Larmade Sida & Förlorade Jobben
2024-10-15
https://www.svd.se/a/pPMq1j/visselblasare-larmade-sida-rensades-ut-av-gwp
"De larmade både internt och till Sida om slöseri med skattepengar i sin biståndsfinansierade organisation – och blev av med jobbet. ”Hade det här skett i ett land i Afrika hade jag kanske tyckt att det var normalt. Men i Sverige?” säger tidigare HR-ansvariga Jacqueline Gogo.
Slöseri med biståndspengar. Påstått jäv, avtalsbrott – och utfrysning av anställda som försökt slå larm.
Varningarna nådde den svenska biståndsmyndigheten Sida i all tysthet förra året. De gällde den internationella organisationen Global Water Partnership (GWP), som till stor del finansieras med svenska biståndsmedel.
Flera av visselblåsarna som kontaktade Sida på våren och sommaren 2023 är i dag mycket kritiska till hur den svenska biståndsmyndigheten valde att hantera deras varningar.
– En del av kritiken handlade om att svenska skattepengar slösades bort, säger Niamh Brannigan, tidigare avdelningschef på GWP.
Minst fem personer som framförde kritik mot organisationen har sedan fått lämna sina jobb, enligt SvD:s källor. Vi har pratat med flera av dem. De säger att deras kontrakt avslutades för att de ansågs obekväma och att Sida lät det ske utan att ingripa.
GWP förnekar samtidigt att uppsägningarna var någon form av repressalier.
– Alla som fick gå från GWP fick gå av budgetskäl enligt de uppgifterna jag har, säger organisationens nuvarande vd Alan Atkisson.
Vet du mer om svenskt bistånd?
Har du information om oegentligheter eller missförhållanden? Tipsa våra reportrar Jani Sallinen, jani.sallinen@svd.se, eller Mathias Ståhle, mathias.stahle.se.
Fick kvarts miljard
För de allra flesta är Global Water Partnership helt okänt. GWP är en mellanstatlig organisation med ett uppdrag: att via sitt internationella nätverk hitta lösningar på hur världens vattentillgångar kan säkras. Huvudkontoret ligger i Stockholm och organisationen har ett värdlandsavtal med Sverige sedan 2002. Stora delar av verksamheten finansieras därför via den svenska biståndsbudgeten.
GWP har sitt huvudkontor i Garnisonen på Östermalm i centrala Stockholm.
De senaste tio åren har svenska staten betalat mer än en kvarts miljard kronor till GWP, visar siffror från Sida som SvD sammanställt. Biståndsmyndigheten bidrar med 20–30 miljoner om året. Utrikesdepartementet betalar hyran och fram till sommaren 2024 kostade huvudkontoret på Östermalm ungefär 3,5 miljoner kronor i årshyra.
Men GWP är samtidigt en organisation som skakats av konflikter de senaste åren.
Larmen om vattenorganisationen till Sida
Utdrag ur några av 46 visselblåsarlarm som nådde Sida 2023. Personnamn och titlar har ersatts med X eller Y.
• ”Tittar på alla anställdas kontrakt och löner ... Vi misstänker att pengar går till andra saker men göms under löneposter.”
• ”Resor göms ibland under poster som inte har att göra med resande.”
• ”Misstanke om att X får ut mer pengar än vad som står i X:s kontrakt.”
• ”Det finns ett finansiellt gap på två miljoner kronor i budgeten.”
• ”X håller på att nominera 7 nya medlemmar till styrgruppen ... Y har redan fått in en gammal vän.”
• ”Trakasserier av personal ... Tre personers kontrakt avslutades. De var för obekväma så de mobbades ut.”
• ”GWP ... körde på utan konsekvenser/tillsägelser från Sida.”
• ”GWP har en rekryteringspolicy som de sagt att de inte ska följa ...”
• ”I december blev en anställd trakasserad. Första tre dagarna var en kontinuerlig attack. Personen har spelat in delar av mötet.”
• ”Finns inspelat bevis på när en kollega förra veckan blev utskälld på obehagligt sätt under planeringsmöte inför New York-mötet.”
Kritiken har handlat om dyra resor i första klass utan tydliga mål och utan synlig koppling till GWP:s uttalade strategi. Organisationen har heller inte redovisat i detalj hur skattepengarna använts, uppger SvD:s källor.
Niamh Brannigan, som bland annat arbetat inom FN, var tidigare chef på GWP:s kommunikationsavdelning. Hon började uppfatta GWP som en organisation i kris under hösten 2022. De problem hon såg handlade om att den biståndsfinansierade vattenorganisationen ”inte längre stod för något”.
”Blev fullständigt utskälld”
Organisationen hade svårt att förklara vad biståndspengarna som finansierade verksamheten användes till. De som pekade ut interna problem puttades ut från ledningsgruppen, säger hon:
– Jag minns hur en medarbetare blev fullständigt utskälld på ett videomöte, helt utan anledning. Hon släpptes aldrig in i konversationen och fick aldrig försvara sig, säger Niamh Brannigan.
Den utskällda seniora medarbetaren sade upp sig en tid efter mötet.
Niamh Brannigan har tidigare arbetat åt FN, och blev anställd av GWP. Hon säger att det var otydligt vad man egentligen gjorde på organisationen.
Problemen Niamh Brannigan beskriver bekräftas delvis av en intern utvärdering som vattenorganisationen själv tog fram i september 2022: ”Externa intressenter uppfattar GWP som en organisation som varken är innovativ eller smidig nog att möta vattensektorns akuta utmaningar” står det i dokumentet. Utvärderingen ifrågasatte sedan om organisationen verkligen förstod sitt uppdrag.
Några av GWP:s samarbetsorganisationer undrade samma sak. En av dem citeras så här i utvärderingen: ”GWP tycks intrasslade i sina egna diskussioner […] Vad bidrar de med?”
Organisationen dominerades enligt Niamh Brannigan av en liten grupp ”reformvägrare” med höga löner och förmånliga anställningsavtal.
– Det var helt uppenbart för mig att GWP behövde reformeras från grunden. Annars hotades hela verksamheten, säger hon.
Sa du det till ledningen?
– Ja, jag tog upp det med GWP:s dåvarande vd. Han svarade bara: ’Vi låter vår ordförande bestämma.’
Niamh Brannigan ifrågasatte också hur ledningen behandlat medarbetaren på videomötet. Efter det portades Brannigan själv från organisationens ledningsmöten, berättar hon. GWP anklagade henne för att ha trakasserat personer i ledningen och i november 2023 avslutades Niamh Brannigans kontrakt i förtid.
SvD har talat med flera tidigare GWP-medarbetare som har liknande berättelser.
Jacqueline Gogo var HR-ansvarig på GWP och därmed rådgivare vid nyanställningar. Hon ifrågasatte en chefstillsättning som gjorts inför vattenorganisationens styrelse, berättar hon.
– GWP gillade inte att jag bromsade processen, säger Jacqueline Gogo.
Kort därefter kom beskedet att GWP inte ville förlänga hennes kontrakt. Jacqueline Gogo anmälde internt två höga chefer för trakasserier. I kontakten med Sida uppgav de att det hela skulle hanteras av GWP:s jurister, säger hon.
– Sida ville inte involveras, men jag bad dem att utreda det som ett visselblåsarlarm. Men så blev det aldrig, säger Jacqueline Gogo.
Sida vill inte kommentera enskilda ärenden säger de, på grund av sekretess. Men myndigheten uppger att den tog larmen på allvar.
Oroade sig för repressalier
Jacqueline Gogo kände sig utfryst och kontaktade Sida för att få veta hur de såg på GWP:s agerande. I ett brev till myndigheten beskrev hon de trakasserier hon upplevde sig ha blivit utsatt för.
”Jag är oroad över de repressalier som pågår, och jag vet inte längre vad jag kan förvänta mig på grund av det stora maktmissbruket […]”
– Sida agerade inte. Det kändes som att de helst undvek det jag berättade, säger Jacqueline Gogo.
En annan uppgiftslämnare, som hade en central position inom den mellanstatliga organisationen, har liknande erfarenheter. Källans kontrakt sades upp i förtid.
– I mitt fall handlade det om att jag ifrågasatt resultatredovisningen och hur man skötte budgeten. Det var orsaken till att jag blev anklagad för trakasserier, säger källan.
Diplomatisk immunitet i avtalet
Eftersom GWP är en mellanstatlig organisation har dess styrelse, vd och delar av personalen vid huvudkontoret i Stockholm beviljats en form av diplomatisk immunitet. Det fastslås i det värdlandsavtal organisationen har med Sverige. De som omfattas kan inte straffas enligt svenska lagar för åtgärder som vidtagits i tjänsten.
Enligt en källa åberopades immuniteten när hen framfört klagomål om tjänstefel och förtal till ledningen och blev ignorerad. Källan ville ta ärendet vidare till svenska myndigheter. En företrädare för GWP förklarade då att det var fritt fram att kontakta svensk polis, visar dokumentation vi läst. Men påminde samtidigt om immuniteten i värdlandsavtalet.
– Jag upplevde det som ett sätt att visa medarbetarna att organisationen kan agera på vilket sätt den vill utan konsekvenser, säger källan.
Flera av visselblåsarna som slog larm till Sida 2023 kände sig rättslösa, berättar en av dem för SvD:
– Immuniteten har skapat en situation där ansvariga i GWP aldrig kan ställas till svars. Svenska myndigheter blir oförmögna att agera mot dem.
Bröt mot avtalet med Sida
GWP:s vd, Alan Atkisson, säger att han inte vill uttala sig om hur enskilda medarbetare uppfattat en mejlkonversation eftersom han inte sett skriftväxlingen själv. Han tillträdde sin tjänst först 2024 och beskriver åren dessförinnan som ”turbulenta” för organisationen och att man hamnat i en finanskris. Han säger sig inte ha närmare koll på detaljerna bakom larmen.
– Det fanns en rad problem med våra procedurer och policys, och oklarheter kring beslutsfattandet, som ledde fram till en kris, säger han.
Alan Atkisson lämnade en chefstjänst på biståndsmyndigheten Sida och blev ny vd på GWP tidigare i år.
Den svenska biståndsmyndigheten Sida informerades tidigt om vad som pågick bakom kulisserna vid GWP:s huvudkontor, uppger SvD:s källor. På våren 2023 beställde myndigheten en omfattande granskning av vattenorganisationen. I april skrev en Sida-tjänsteman i ett underlag vi tagit del av:
”Vi kan sluta finansiera om det finns saker som bryter mot avtalet mellan Sida och GWP. Men det är ju hittills inte säkert att det är så.”
Myndighetens egna jurister hade övervägt om inte avtalet med vattenorganisationen borde avbrytas, enligt uppgifter till SvD.
Uppdraget att granska vattenorganisationen gick till revisionsbyrån KPMG som slog fast att GWP bröt mot Sidas villkor på flera områden. Till exempel: budgetregler som inte följts, saknade kvitton, brott mot resebestämmelser. Revisorerna konstaterade också att stora delar av personalen saknade förtroende för ledningen.
Sida ändrade form för bistånd
GWP:s nuvarande vd Alan Atkisson vill inte värdera KPMG-kritiken:
– Det är en fråga för Sida, huruvida de bedömde om vår organisation hade brutit mot avtalet på ett sätt som var så allvarligt att finansieringen skulle avbrytas, säger han och fortsätter:
– I dag jobbar vi väldigt hårt för att följa avtalet.
Sida stoppade aldrig utbetalningarna. Man ändrade i stället formen för biståndet. GWP får i dag 60 miljoner kronor för åren 2025–2026 i öronmärkt programstöd. Tidigare betalades samma summor ut som kärnstöd. Det vill säga en friare form av bistånd.
Åtgärden var en markering mot GWP, säger Maria van Berlekom som är enhetschef på Sida:s avdelning för Klimat och miljö:
– De uppfyllde inte kraven för att få kärnstöd. För att få det ska man kunna lita fullt ut på organisationen, säger hon.
Organisationen visade ”bättringsvilja”
Under KPMG:s granskning strömmade visselblåsarlarm in till revisorerna. Klagomålen sammanställdes i en lista med 46 punkter. De handlade om misstänkt korruption, jäv och repressalier. Men de allvarliga anklagelserna inkluderades sedan inte i slutrapporten till Sida.
När KPMG-granskningen låg klar på sommaren 2023 skickade revisorerna i stället listan med visselblåsarlarm separat till den svenska biståndsmyndigheten. Att anklagelserna inte inkluderats i granskningen förklarade KPMG så här:
”För att skydda visselblåsares identitet kunde KPMG inte begära ut all dokumentation som skulle ha varit relevant för möjligheten att styrka eller motbevisa vissa av anklagelserna.”
Vi har inte ens talat om för GWP att det fanns visselblåsare, än mindre vilka de är.
Maria van Berlekom säger att Sida tog visselblåsarnas larm på allvar:
– Vi berättade aldrig det för GWP för vi ville inte riskera att de skulle kunna påverka vår tillgång till material och information.
Avdelningschefen Maria van Berlekom på Sida säger att de inte kan blanda sig i personalärenden hos internationella organisationer.
Myndigheten konfronterade därför heller inte vattenorganisationen med uppgifterna om att kritiska medarbetare utsattes för repressalier.
– Vi kan inte lägga oss i enskilda personalärenden. Vi har inte mandat att göra det på grund av att GWP är en internationell mellanstatlig organisation. Vi kan ju inte ta över deras arbetsgivaransvar, säger Maria van Berlekom.
Vad tänker du om att visselblåsare uppges ha fått sparken?
– För det första så kan jag inte kommentera om de fick sparken eller inte, för jag kan inte berätta vilka visselblåsarna var. Vi har inte ens talat om för GWP att det fanns visselblåsare, än mindre vilka de är.
Tillsatte ny ledning
Sida uppger att de 46 larmen resulterade i flera tilläggsuppdrag för KPMG, även om de sedan inte togs med i slutversionen av granskningen. Man meddelade också GWP att man ville se en ”tydlig förbättringsvilja” för att fortsätta finansiera verksamheten, säger Maria van Berlekom.
Ett exempel på förbättringsvilja var att organisationen tillsatte en ny ledning vid huvudkontoret i Stockholm. Den nuvarande vd:n Alan Atkisson tillträdde 2024. Han kom direkt från en tjänst på Sida.
Var det Sidas önskemål att just han skulle ha jobbet?
– Nej. Vi hade inget önskemål varken åt det ena eller andra hållet. Och ska inte ha det, säger Maria van Berlekom.
Jacqueline Gogo har i dag ett nytt jobb i Frankrike. Hon tycker att Sida borde ha tagit visselblåsarnas uppgifter om GWP på större allvar.
– Hade det här skett i ett land i Afrika hade jag kanske tyckt att det var normalt. Men i Sverige? säger hon.
Niamh Brannigan är av samma uppfattning:
– Sida borde ha agerat kraftigare sommaren 2023. Svenska utrikesdepartementet borde också ha reagerat. För mig känns det underligt att ingenting mer hände, säger Niamh Brannigan.
Sida och visselblåsarna
Del 1: Larmade Sida om fusk – blev av med jobbet
Nästa del: Toppen målade tavlor - ”resorna gav ingenting”
Sverige har gett en kvarts miljard till vattenorganisationen Global Water Partnership (GWP), men när anställda larmar Sida om hur skattepengarna slösas bort blir de av med sina anställningar.
Så gjorde vi granskningen
SvD:s granskning bygger på en omfattande dokumentation. Vi har tagit del av ett stort antal dokument, mejl och interna rapporter från GWP, samt offentlig information från Sida. Vi har också talat med källor i flera av de länder GWP verkar i.
Denna del av granskningen baseras också på visselblåsarrapporter och den skriftväxling som skedde mellan Sida och revisionsbyrån KPMG under 2023.
Från vattenfestival till internationell organisation
Global Water Partnership (GWP) bildades 1996 när Vattenfestivalen fortfarande var ett årligt evenemang i Stockholm. Ursprungligen som en egen avdelning inom Sida. Världsbanken och FN stödde projektet.
2002 blev GWP en internationell mellanstatlig organisation med stöd från flera bidragsländer. Huvudkontoret placerades i Stockholm.
I dag utgör Sverige och Nederländerna GWP:s största statliga bidragsgivare.
Via huvudkontoret stöttar GWP arbetet vid 13 regionkontor och 77 landskontor. Organisationen uppger sig därigenom kunna påverka vattenhushållningen i 180 länder."
Visa ditt stöd till det informationsarbete Carl genomför
Patreon
Swish
Scanna QR eller skicka till 076-118 25 68. Mottagare är Caroline Norberg.