Svenskt Utnämningsmissbruk I SvD
2024-11-20
https://www.svd.se/a/3Mx4Pv/adam-danieli-timbro-stoppa-missbruket-av-statliga-utnamningar
"Intresset för myndighetschefer har nått nya höjder i Sverige. Under hösten har inte bara Anna Kinberg Batras rekryteringar och efterföljande petning väckt stor uppmärksamhet. Även den tidigare socialdemokratiska partisekreteraren Carin Jämtins försök att motverka regeringens politik i sin tidigare roll som generaldirektör för Sida har skapat debatt.
Det som framkommit är knappast smickrande för svensk förvaltning. Det handlar om uppenbara övertramp från innehavare av några av Sveriges högsta ämbeten, fel som i många andra länder hade fått allvarliga konsekvenser. Trots återkommande misslyckanden tycks få i Sverige fråga sig varför dessa problem ständigt uppstår just här. Svaret ligger i missbruket av statliga utnämningar.
Utnämningsmakten, alltså regeringens makt att själv utnämna myndighetschefer och andra nyckelbefattningar i förvaltningen, är av särskilt stor betydelse i Sverige. Genom vår förvaltningsmodell, där regeringen och enskilda statsråd har mycket begränsade möjligheter att direkt styra förvaltningen, blir kompetenta och oväldiga myndighetschefer helt avgörande.
I teorin är utnämningarna enkla. Enligt grundlagen utnämns myndighetschefer av regeringen efter förtjänst och skicklighet. Men till skillnad från när myndigheter själva rekryterar medarbetare till sin organisation, finns ingen reglering kring hur regeringen ska gå till väga. Det finns inget krav på att tjänster utlyses eller går att söka. Besluten motiveras inte och det finns i princip ingen möjlighet till granskning – helt i strid med rättsstatliga principer. I Sverige utses statens högsta ämbetsmän i själva verket mer slarvigt än styrelsen i en bostadsrättsförening.
Givet regleringens brister är det inte oväntat att regeringar av olika färg allvarligt missbrukat sin makt.
Det har varit något av en öppen hemlighet i Sverige att regeringen kan använda utnämningsmakten för egna syften. Värst var situationen troligtvis under statsminister Göran Persson, som återkommande kritiserades av konstitutionsutskottet för att helt enkelt utnämna vänner och förtrogna till statliga ämbeten.
Under alliansregeringen gjordes förvisso försök att städa upp i processerna, men transparensen blev aldrig särskilt stor. Framför allt misslyckades man med att förändra regelverket, och under regeringen Löfven/Andersson återkom det skamlösa missbruket. Under deras tid utnämnde fler än 20 lojala socialdemokrater till olika myndighetsposter utan utlysning eller motivering. Politiskt viktiga myndigheter som Polismyndigheten, Sida, Socialstyrelsen, Tullverket och Medlingsinstitutet fick socialdemokratiska chefer, inte sällan personer som aldrig tidigare arbetat i statsförvaltningen.
I fallet med landshövdingarna, som leder länsstyrelserna, är situationen extrem. I praktiken finns en informell överenskommelse om att posterna ska fördelas som reträttposter mellan partierna. I dag är hela 18 av 21 landshövdingar tidigare politiker – en större andel än någonsin. Dessa ämbeten har blivit ett slags adelskap, där tidigare partisekreterare och fackpampar plötsligt får bo i slott och lyfta sexsiffriga månadslöner. Föga förvånande är länsstyrelserna några av Sveriges sämst fungerande myndigheter.
Konsekvenserna av denna korruption – för det är faktiskt vad det handlar om – är tydliga. Inte bara underminerar svågerpolitiken tanken på en meritokratisk förvaltning, utan den leder också till sämre ledarskap inom myndigheterna.
Mycket tyder på att politiker överskattar sitt eget värde som statstjänstemän. Med tanke på vilken central roll generaldirektörer och andra ämbeten fyller i Sverige innebär det en enorm risk att låta personer som i många fall aldrig arbetat i statsförvaltningen leda den. Tjänstemän från England, Frankrike eller Tyskland blir ofta förbluffade när de får höra om hur svenska myndighetschefer utnämns.
Dessutom solkas Sveriges rykte som internationellt föredöme. En mängd organ – FN, EU-kommissionen, Europarådet och andra – har kritiserat Sveriges utnämningspolitik, och trots vårt stora engagemang i antikorruptionsarbete världen över uppfyller vi paradoxalt nog själva inte FN:s antikorruptionskonvention.
Rättsstatens utmaningar diskuteras mer än någonsin i Sverige. Regeringen har också tillsatt ett stort antal utredningar om hur den kan stärkas, exempelvis vad gäller grundlagens fri- och rättighetsskydd, domstolarnas oberoende, formerna för grundlagsändring och reglerna för hur riket styrs i krig och kris.
Detta är mycket välkommet.
Men man har ännu inte vågat ta sig an den kanske mest känsliga frågan: hur staten faktiskt styrs.
Faktum är att utnämningarna sannolikt utgör den svenska rättsstatens största brist. Trots att vi förfäras över hur regeringar i länder som Ungern och Polen undergräver rättsstatens institutioner, saknas viljan att ta itu med vår egen röta.
Nu måste regeringen inleda reformer. Inspiration bör hämtas från andra länder, där politiskt viktiga beslut fattas av politiker medan tjänstemannakåren utgörs av karriärbyråkrater från en särskild tjänstemannabana. I Sverige finns ett liknande system för domare, men en generell svensk statstjänstemannabana bör åtminstone utredas. För att strama upp processerna bör lagkrav på annonsering, formell ansökan och motivering införas samtidigt som konstitutionsutskottet får full möjlighet att granska utnämningarna och deras beredning.
Vad gäller landshövdingarna måste systemet ses över i sin helhet. Om politiken bestämt måste kunna belöna personer på liknande sätt som i dag, kan en möjlig lösning vara att omvandla posten till en ceremoniell och samordnande funktion, som personer kan få för framstående insatser i demokratins tjänst, utan ansvar för länsstyrelsernas ledning.
Under lång tid har vi i Sverige tagit en välfungerande förvaltning för given. Förtroendet för staten är dock inget som kommer gratis. Den svenska förvaltningstraditionen är resultatet av reformer och en övertygelse om meritokrati som ideal. Den traditionen måste nu regeringen ta vidare."
Visa ditt stöd till det informationsarbete Carl genomför
Patreon
Swish
Scanna QR eller skicka till 076-118 25 68. Mottagare är Caroline Norberg.