Carl Norberg - Palanthir
Start
Arkiv
Själsligt
Vägen hit
Om Carl
Trump & Musk I SvD
2024-08-14
Mmmmm....
https://www.svd.se/a/lwKvbo/elon-musks-intervju-med-donald-trump-blev-en-besvikelse
"i vet när köksfläkten står på så pass länge att man glömmer bort att den över huvud taget stör?
Trump är på många sätt en förmänskligad version av den fläkten. Den som tillbringar dag ut och dag in i nyhetsflödet slutar till sist tänka på hur han låter. Satserna är ofullständiga, orden avhuggna och resonemangen i bästa fall ymniga.
För att hans haranger ska gå ihop måste lyssnaren – åtminstone på ett omedvetet plan – översätta och justera dem i huvudet. (Vilket ibland är omöjligt, som när han under ett kampanjmöte tidigare i somras ägnade fem minuter åt att svamla om hajar.) När han inleder en mening är det sällan någon som vet var den ska sluta, allra minst han själv.
Så vilken tyngd ska man tillskriva tiraderna? Ska de betraktas som nyheter, politiska löften, slentrianmässiga utspel? Trubbiga, okunniga eller farliga? Är det rätt av medier att analysera varje ord eller borde man, som en del amerikanska kanaler gjort, klippa tillbaka till studion när han tappar tråden?
När Elon Musk meddelade att han skulle göra en livesänd intervju med Trump på X spetsade jag öronen. Skulle mästarmötet blotta en ny sida av presidentkandidaten?
I det avseendet blev intervjun en besvikelse. Men även om budskapet var väntat väckte det en ny insikt hos mig. Jag kan inte minnas när jag senast umgicks i två timmar med en totalt oklippt version av Trump.
Utan manus och utan en programledare som drar streck innan han kraschlandar i diket.
Han liknar sin kampanj-persona, visst, men utan publikens jubel händer något. Situationen påminner om den när alla middagsgäster har gått hem, musiken tystnat, disken ligger i vasken och man plötsligt inser hur öronbedövande starkt köksfläkten surrar.
Här ska en hel del cred förstås tilldelas Elon Musk, en man vars hela väsen förkroppsligar: ”Det här är mer en kommentar än en fråga…” Han låter mindre som en intervjuare än sidekicken till skolans värsting: passivt beundrande och märkbart glad när han får en syl i vädret. När Musk blir genuint rörd letar sig en särskild Jordan B Petersonsk kadens in i rösten.
Och presidentkandidaten snackar på.
Jag är inte den första att påpeka att Trump ofta låter som en dragqueen: han är kaxig, strösslar med superlativ och har alltid en svidande oneliner i bakfickan. Här kallar han Illinois guvernör JB Pritzker ”en riktig loser”, landets nuvarande makthavare ”fejk”, och beskriver Kamala Harris som en ”third rate phony candidate”.
Intressant nog inträffar det motsatta när samtalet glider över från meningsmotståndare till verkliga världshändelser. Trumps retorik blir oinspirerad. Sjunde oktober beskrivs som ”so sad”. Kriget i Ukraina? ”So sad.”
Musk fyller i på muskigast tänkbara sätt: genom att upprepa siffror som förvisso stämmer men inte tillför något av substans. När de pratar om migration konstaterar han att USA:s befolkning bara utgör mellan 4 och 5 procent av jordens befolkning, och att man inte kan släppa in resten av jordens befolkning. En djärv protest mot en linje som (sist jag kollade) drivs av exakt ingen. Sedan passar han på att erbjuda sina tjänster som politiskt bollplank under nästa mandatperiod.
Indignationen som Trump känner inför Demokraterna är som bortblåst när han kommer in på despotiska världsledare. ”Jag känner varenda en av dem, och jag känner dem väl. Putin, president Xi, Kim Jong Un. Jag säger inget bra eller dåligt, de är i toppen av sin liga: de är tuffa, de är smarta, de är grymma och de kommer försvara sitt land, om de älskar sitt land. Det gör de antagligen, det är bara ett annan slags kärlek.”
Trumps främsta fiende är uppenbarligen han själv. Utan manus och utan en programledare som drar streck innan han kraschlandar i diket.
Han berättar också om hur han som president satte ner foten mot Putin (citatet kommer bara till sin rätt på engelska): ”Ukraine was the apple of his eye and I said: Don’t do it, you can’t do it Vladimir, if you do it it’s gonna be a bad day. And I told him things, I said what I’d do, And he said: no way. And I say: way!”
Trump har tajmingen, personligheten, och skyggar varken för folklighet eller reality. Om han förlorar presidentvalet vore han en oförglömlig deltagare i nästa säsong av ”RuPaul’s dragrace”.
Essy Klingberg
"
Dela på Facebook
Dela på Twitter
Visa ditt stöd till det informationsarbete Carl genomför
Patreon
Bli månadsgivare
Swish
Scanna QR eller skicka till 076-118 25 68. Mottagare är Caroline Norberg.
«
Rättmätigt Förbannad Musk I SvD
Tänkvärt I SvD
»
Carl på social media
Visit our Facebook
Visit our Twitter
Visit our RSS feed
Patreon
Här kan du visa ditt stöd genom att
bli månadsgivare på Patreon
.
Swish
Bidra genom att Swisha till 076-118 25 68, mottagare är Caroline Norberg.
De Fria
Besök folkrörelsen
som jobbar för demokrati genom en medveten och upplyst befolkning!
linkedin
facebook
pinterest
youtube
rss
twitter
instagram
facebook-blank
rss-blank
linkedin-blank
pinterest
youtube
twitter
instagram