Bottennapp Från Nobel I SvD

2024-10-13
Det krattas för någonting...

https://www.svd.se/a/W0ovza/emma-frans-konsbalansen-allt-storre-belastning-for-nobelpriset
"När Nobelprisen tillkännages är debatten bland samhällsdebattörer, kulturskribenter och akademiker ganska förutsägbar. Men vad är det egentligen för kritik som brukar riktas mot Nobel­kommittéernas val? Och är den befogad?
Kritik mot fredspriset handlar ofta om kontroversiella pristagare som Henry Kissinger och Yassir Arafat. I andra fall handlar debatten om att priset delats ut till personer som ännu inte uppnått konkreta resultat, exempelvis Barack Obama. Sådana beslut har lett till diskussioner om huruvida priset verkligen ska baseras på framtida förväntningar i stället för faktiska prestationer. Fred är också ett brett och komplext begrepp, och det är inte alltid enkelt att utröna vilka faktorer som ger störst nytta.
Fredspriset kan delas ut när politiska ledare befinner sig mitt i en process.
Att Svenska Akademiens val av litteraturpristagare ibland blir kritiserat är inte heller så konstigt eftersom valet av författare sällen speglar en allmängiltig smak och preferens. Kritiken mot vissa pristagare, som Peter Handke, handlar om ställningstaganden utanför den litterära gärningen. Andra val, som Bob Dylan, ifrågasätts eftersom konstnärskapet anses ligga utanför det som traditionellt betraktas som litteratur. Till skillnad från i år då priset tilldelas sydkoreanska Han Kang, har författare från västvärlden historiskt varit överrepresenterade bland pristagarna, vilket lett till kritik om en alltför eurocentrisk syn på litteratur.
De vetenskapliga priserna blir generellt mindre ifrågasatta då de baseras på mer konkreta och objektiva prestationer. Oftast går det också lång tid från att upptäckten görs till att den belönas, för att försäkra att de verkligen gett nytta för mänskligheten. Detta står i kontrast till fredspriset som kan delas ut när politiska ledare befinner sig mitt i en process och där det är osäkert ifall de verkligen kommer att resultera i varaktig fred.
Det finns dock exempel på kritiserade vetenskapliga Nobelpris, och några välkända bottennapp är de medicinpris som delades ut 1948 och 1949. År 1948 belönades nämligen Paul Müller för utvecklingen av bekämpningsmedlet DDT. Medlet var effektivt för att ta kål på insekter som spred fläcktyfus och malaria, och dess negativa effekter var ännu okända. Därför ansågs upptäckten vara till stor nytta för mänskligheten.
Bristen på vetenskapskvinnor riskerar att få Nobelpriset att framstå som föråldrat.
Året därpå, 1949, gick medicinpriset till den portugisiske läkaren Egas Moniz ”för hans upptäckt av den prefrontala leukotomiens terapeutiska betydelse vid vissa psykoser”, alltså för lobotomin. Detta kirurgiska ingrepp, där förbindelsen mellan pannloberna skärs av, var en utbredd behandling från 1930-talet för patienter med allvarliga psykiska sjukdomar. Att behandlingen hade vissa oönskade följdeffekter, som personlighetsförändringar, nämndes redan under Nobelprisutdelningen. Ändå ansågs behandlingen vara ett framsteg, eftersom den trots allt lindrade vissa symtom. Vid denna tid fanns det inte några läkemedel mot psykiska sjukdomar, men när mediciner mot schizofreni utvecklades under 1950-talet minskade antalet utförda lobotomier drastiskt.
Dessa kontroversiella priser är dock undantag. När det gäller de vetenskapliga Nobelprisen handlar kritiken i stället oftast om vilka som belönas och att alltför få kvinnor har tilldelats priserna. I år var det exempelvis inte en enda kvinna bland de sju Nobelpristagarna i fysiologi eller medicin, kemi och fysik. Det må vara sant att detta bara återspeglar den ojämna könsbalansen bland världens mest framstående forskare.
Att det ofta går lång tid från upptäckt till pris innebär också att den historiska obalansen spelar in. Ändå blir denna skevhet en allt större belastning. För samtidigt som Nobelpriset i litteratur alltmer tycks anpassa sig till rådande krav på mångfald och jämställdhet halkar de vetenskapliga priserna efter. Och bristen på vetenskapskvinnor bland pristagarna riskerar att få Nobelpriset att framstå som något föråldrat, när det borde symbolisera framsteg och innovation."

Visa ditt stöd till det informationsarbete Carl genomför

Swish

Scanna QR eller skicka till 076-118 25 68. Mottagare är Caroline Norberg.

Patreon

Här kan du visa ditt stöd genom att bli månadsgivare på Patreon.

Swish

Bidra genom att Swisha till 076-118 25 68, mottagare är Caroline Norberg.

De Fria

Besök folkrörelsen som jobbar för demokrati genom en medveten och upplyst befolkning!
linkedin facebook pinterest youtube rss twitter instagram facebook-blank rss-blank linkedin-blank pinterest youtube twitter instagram