Väldokumenterat I Frankrike
2024-07-08
https://www.svd.se/a/6397de/ovisst-i-frankrike-efter-vansterskrall-i-valet
"Vänstern skrällde och blev störst i det franska parlamentsvalet, medan presidentens centerallians klådde ytterhögern.
Men inget av blocken vann egen majoritet, vilket bäddar för att det blir svårstyrt om inte nya allianser tar form.
– Vårt land står inför en aldrig tidigare skådad politisk situation, säger premiärminister Gabriel Attal.
Vänsteralliansen Nya folkfronten (NFP) blir störst och samlar drygt 180 platser i nationalförsamlingen, enligt en sammanställning från Le Monde baserat på preliminära siffror från inrikesdepartementet.
President Emmanuel Macrons centerallians Ensemble blir näst störst med närmare 170 platser.
Ytterhögerpartiet Nationell samling (RN) samlar tillsammans med allierade drygt 140 platser. En framgång jämfört med tidigare val, men betydligt färre än väntat då partiet blev störst i första valomgången.
Exakt hur mandatfördelningen faller ut beror på hur enstaka ledamöter ställer sig till de tre koalitionerna. Men inget av de tre stora blocken är i närheten att nå de 289 mandat som krävs för egen majoritet.
Premiärminister Gabriel Attal, som tillhör president Emmanuel Macrons parti, meddelade på söndagskvällen att han är redo att lämna in sin avskedsansökan.
Han tillade dock att han står redo att sitta kvar över sommaren och OS om det skulle behövas, givet den mycket oklara politiska situationen.
Nyvalet till nationalförsamlingen avgör vem som blir premiärminister och får bilda regering – och samarbeta med presidenten Emmanuel Macron.
Alliansen NFP bildades i samband med att Macron utlyste nyval för fyra veckor sedan, med syfte att blockera RN från makten.
– Majoriteten har valt en annan väg för Frankrike, sade Jean-Luc Mélenchon, ledare för vänsterpartiet Okuvade Frankrike, alliansens största parti följt av Socialistpartiet, på sitt partis valvaka.
Det är dock ovisst var den vägen leder.
Mélenchon uppger att NFP är ”redo att styra”, men den brokiga alliansen har ännu inte enats om en kandidat till premiärministerposten.
Utrikesminister Stéphane Séjourné, som tillhör Macrons parti, sade på söndagen att Mélenchon och en del av hans allierade inte kan tillåtas styra.
Macrons stab uppgav på kvällen att presidenten själv avvaktar med att fatta beslut om en ny regering och att resultaten måste analyseras.
Klart är att söndagens val blev en besvikelse för Nationell samling, som i första omgången blev störst med 34 procent av rösterna.
– Vi kommer att stärka vårt arbete i opposition, sade en besviken Jordan Bardella, ledaren för RN, på valvakan.
– Vår seger har bara försenats, sade hans parhäst Marine Le Pen till tv-kanalen TF1."
"Med Nationell samling vid makten hade situationen snabbt kunnat urarta i en kaotisk kamp mellan Frankrike och EU-institutionerna. Efter den högst oväntade vänstersegern drar omvärlden en suck av lättnad – men snart börjar nästa valrörelse.
På Nationell samlings valvaka i Paris blev stämningen snabbt tryckt, tjock av besvikelse, efter att valresultaten började rullas ut på söndagskvällen.
Partiet får nu visserligen över 140 stolar av Nationalförsamlingens 577 – en enorm bedrift för ett parti som fram tills för två år sedan inte ens hade tio. Ett parti som bara för tolv år sedan kastade ut de mest extremistiska elementen ur sina led: öppna antisemiter, skinnskallar, gamla nazivurmare och, kanske först och främst: Jean-Marie Le Pen, den våldsamma person som ledde partiet i 39 år.
Men efter den första valomgången förra söndagen, då partiet blev störst av alla, hade man nu förväntat sig samma resultat och premiärministerpost på det. Kanske gapade Nationell samlings anhängare helt enkelt efter för mycket, för fort.
Men om besvikelsen var stor i franska ytterhögerläger så var lättnaden minst lika stor i exempelvis Kiev och Bryssel.
För insatserna i valet var stora inte bara för Frankrike, utan också potentiellt för Ukraina och för hela EU. En farhåga inför valet var att Nationell samling, om det skulle få kontroll över Nationalförsamlingen, skulle vilja lägga hinder i vägen för ytterligare hjälp till Ukraina, och försöka avveckla EU:s ekonomiska sanktionerna mot Ryssland.
Frankrikes president Macron har nyligen lovat Ukraina både missiler, Mirage-plan och franska, militära instruktörer på plats i Ukraina. EU-länderna har tillsammans klubbat ett gigantiskt hjälppaket på över 50 miljarder euro, eller omkring 550 miljarder kronor, till Ukraina, och spånar också på gemensamma uppköp av ammunition och vapen – sådant som kan läggas in i EU:s stora budget.
Marine Le Pen har i omgångar lånat stora pengar från ryska banker, och hon har beskrivit den ryska annekteringen av Krimhalvön från Ukraina som korrekt.
Nationell samling tog så sent som för bara en månad sedan diskret bort stora delar av sitt försvarspolitiska manifest från sin webbplats, bland annat ett avsnitt om att fördjupa de diplomatiska förbindelser med Ryssland, stoppa flera samarbetsprojekt med Tyskland och lämna försvarsalliansen Natos högsta kommandobryggor.
Stycket avlägsnades plötsligt och i tystnad, efter att Emmanuel Macron utlyst nyval till Nationalförsamlingen.
Marine Le Pen i reporterhavet efter vallokalerna stängt under söndagen.
Marine Le Pen i reporterhavet efter vallokalerna stängt under söndagen. Foto: Louise Delmotte/AP
Emmanuel Macron är fortfarande president i nästan tre år till, och fortsätter som sådan att styra fransk utrikes- och säkerhetspolitik under den tiden. Det är fortfarande han som kommer på EU- (och Nato) -toppmöten, och överlägger med de andra EU-ländernas stats- och regeringschefer om stora, gemensamma beslut dem emellan.
Men Nationalförsamlingen måste godkänna budgetar, till exempel – som pengar till Ukraina.
I Bryssel fanns fler orosmoln än hjälpen till Ukraina. Den lagstiftande församlingen, alltså Nationalförsamlingen, måste också godkänna och implementera alla nya EU-lagar i Frankrike.
Och hamnar man i en situation där Nationalförsamlingen vägrar att implementera EU-lagar; lagar som Frankrike precis som alla andra EU-länder är juridiskt bundna att införliva hemma; så måste EU-kommissionen agera och kanske dra Frankrike till EU-domstolen.
Nationell samling har inte gjort någon hemlighet av att de vill riva upp eller åtminstone inte följa, flera av EU:s lagar, som till exempel EU:s nya migrations- och klimatlagar.
Situationen hade snabbt kunnat urarta till en hård, ful och kaotisk kamp mellan Frankrike och EU-institutionerna – en rentutav konstitutionell strid. Frankrike är ett centralt land i hela EU-bygget, och om Frankrike vägrar att följa ingångna EU-lagar är det något som är svårare att slå ner på än om, till exempel, Estland eller Malta gör det.
Om lite mer än två år börjar kampen för det mäktigaste ämbetet i Frankrike: presidentposten. Då kommer farhågorna tillbaka – och frågan om vem som vinner det valet är helt öppen."
Visa ditt stöd till det informationsarbete Carl genomför
Patreon
Swish
Scanna QR eller skicka till 076-118 25 68. Mottagare är Caroline Norberg.