Experter & Trumpvinst
2024-08-26
Det är de flesta experters bild av vad som drabbar världen om Donald Trump blir president igen.
Men alla håller inte med.
En rad bedömare ser chansen för ett slut på krigen, fred i Mellanöstern och ett Kina som sätts på plats.
Här är deras bästa argument.
Inför presidentvalet i USA håller världen andan.
Donald Trumps återkomst hotar att drabba världen med handelskrig, tullar som skapar kaos och en livsfarlig underminering av Nato.
Trump är synnerligen skeptisk till försvarsalliansen och ofta lika hård mot allierade som han är angelägen om att alltid tala väl om auktoritära ledare som Victor Orban, Vladimir Putin och Xi Jinping.
Det finns goda skäl att befara att USA under Trump hotar med att stoppa stödet till Ukraina, driver på för att Ukraina ger sig mot Ryssland, lovar att inte ta in nya medlemmar i Nato och flyttar amerikanska trupper från Europa.
Det här är i grova drag vad de allra flesta statsvetare, politiker och experter i väst på goda grunder bävar för.
Men det finns de som hävdar att det är tvärtom.
Att Trumps utrikespolitik i själva verket kommer att göra nytta för världen.
Så här resonerar de.
1) Facit som fredsmakare
Trumps facit talar för sig självt, argumenterar Robert O’Brien, nationell säkerhetsrådgivare under Trump 2019–2021 och nämnd som en möjlig nästa försvarsminister, i Foreign Affairs.
Bara under de sista 16 månaderna av Trumps ämbetstid medlade han fram Abraham-avtalen mellan Israel och fyra arabiska länder, läkte sprickan mellan Qatar och Arabförbundet och skapade ekonomisk normalisering mellan Serbien och Kosovo.
Samtidigt som han varken startade eller utökade några krig krossade USA under Trumps ledning terrorsekten IS, och avtalet med talibanerna ledde till att inga amerikanska soldater dog i Afghanistan på nära ett år.
Ryssland invaderade inte Ukraina (åtminstone inte storskaligt), Iran attackerade inte Israel och Nordkorea slutade (tillfälligt) att testa kärnvapen.
2) Oberäknelighet får fiender att passa sig ...
Med munnen full av ”den vackraste chokladkaka du någonsin sett” fick Kinas president Xi Jinping 2017, vid sittande bord, höra att 59 amerikanska Tomahawk-robotar var på väg mot Syrien.
– Han pausade i tio sekunder. Och sen bad han översättaren att upprepa sig, sa Trump senare.
Vem gör så?
Svaret är en oförutsägbar ledare.
Och just Trumps oförutsägbarhet kan bli en stor tillgång, menar Satoru Nagao, säkerhetspolitisk forskare knuten till den amerikanska konservativa tankesmedjan Hudsoninstitutet.
Kina och Ryssland är vana vid att hantera en tydlig och förutsägbar utrikespolitik av den typ Joe Biden för, och skulle få svårare med Trumps mer flyktiga handlag, menar han.
När Trump var president kunde USA:s motståndare inte veta om han lirkade, fintade eller bara begick misstag med sina till synes spontana utspel och kommentarer.
Oförutsägbarheten är en särskild tillgång för just Trump, vars stil går ut på att alltid stå gränsle mellan två extremer samtidigt: hot och förhandling, resonerar Curt Mills, chef för tankesmedjan The American Conservative i New York Times.
Han ser paralleller med Richard Nixons ”madman”-doktrin, avsedd att få omvärlden att alltid vara osäker på vad presidenten kunde ta sig till.
”Nixons ’wild card’-taktik stärkte trovärdigheten i hans hot,” skriver Mills.
Detsamma skulle kunna gälla för Trump.
Mills ser framför sig möjligheten för oväntade drag, som när Richard Nixon på 1970-talet öppnade relationer med Maos Kina, för att balansera Sovjetunionen:
”Det krävdes en Nixon för att åka till Beijing. Är det verkligen så otänkbart att det kan krävas en Trump för att åka till Beirut, eller till och med Teheran?”
3) ... och vänner att skärpa sig
Det är inte bara Iran, Ryssland och Kina som måste oroa sig för vad Trump kan hitta på.
Detsamma gäller Tyskland, Kanada och Sverige.
Nästan alla Nato-länders försvarsutgifter kryper nu uppåt. Delvis förstås på grund av Rysslands angreppskrig – men också på grund av Trumps hårda angrepp på länder som åker snålskjuts på USA:s beskydd.
Kommer Trump verkligen att lämna de Nato-länder som inte pröjsar åt sitt öde?
Allt färre vågar chansa.
”Om än motbjudande och stressande, så tvingar denna oförutsägbarhet allierade som Japan, Sydkorea, Australien och Kanada att ta sin säkerhet på större allvar efter decennier av underfinansiering,” skriver forskarna Stephen Nagy och Satoru Nagao.
Paradoxalt nog kan alltså Trumps hot om att låta Putin göra ”vad fan han vill” med länder som inte bidrar tillräckligt, leda till starkare försvarsmakter och därmed till ökad säkerhet i Europa.
– Det där sa jag som en förhandlingstaktik, sa Trump själv om sin uppmärksammade kommentar.
– Jag vill att de betalar.
Robert O’Brien, försvarsministerkandidaten, säger det rakt ut: Ska USA försvara Taiwan i framtiden, kommer det med krav på att Taiwan bidrar med mer på egen hand.
Motargument saknas förstås inte. Om de allierade i väst splittras kan det lika gärna spela Ryssland och Kina rakt i händerna.
Oförutsägbarheten är inte en dygd i utrikespolitiken, utan en synd, skriver utrikesanalytikern Andreas Kluth i Bloomberg:
”Den inbjuder USA:s fiender att kalkylera om och potentiellt kalkylera fel. Det kan underminera avskräckningen när det kommer till den värsta typen av krig: Kärnvapenkriget.”
4) Följer USA:s intressen – kan bidra till fred
Den unika rollen som enda supermakt efter Sovjetunionens kollaps gav upphov till en expansiv utrikespolitik, där spridningen av kapitalism och liberala värden låg i fokus.
Men när USA:s hegemoniska makt nu utmanas faller möjligheterna för USA att agera världspolis.
Trumps återhållsamma och USA-fokuserade utrikespolitik har därmed strukturella orsaker, argumenterar Andrew Byers och Randall Schweller, säkerhetspolitiska forskare vid universiteten Texas A&M och Ohio State.
Trump var som president en sann realist, skriver de – en president som undvek idealism och ideologi till förmån för maktpolitik.
”Han såg inte USA som en gudomlig ingripare för alla felbehandlade utomlands. Istället skiftade han fokus till stormaktskonkurrens och att återta USA:s globala maktfördelar.”
En kall, realistisk kalkyl syn på världen, som sätter USA:s intressen främst, kan leda till oväntade resultat, menar Andreas Kluth.
Till exempel att USA:s oreserverade stöd till Israel sätts i fråga.
Trump skulle kunna pressa arabstaterna och Israel till en kompromiss, skriver Omer Aziz förhoppningsfullt i Boston Globe, och noterar att Trump krävde ett slut på blodbadet i Gaza innan Biden gjorde det.
– Ni måste avsluta ert krig, sa Trump i en intervju med Israel Hayom i mars.
– Vi måste ta oss till fred, vi kan inte ha det här pågående. Och jag måste säga, Israel måste vara väldigt försiktigt, för ni förlorar en stor del av världen, ni förlorar mycket stöd.
Det är förstås högst tveksamt om Trump vid makten skulle ha pressat Israel över huvud taget.
Under sin tid i Vita huset beskrev han sig som ”den bästa vän Israel någonsin haft”, flyttade USA:s ambassad från Tel Aviv till Jerusalem och erkände Israels suveränitet över de ockuperade Golan-höjderna. Bland annat.
5) Inte så illa ändå
Mellan dem som väntar på Trump 2.0 med skräck eller förväntan finns dem som försöker se mörkret från den ljusa sidan.
Trumps återkomst kanske inte blir så illa som de värsta belackarna befarar, hoppas till exempel ”Aldrig Trump”-republikanen Elliot Cohen:
”Det finns inga tecken, än, på att en andra Trump-administration skulle dumpa Ukraina och gå ur Nato,” skriver Cohen i The Atlantic.
Vad gäller Ukraina har inte heller Biden gett president Zelenskyj vad som behövs för att vinna kriget, noterar han.
”Trump är mindre olik den här administrationen än han eller Biden skulle vilja att amerikanerna tror.”
Visa ditt stöd till det informationsarbete Carl genomför
Patreon
Swish
Scanna QR eller skicka till 076-118 25 68. Mottagare är Caroline Norberg.