USA:s Konstitution I SvD
2024-10-13
https://www.svd.se/a/rPmnp0/usa-ett-land-pa-filosofisk-grund
"Styrkan i USA:s konstitution är att den överskrider historien och moderniteten, att den inte kommer av ett historicistiskt förhållningssätt, utan av ett filosofiskt.
Amerikas förenta stater bildades vid upplysningstidens höjdpunkt, två år efter franska revolutionen och med tre århundraden i ryggen av tänkande utanför trons och de knäsatta traditionernas hägn. De brittiska rötterna gick visserligen tillbaka till Magna Charta på 1200-talet, men nu skapades den första stat som uttalat byggde på en förnuftets idé om det bästa styret, snarare än på historiens långsamt framväxta former för det.
Den nya republiken kom emellertid inte ur en revolution, utan en reform. När konstitutionen tog form under sommarmånaderna 1787 hade man i nästan tio år, efter det att de 13 kolonierna genom självständighetsförklaringen brutit sig loss från det brittiska imperiet, levt med ett löst vänskapsförbund av stater reglerat under fördraget ”The articles of confederation”.
Först att betonas i fördraget är delstaternas oberoende. Först att betonas i den nya konstitutionen är suveräniteten hos unionens lagstiftande kongress, alltså motsatsen till delstatssuveränitet. Syftet var en politisk union som bättre kunde efterleva självständighetsförklaringens stolta proklamationer. En liten grupp politiska tänkare hade föresatt sig att ”forma en mer fulländad union”.
I en och samma intellektuella rörelse skapade de republiken och den grundlag som amerikanerna antingen håller helig eller tycker borde ersättas av något mer modernt och progressivt. Den rasande polariseringen i dagens USA går inte sällan tillbaka på frågan om konstitutionen. Även i förment sansade sammanhang framförs såsom fakta det osakliga och bedrägliga påståendet att konstitutionen ger uttryck för ”vit överhöghet”.
Just den nya republikens modernitet åberopades för övrigt av dess skapare. Alexander Hamilton beskriver hur den föreslagna konstitutionen följer av ”helt nya upptäckter inom statskonsten som inte var kända av antikens politiska filosofer”, och James Madison diskuterar vad som är ”den främsta uppgiften för ett modernt styre”.
Styrkan i USA:s konstitution är dock att den överskrider historien och moderniteten, att den inte kommer av ett historicistiskt förhållningssätt, utan av ett filosofiskt. Förvisso sprungen ur den moderna erans tänkande, en krasst empirisk världsbild som börjar med Machiavelli och Hobbes och fortsätter med upplysningsfilosoferna, men den knyter också an till en äldre politisk-filosofisk övertygelse om att mänskliga samhällen inte finns till enbart för att skydda människan från våldsam död, utan än mer för att värna hennes möjligheter till ett gott liv.
Grundarna var tillräckligt mycket aristoteliker för att tro på oförstörbarheten i det rätta och sanna och anse att det existerar en politisk ordning, frihet under lagarna, som även för eftervärlden vore den bästa bland de möjliga. Sökandet efter den förnämsta regimen slutade därmed i Amerikas förenta stater, en kommersiell republik ägnad den människa som finns, inte den som borde finnas. Förhoppningen var storslagen men realistisk, att främja lycka och välstånd utan att en bättre människa först behövde födas.
Med det trettonde tillägget 1865, där slaveriets grundlagsvidrighet fastslogs, kvästes slutgiltigt det gamla fördragets möjlighet att genom hävdande av delstatssuveränitet gå emot republikens principer. En ond praktik förgjordes av en god idé, konstitutionens och självständighetsförklaringens idé. Endast för renodlade materialister kan detta vara oväsentligt, de som menar att idéer är myter att genomskåda och finner en rättvis stat först där alla mänskliga skillnader har utplånats.
Det tål att betonas att Förenta staternas bildande är tätt förbundet med förekomsten av en fri och frimodig press, en vital opinionsbildning i skrift, där argument ägnade att klargöra möts och konkurrerar.
Då grundlagsfäderna samlades i Philadelphia 1787 hade statskonsten flertusenåriga anor. Statsmän och filosofer hade stött och blött fördelar och nackdelar med envälde (tyranni eller monarki), fåtalsvälde (oligarki eller aristokrati), flertalsvälde (direktdemokrati), blandvälde och inget välde alls (anarki).
De amerikanska grundarna hade studerat dem alla och sammanfogade insikterna i något helt oprövat: ett republikanskt styre över ett vidsträckt territorium, där majoriteten bestämmer genom valda representanter men med tydliga begränsningar i vad minoriteten får utsättas för; en ordning av strikt förutsebarhet gällande statens beskaffenhet, men tillåtande och oförutsebar gällande samhällets. Strukturen skulle ligga fast på det att innehållet – det dagliga livet i republiken – gav rörlighet och framåtrörelse.
Den nya konstitutionen väckte motvilja och det var långt ifrån självklart att den skulle ratificeras av delstaterna, som i och med den måste underordna sig en centralregering. Grundarna behövde således övertyga om det riktiga däri. Alexander Hamilton från New York gjorde då det man gör i en liberal demokrati. Han tog till pennan. Han gjorde inte upp en brasa av ”The articles of confederation” och ställde sig inte i Central Park och skrek ut sin frustration. Han gick ut på den offentliga arenan i form av tidningsväsendet och underkastade sig disciplinerad argumentation i skrift, där han noga redogjorde för tankesteg och slutsatser. ”Mina argument är öppna för alla och kan bedömas av var och en. De framförs i en anda som i vart fall inte vanärar sanningen.”
Det som stod på spel var, enligt Hamilton, frågan huruvida ”mänskliga samhällen klarar att styra sig själva genom förnuftiga val eller om deras politiska ordning är dömd att vara beroende av tillfälligheter och yttre krafter”.
Inom kort fick han med sig juristen John Jay, också från New York, och James Madison från Virginia. Fram till augusti 1788 skrev de sammanlagt 85 tidningskorta utläggningar till stöd för den nya statsbildningen. Texterna samlades i en bok under titeln ”The federalist papers” och har sedan dess betraktats som ett dokument av format inom politisk teori.
Det tål att betonas att Förenta staternas bildande är tätt förbundet med förekomsten av en fri och frimodig press, en vital opinionsbildning i skrift, där argument ägnade att klargöra möts och konkurrerar.
Värt att notera är också grundarnas förtrogenhet inte bara med statsskick som hade prövats, utan med statsskick som endast hade tänkts, som Rousseaus anarko-kommunism och Platons himmelska republik. I dessa imaginära ordningar klarar ingen verklig människa att leva, medan USA, hur galet landet än kan framstå, bevarar sin tjuskraft ännu efter 250 år. Det sker inte trots dess filosofiska grunder, utan tack vare dem."
Visa ditt stöd till det informationsarbete Carl genomför
Patreon
Swish
Scanna QR eller skicka till 076-118 25 68. Mottagare är Caroline Norberg.