SvD Om Natos Framtid I Ljuset Av USA-Valet
2024-11-04
https://www.svd.se/a/rP5Q1m/natos-framtid-pa-spel-i-valet-i-usa-djupt-oroande
"Vad betyder USA:s presidentval för krigen i Ukraina och Mellanöstern? Skillnaden kan bli stor beroende på om Kamala Harris eller Donald Trump vinner. Nato är ett särskilt orosmoln, menar experter i Georgia.
ATHENS I världens huvudstäder diskuteras nu vilka följderna blir om Kamala Harris eller Donald Trump vinner valet. Så även i Georgia – en av delstaterna där valet avgörs. Där har SvD talat med statsvetare och studenter vid ansedda University of Georgia samt med internationella jurister om presidentkandidaternas politik i de stora internationella frågorna, geopolitiska kriserna och krigen.
Ukrainakriget
Harris har upprepade gånger utlovat stöd för Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj, och tros vilja fortsätta det. Trump däremot ville inte tydligt säga om han vill att Ukraina vinner, under sin presidentvalsdebatt mot Harris.
Trump påstår att han snabbt kan få ett slut på konflikten. Ukraina tolkar det som att han vill skära ner USA:s militära stöd, och därmed tvinga Ukraina till ett krigsslut som gynnar Ryssland. Vissa ukrainare påminner dock om att USA började skicka pansarvärnsvapen till Ukraina under Trumps presidentskap.
På senare tid har Trump skärpt sina personliga angrepp på Zelenskyj, och har utan belägg upprepat sitt påstående att kriget aldrig skulle ha ägt rum under hans eget ledarskap.
– Även om Harris vinner så är det inte säkert att hon kan driva en politik som stöttar Ukraina. Hur ska hon få igenom hjälppaket om kongressen kontrolleras av republikaner som är mer kritiska till fortsatt stöd? säger statsvetarprofessorn Charles Bullock III.
Israel-Hamas och Gazakriget
Harris och Trump är överens om att kriget mellan Israel och Hamas måste få ett slut. Men de har olika syn på hur det ska gå till och hur Gazas framtid ska se ut.
Harris stöder president Bidens samtal om eldupphör, med syfte att Israel ska dra sig tillbaka från Gaza och skapa en väg mot en självständig palestinsk stat. Hon har också uttryckt stöd för det palestinska folket i Gaza.
Enligt bedömare väntas Harris sätta större press på Israel för att få till stånd en vapenvila och inleda samtal med palestinierna, enligt New York Times.
Hittills stöttar hon dock inte kraven på att stoppa vapenleveranser till Israel.
Trump har sagt att han inte skulle motsätta sig en israelisk militär seger i Gaza. Han har inte uteslutit någon form av israeliskt styre eller ockupation av enklaven.
Som president stödde han inte aktivt en palestinsk stat. Han gav Israel eftergifter och flyttade den amerikanska ambassaden från Tel Aviv till Jerusalem.
En av studenterna som läser internationella relationer vid University of Georgia anser att Harris försöker tillfredsställa båda sidor i konflikten – men utan att lyckas helt.
– Harris försöker i sin retorik visa mer sympati med palestinierna än Trump, men hon viker sig inte om vapenstödet till Israel. Det är ett riskfyllt försök att balansera, säger Chinelo Ireh.
Europa och Nato
Harris har vid upprepade tillfällen talat om vikten av att vårda allianser, vilket ger EU hopp om fördjupat samarbete. Om hon vinner kan hon bli mer upptagen på hemmaplan och mer bekymrad över Kina, och möjligen förvänta sig att européerna ska göra mer för sig själva, säger Charles Bullock III.
Trump har däremot upprepade gånger kritiserat EU.
Vad gäller militäralliansen Nato, där Sverige är den senaste medlemmen, stöttas den av Harris medan Trump är kritisk. Det finns en oro bland Natoländer om att en mandatperiod med Trump leder till att han sänker alliansen, enligt Charles Bullock III.
– Det är djupt oroande eftersom USA är Natos ryggrad. Det är också obehagligt att Trump antytt att han inte nödvändigtvis tänker följa Natos artikel 5 att hjälpa andra Nato-länder som angrips, säger han och tillägger:
– Det riskerar att uppmuntra Putin att kanske blicka mot de baltiska länderna, hur ska de kunna stå upp mot ryska armén utan att USA stöttar?
Studenterna vid universitetet har en delad syn. Några tror att Trump tänker lämna Nato, andra gissar att det handlar om retorik. Han hotar så långt det går för att andra länder ska ta större ansvar och betala mer, säger studenten Matt Crane.
Fokus på Taiwan
Både Trump och Harris har en tuff hållning gentemot Kina, en av USA:s största rivaler inom handel, försvar och geopolitiska allianser. Det väntas enligt experter fortsätta, främst fokuserat på två frågor: tullar och Taiwan.
Båda kandidaterna har anklagat Kina för stöld av immateriella rättigheter och orättvisa subventioner som missgynnar amerikanska företag.
2018 startade Trump ett handelskrig med Kina genom att införa tullar på kinesisk import till ett värde av hundratals miljarder dollar. Han har lovat att öka dessa avsevärt om han blir vald.
President Biden behöll Trumps tullar och höjde dem några i år. Harris förväntas behålla Bidens inställning till handelsrestriktioner och tros stärka de diplomatiska banden i Asien för att bekämpa det växande kinesiska inflytandet.
Harris har uttryckt stöd för Taiwan – en av de mest brännande punkterna mellan USA och Kina. Trump har visat mindre intresse för att försvara Taiwan.
Nordkorea och Sydkorea
Kommer Trump att ta vid där han slutade med Nordkoreas ledare Kim Jong-Un? Under hans första mandatperiod gick han och Kim från att utbyta hot om militära åtgärder till att skicka varandra vad Trump kallade ”kärleksbrev”.
Trumps toppmöten med Kim 2018 och 2019 slutade utan något avtal om kärnvapennedrustning – och ledde till kritik mot att de inte var mycket mer än glorifierade fotosessioner.
Men ett andra försök att upprätta relationer med Kim skulle sannolikt stöta på motstånd från dagens hårdföra sydkoreanska regering.
Ett Harris-presidentskap skulle troligen innebära en förlängning av Bidens strategi: sanktioner och ökad militär avskräckning, menar Charles Bullock III.
Men alla tror inte att Trump som president riskerar att leda till sämre internationella relationer. Den republikanske advokaten och Rob Leverett säger att just Trump oberäknelighet kan bli en tillgång.
– Hans oförutsägbara sätt kan bli avskräckande. Länder kan känna att de inte vet hur han ska agera och därmed avstå från provokationer och snarare vilja vårda diplomatiska relationer med USA med Trump som president, säger han.
”America First” – pressar EU
I stora drag målar Charles Bullock III målar upp en bild av Harris som intresserad av diplomati, starka allianser och multilateralt samarbete. Donald Trump förespråkar en mer isolationistisk ”America First”-strategi med fokus på att minska USA:s inblandning i utländska konflikter och allianser.
Susan Timberlake är internationell jurist som jobbat för FN.
Susan Timberlake är internationell jurist som jobbat för FN. Foto: Gunilla von Hall
– Vi har sett hur USA:s engagemang med omvärlden minskat under senare år. Om Trump blir president är det sannolikt slut på multilateralt samarbete, och han lär lämna fler internationella samarbeten och organisationer där FN och dess specialorgan är särskilt hotade, säger Susan Timberlake, internationell jurist från Georgia som jobbat vid FN.
Hon varnar för risken att länder som Ryssland och Kina fyller tomrummet om USA minskar sitt engagemang med omvärlden.
– Det sätter press på EU att bli en stark, trovärdig och demokratisk kraft i världen."
Visa ditt stöd till det informationsarbete Carl genomför
Patreon
Swish
Scanna QR eller skicka till 076-118 25 68. Mottagare är Caroline Norberg.