Trumps Fredsskaparförmåga I SvD
2024-09-18
https://www.svd.se/a/AvE29x/kan-trump-skapa-fred-i-ukraina-pa-24-timmar
"Blir Donald Trump president har han sagt att han ska avsluta Rysslands anfallskrig mot Ukraina på 24 timmar. Frågan fick förnyad aktualitet efter debatten med Kamala Harris, då han vägrade svara på om han vill att Ukraina vinner kriget.
Vilka idéer och tankar ligger egentligen bakom utspelen?
USA-valet bakom rubrikerna
I en serie inför presidentvalet i USA berättar SvD om resonemangen och bakgrunden som ligger till grund för uppmärksammade politiska utspel och tankar – från ett brett spektrum av perspektiv.
Hur resonerar Trump-lägret?
Redan i en intervju med Fox News i somras beskrev Trump att han vill tvinga ländernas ledare till förhandlingsbordet.
Till Ukrainas president, Volodymyr Zelenskyj, skulle han säga att ”det är över, du måste sluta ett avtal”.
Den ryske presidenten Vladimir Putin skulle få höra att ”om du inte sluter ett avtal, så kommer vi ge dem (Ukraina) ’a lot’. De kommer få mer än de någonsin fått.”
Om man ser bakom viljan till ett snabbt avslut på kriget från Trump-lägret kommer en viktig pusselbit i resonemanget från Trumps vicepresidentkandidat JD Vance.
Han tillhör den falang inom Republikanerna som in i det sista försökte stoppa det stödpaket om 60 miljarder dollar till Ukraina som senaten i våras slutligen röstade igenom, ett paket som även Donald Trump kritiserat.
För Vance bedöms America First-frågan i högre grad vara ideologisk – och möjligen något mer utvecklad än Trumps version av den.
Han motsätter sig i stort den internationella ordning för fred och ekonomisk tillväxt som byggdes upp efter andra världskriget.
Enligt Vance berikar sig eliten på bekostnad av den arbetarklass som är rotad i en äldre och industriell ekonomisk struktur – samtidigt som denna ordning misslyckats med huvudmålet att demokratisera länder som Ryssland och Kina.
Att försvara Ukraina blir ur JD Vances – och personer i samma åsiktsfärs – perspektiv ett sätt för eliten att säkerställa en global ordning på bekostnad av fabriksarbetarna i hans hemstat Ohio, skriver Politico.
I podden ”The Shawn Ryan show” utvecklade Vance nyligen hur Trumps lösning kan komma att se ut.
Bland annat skulle en demilitariserad zon upprättas mellan länderna. Tungt bevakad ”så att ryssarna inte invaderar igen”. En fortsatt ukrainsk självständighet skulle enligt Vance sannolikt villkoras av att landet inte går med i Nato, EU eller andra västallianser.
Långt ifrån alla i JD Vance och Trumps parti stödjer deras synsätt.
Den republikanske senatorn Lindsey Graham – tidigare Trumpkritiker, i dag allierad – som säger sig ha haft flera samtal med Trump om Ukraina, säger till Wall Street Journal att ”Putin måste betala ett pris, han kan inte vinna det här”.
Hur ser Zelenskyj på Trumps tankar?
Putin skulle vid en sådan här lösning även kräva att Zelenskyj gav ifrån sig mark. Sannolikt skulle Donetsk, Luhansk, Cherson och Zaporizjzjas öde hamna på bordet.
Premissen i alla förslag på snabba lösningar är att Ukraina ger ifrån sig land. Något som Zelenskyj säger blankt nej till.
Som ett direkt svar till Trump har Zelenskyj sagt att ingen kan pressa Ukraina att ge upp land för fred.
Men när han i juli talade till nationen öppnade han för första gången för en förhandlad fred: ”Allt beror inte på oss och vårt folk utan också på stöd och vapen. Enighet i EU, i Nato i världen”, sa han utan att vidare konkretisera.
Ryssland har använt det senaste attentatsförsöket på Donald Trump – där den misstänkte skytten kopplats till stöd för Ukraina – som en möjlighet att peka på konsekvenserna av att ”leka med elden”, som en talesperson från Kreml uttryckte det. Ryssland syftar just på det stora militära stöd till Ukraina som delar av Republikanerna varit kritiska till.
Hur ser andra på det här?
David French, en amerikansk politisk kommentator och kolumnist för The New York Times, skrev i veckan att Trumps ståndpunkt – med en betoning på av avsluta kriget snarare än att vinna det – kan låta rimlig.
Tills man, enligt honom, inser att ett försök att framtvinga fred i detta skede av konflikten nästan säkert skulle befästa en rysk seger.
”Putin skulle ha kastat ’krigets järntärningar’ och gått segrande ur striden”, skriver David French. Och med rätta tro att han besegrat inte bara Ukraina utan även USA.
Han menar att det inte finns något scenario där en rysk seger ligger i USA:s intresse, och betonar som många med liknande åsikter att USA:s trovärdighet och inflytande i världen skulle minska.
Flera utomstående bedömare, men också flera republikaner, har avrått Trump från att orkestrera en lösning som ger Ryssland den största landvinningen i Europa sedan andra världskriget.
Politicos Joseph J. Schatz är inne på en liknande linje. Han ser Trumps ovilja att ta Ukrainas sida som en försmak av USA:s roll i världspolitiken under Trumps ledning – ett USA som inte vill utmana ryska expansionsplaner i Östeuropa.
Flera bedömare härleder också Trumps agerande till en påstådd beundran för auktoritära ledare i allmänhet – och Putin i synnerhet. Trump har bland annat tidigare kallat Kinas ledare Xi Jinping för en ”brilliant guy” och hyllat Nordkoreas ledare Kim Jong Un.
Kritikerna pekar på att Trump aldrig heller velat erkänna rysk inblandning i presidentvalet 2016, eller krävt den amerikanske journalisten Evan Gershkovichs frigivning. Gershkovich satt ett drygt år i ryskt fängelse och släpptes i en fångväxling i augusti 2024."
Visa ditt stöd till det informationsarbete Carl genomför
Patreon
Swish
Scanna QR eller skicka till 076-118 25 68. Mottagare är Caroline Norberg.