Svensk Gripen-Oro
2024-05-30
https://www.svd.se/a/mPBElE/gripen-skickas-inte-till-ukraina-kan-vara-borjan-till-slutet
"– Det utomordentligt dåliga skick som försvaret är i nu när vi har krig i Europa beror i mycket på att en stor del av försvarsbudgeten har gått till Gripen och ubåtsprojektet A26 de senaste tio åren."
"Nyheten att Gripen i dagsläget inte skickas till Ukraina fick Saabs aktie att falla på börsen under onsdagen. En bedömare tror till och med att beskedet kan innebära att industriprojektet på sikt kan vara hotat.
Att Sverige avvaktar med att skicka Gripen till Ukraina kan vara början till slutet för stridsplansprojektet. Det anser Robert Dalsjö, försvars- och säkerhetspolitisk expert vid Totalförsvarets Forskningsinstitut, FOI. Han har debatterat Gripen flitigt och är tydlig med att han uttalar sig privat.
– Hur lång fördröjningen blir är avgörande. Om vi talar om sex månader gör det nog igen skillnad, men om vi talar om ett par år, eller att det inte blir av, kanske loppet är kört, säger Dalsjö.
F-16 skickas till Ukraina
Försvarsminister Pål Jonson (M) berättade på tisdagen att andra länder inom den luftförsvarskoalition som hjälper Ukraina har bett Sverige att avvakta med Gripen.
– Det har att göra med att fokus ligger nu på att införa F-16-systemet, sa Jonson.
Belgien, Nederländerna, Danmark och Norge har lovat att skicka amerikanska F-16-plan till Ukraina.
Nyheten fick försvarsbolagets Saabs aktie, som stigit kraftigt tidigare, att falla på onsdagen. Men Pål Jonson håller inte med om att beskedet innebär spiken i kistan för Gripen.
– Nej, så har vi inte kommunicerat och så ska det inte tolkas, säger han till SvD på onsdagen.
Dubbla stidsflygssystem
De andra länderna i koalitionen anser att det är svårt att införa två nya stridsflygsystem samtidigt för ett land som är i krig, enligt försvarsministern.
– Men vi arbetar vidare också med Gripen. Så det kan bli ett alternativ, men lite längre fram, säger Pål Jonson.
Om Sverige trots allt skulle skicka Gripen till Ukraina skulle det få en indirekt effekt på Saab, enligt Robert Dalsjö.
– Om vi skulle skänka 20–40 begagnade Gripen C/D, eftersom vi snart kommer att få 60 Gripen E, skulle det inte ge mer jobb åt Saab. Men Gripen skulle få uppmärksamhet och komma i drift, säger han.
Hotar avveckla Gripen
Som SvD avslöjade tidigare i år varnade Lars Tossman, chef för Saabs flygverksamhet, i ett brev till både Sveriges flygvapenchef och Försvarets materielverk, FMV, för att bolaget börjar avveckla tillverkningen av delar till Gripenplanen 2027 och upphör med sammansättningen av planet under det första kvartalet 2030 – om inte Sverige snarast köper fler Gripen E, den senaste varianten av planet.
Vad händer om Gripen inte skickas till Ukraina?
– Om Gripen missar det här tåget kanske Gripen har en del möjligheter i tredje världen. Ett dussin flygplan här och ett tjog där, som i Filippinerna eller Ecuador.
Robert Dalsjö fortsätter:
– Men så små beställningar är nästan en belastning för FMV och flygvapnet, som betalar exportstöd, service och utbildning av piloterna. Det reser frågan om det vägval för stridsflyg som staten brottas med.
Utvecklar inte egna stridsflyg
Robert Dalsjö syftar på att allt färre länder utvecklar och tillverkar egna stridsflygplan. I USA har antalet tillverkare på 30 år krympt från runt ett dussin till två, Lockhead Martin och Boeing.
I stället går olika konstellationer av länder ihop i olika utvecklingsprojekt, som i det brittisk-italiensk-japanska GCAP och det fransk-tysk-spanska FCAS. Frankrike har fram till nyligen utvecklat sitt Dassault Rafale, men försöker sig nu alltså på en koalition. Inga andra västländer än Sverige och USA utvecklar ett eget stridsflygplan.
– Det kostar så helskotta mycket att utveckla ett helt nytt stridsflygplan som blir tillräckligt bra. Att då tillverka en serie på 150 exemplar blir inte industriproduktion utan hantverksproduktion.
Kan inte tävla med USA
PM Nilsson, vd för Timbro och som också har varit engagerad i debatten om Gripen, är inne på samma linje.
– Det är en utopi att Sverige ska utveckla framtidens stridsflygplan självt, säger han.
– Men det finns en del som talar för att vi ska hänga i och det är att flygets roll verkar ändra sig så mycket i Ukraina. Man vet inte vad som är stridsflyg längre. Är det en drönare eller är det en kombination av drönare och något annat, eller är det ett skrov, en jetmotor och en pilot?
Han påpekar att priset för drönarteknik faller.
– Nu kan man köpa jätteavancerad utrustning på Clas Ohlson eller Teknikmagasinet. Det talar för att en flygnation som Sverige inte bara kan ge upp utan vara med i utvecklingen av framtidens stridsflygtekniker. Men vi kan inte tävla med USA om vad som ska efterträda F35, säger han.
Har kostat onödigt mycket pengar
Robert Dalsjö hävdar att de stridsplansprojekt som det talas om i världen nu inte främst drivs av flygvapnens behov av nya flygplan utan av industrins behov av nya projekt.
– Logiken lyder: Snart har grabbarna i verkstan inget att göra, ni måste beställa nytt.
Sverige har, enligt Robert Dalsjö, omsatt stridsplan i ungefär dubbla takten som andra västländer, till exempel Norge och Danmark.
– De F16 som Danmark säljer till Argentina, eller som Norge skänker till Ukraina, har fortfarande flygtid kvar. Norge köpte sina första F16 år 1980, samma år som vi fick den första Jaktviggen. Vi hade kunnat flyga Jaktviggen, med uppdateringar, till nu. Men Saab hade inte klarat sig utan Gripenprojektet, säger han.
Han anser att Gripen har kostat Sverige onödigt mycket pengar.
– Det utomordentligt dåliga skick som försvaret är i nu när vi har krig i Europa beror i mycket på att en stor del av försvarsbudgeten har gått till Gripen och ubåtsprojektet A26 de senaste tio åren."
Visa ditt stöd till det informationsarbete Carl genomför
Patreon
Swish
Scanna QR eller skicka till 076-118 25 68. Mottagare är Caroline Norberg.