. Hos en mindre grupp studerades också navelsträngsblod vid födseln. Via register såg man vilka som senare fick en npf-diagnos.
Bakteriefloran hos de barn som senare fick en adhd- eller autismdiagnos, var generellt mindre fördelaktig än hos de barn som inte fick det.
– Vissa bakterier var överrepresenterade och andra underrepresenterade, säger Johnny Ludvigsson, professor i pediatrik vid Linköpings universitet.
Antibiotika påverkar negativt
Vissa skillnader syntes redan i navelsträngsblodet.
– Men vissa samband talar för att det kan handla om störningar senare, under första levnadsåret, säger han.
Till exempel såg forskarna att barn som haft flera öroninflammationer tidigt i livet, och därmed sannolikt behandlats med antibiotika, löpte högre risk att få en npf-diagnos.
I en annan registerstudie följde forskare 1 miljon finska barn.
– Vi ville titta på effekten av antibiotika i fostertiden eller under de två första levnadsåren, säger Catharina Lavebratt, docent i molekylärbiologi vid KI som ledde studien.
Forskarna såg att risken för att utveckla adhd ökade med mellan 10 till 50 procent vid tidig antibiotikaexponering eller under graviditet, men man fann ingen ökad risk för autism.
I en annan registerstudie med runt en halv miljon svenska barn, fann forskarna dock en ökad risk för både adhd och autism, vid antibiotikaanvändning under graviditet, men framför allt under de första två levnadsåren.
På KI stängdes nyligen det svenska mikrobiomcentret, men på många ställen i världen forskas allt mer runt mikrobiomets koppling till andra funktioner, som den i hjärnan.
På KI stängdes nyligen det svenska mikrobiomcentret, men på många ställen i världen forskas allt mer runt mikrobiomets koppling till andra funktioner, som den i hjärnan. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman
Finns ett tidigt fönster
I sina jämförande studier på möss har Diaz Heijtz kunnat följa antibiotikans effekt på mikrobiomet och hjärnan.
När dräktiga och nyfödda möss fick låga doser antibiotika, minskade de goda bakterierna i tarmen. Forskarna såg också förändringar i mössens sociala och emotionella beteende.
– Vi såg att små förändringar i mikrobiomet tidigt i livet kan ha långtgående konsekvenser, säger Diaz Heijtz.
Men kanske är inte det viktigaste själva förklaringen till varför barnen med en högre genetisk benägenhet att utveckla autism hade ett mer ofördelaktigt mikrobiom, påpekar hon.
– Oavsett vilka orsakerna till skillnaderna är så pekar resultaten på att det finns ett viktigt fönster där vi kan ingripa.
Kan probiotika senare påverka?
Ett sätt är att öka medvetenheten runt antibiotikans påverkan tidigt i livet, ett annat kan vara att tidigt tillsätta goda magbakterier, probiotika.
Men får det någon effekt? Fortfarande är studierna få och de flesta gjorda på djur, men det finns positiva indikationer.
I en finländsk studie från 2015, om än både liten och relativt ensam i sitt slag, fick 40 nyfödda barn ett tillskott av probiotika under de första sex månaderna, 35 fick placebo utan probiotika. När barnen var 13 år hade 17 procent i kontrollgruppen registrerad adhd- eller Aspergerdiagnos (så kallad högfungerande autism), men ingen i probiotikagruppen.
Ett snabbt växande forskningsfält undersöker om probiotika även senare under livet kan påverka neuropsykiatriska symptom.
En nypublicerad metaanalys, där resultat från flera studier på barn och unga med autism jämförts, tyder på att probiotika kan ha viss effekt, framför allt på sociala förmågor. Flera små studier pekar i samma riktning. Men alla har inte funnit samma positiva samband.
Känsloregleringen förbättrades
Även det gäller adhd-symptom pekar studier på att probiotika kan ha viss effekt, men sällan på kärnsymtomen.
Catharina Lavebratt ledde en studie där 182 barn och vuxna med en adhd-diagnos i Stockholm, antingen fick probiotika eller ett placebotillskott under nio veckor. Vissa deltagare hade även autistiska drag, men ingen autismdiagnos.
Catharina Lavebratt.
Catharina Lavebratt. Foto: Christina Nemell
– Hos barnen såg vi att de autistiska dragen minskade, men inte kärnsymptomen vid adhd, säger Catharina Lavebratt.
Hos de vuxna tenderade känsloregleringen att bli bättre.
Nyligen publicerade Lavebratt tillsammans med en internationell forskargrupp resultaten från en liknande studie, där 180 vuxna med adhd och/eller borderline, deltog från tre europeiska länder. Deltagarna hade också hög irritabilitet. 90 fick probiotika i tio veckor, resten fick placebo.
Tonåringar fick mindre ångest
Forskarna fann en signifikant effekt på känsloreglering, samt en effekt på uppmärksamhet, irritabilitet och depressiva symptom. Men fler stora studier behövs för att slå fast vilken effekt probiotika kan ha, påpekar Catharina Lavebratt.
– Studierna hittills är för få för att man ska kunna dra säkra slutsatser. Vi vet heller inte vilka bakteriella stammar eller doser som är de bästa kandidaterna, säger hon.
Att tillsätta nyttiga bakterier är dock inte enda sättet att förändra ett mikrobiom. Går det istället att ta bort bakterier man vet kan göra skada?
I en liten försöksstudie med 30 tonåringar med autism testade forskare just det. De såg en signifikant effekt på upplevd minskad ångest och irritabilitet, och minskade magproblem.
Trots att fältet är ungt och frågorna många, är Diaz Heijtz hoppfull.
– Jag tror att framtiden ligger i att använda en kombination av probiotika och andra interventioner, säger hon.
”Nog mer komplex än hjärnan”
Sven Bölte, professor i barn- och ungdomspsykiatrisk vetenskap och expert på adhd och autism, medverkade i Stockholmsstudien ovan.
Sven Bölte, professor i barn- och ungdomspsykiatrisk vetenskap och expert på adhd och autism.
Sven Bölte. Foto: Gustaf Månsson
– Att det finns en koppling mellan tarmsystemet och hjärnan tvivlar nog ingen längre på, samtidigt är bakteriefloran i tarmen väldigt komplex, antagligen mer komplex än hjärnan, säger han.
Han tycker däremot inte att det ännu finns övertygande bevis för att använda probiotika kliniskt för att främja sociala beteenden, utan att forskningen än så länge främst handlar om grundforskning. Fler kontrollerade studier med stora kohorter behövs, anser han.
Nu studerar Rochellys Diaz Heijtz tillsammans med forskare från Israel och från Yale i USA, hur mammans mikrobiom under graviditeten kan påverka fostrets hjärnutveckling.
– Om vi kan skapa mer medvetenhet om de kritiska utvecklingsfönstren och de faktorer som påverkar dem, som antibiotikaanvändning, kan vi göra stor skillnad.
Så påverkar mikrobiomet hjärnan
På vilket sätt verkar bakterier från mikrobiomet vara viktiga för hjärnan?
Vissa av bakterierna i mage och tarm kommunicerar med hjärnan genom vagusnerven, vissa påverkar immunsystemet genom att producera så kallade metaboliter. Metaboliter kan vara kortkedjiga fettsyror som förbättrar tarmhälsan, eller signalämnen och neurotransmittorer, som förbättrar kommunikationen mellan celler och som redan finns i hjärnan – serotonin som är kopplat till humörreglering, GABA (gamma-aminosmörsyra) som påverkar immunsystemet och kommunikationen mellan nervcellerna i hjärnan, och dopamin, som bland annat driver vår motivation.
Bakterierna producerar också andra ämnen och vitaminer som är viktiga för nervsystemet.
På vilket sätt kan vissa bakterier i mikrobiomet vara skadliga?
Vissa metaboliter kan skapa inflammation och ha skadliga effekter på immunsystemet. De verkar också kunna skada nervsystemet och även påverka hjärnan. En obalanserad tarmflora kan också leda till det man kallar läckande tarm, vilket kort innebär att skadliga metaboliter tar sig ur mage och tarm genom tarmväggarna.
Vad ligger bakom att probiotika hittills tycks kunna ha en effekt på framför allt de sociala förmågorna?
Några djurstudier har visat att vissa probiotikastammar verkar påverka de sociala nätverken i hjärnan. Det tycks ske genom att bakterierna aktiverar kroppens vagusnerv, som i sin tur stimulerar produktionen av oxytocin i hjärnan. Oxytocin påverkar dopaminsystemet som i sin tur bland annat styr social belöning, varför det antas vara viktigt vid social interaktion.
Visa ditt stöd till det informationsarbete Carl genomför
Patreon
Swish
Scanna QR eller skicka till 076-118 25 68. Mottagare är Caroline Norberg.