Vad leder denna information till för reaktioner.. Om Biden vs Obama kommer upp i dagens ljus när det eskalerar i den Skandinaviska teatern...
Om Robert de Niro - som har spelat skurk förr, om man säger som så - är på rättegången för att politisera saken så är nog planen att en fängelsedom skall få de sista att tycka att nu måste systemet rensas..
https://www.dn.se/varlden/bjorn-af-kleen-trumprattegangen-en-triumf-for-demokratin/ "Hela åtalet mot Donald Trump vilar på vittnesmål från den största lögnaren i vår tid, själva förkroppsligandet av rimligt tvivel, pläderade expresidentens advokat när rättegången om de så kallade ”hyschpengarna” avslutas på tisdagen. Nu är det upp till juryn. Men oavsett utgång måste rättegången betraktas som triumf för demokratin. Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten. Björn af Kleen Den tunga gryningsluften är mättad av förväntan. Det känns som en svensk skolavslutning. Kön ringlar runt kvarteret. Jag hamnar mellan den tidigare borgmästaren Rudy Giulianis son Andrew i rutig golfkavaj och tv-ankaret Judge Judy, nyfönad i tonade solglasögon med sandfärgad strandväska från Yves Saint Laurent. Ja, efter fem veckor och 22 vittnen verkar den mediala och politiska eliten pirrig över utsikten att snart få slippa tillbringa dagarna i en domstolsbyggnad med varningslappar för asbest i foajén och ett fläktsystem som garanterar även tillfälliga besökare en mildare luftvägsinfektion. En representativ demokrati förutsätter ett minimum av respekt för statens rättsvårdande institutioner. I den meningen är den allra första rättegången mot en tidigare amerikansk president redan en triumf: Trump har varit där varje dag, hållit tyst nästan hela tiden och hans advokater har tvingats representera honom enligt det regelverk som gäller i en amerikansk domstol. När ett av försvarssidans två vittnen försökte sabotera genom att grimasera från vittnesbåset markerade domaren omedelbart, skickade ut alla journalister och började om. Jag har bevakat Trump från och till under ett decennium. Men detta var första gången jag såg Trump i en inhemsk miljö som han inte helt lyckades ta kontroll över. Magin bröts. Möjligen gynnade det Trump. Rättegången har åtminstone nyanserat bilden av honom. Han är mer än ett nättroll. Vittnen, såväl hans fiender som fans, beskriver i stället en företagsledare med minutiös koll på firmans affärer, intäkter och utgifter. Även på plats i Vita huset var Trump inbegripen i det finstilta. När hans mångåriga sekreterare i New York ombads införskaffa en ram till ett foto på hans mamma till Ovala rummet och ramen visade sig kosta 650 dollar med 15 procents rabatt på Tiffany's skickades utgiften på remiss upp i presidenthierarkin. Samtidigt som Trump skulle ratta den fria världen var han inblandad i beslut om enskilda medlemskap i organisationens golfklubbar. Under all hans bombastiska retorik: en revisorstyp, en grundlig småhandlare. Och när det gäller mer abstrakta ting, som utformning av image och varumärke beskriver hans yngre kvinnliga kommunikationsmedarbetare honom som en ”mästare”, den främsta i den generation av storslagna kreatörer som den amerikanska efterkrigstiden producerat, en slutgiltig Mad Men. Tankeväckande i allmänhet, eftersom vi ständigt frågor oss hur självmedveten och verklighetsförankrad Trump är i sin politiska utövning. Men högintressant även för den avgörande frågan i brottsmålet som prövats på Manhattan: hade Trump själv kännedom om utbetalningen på 1,4 miljoner kronor till Stormy Daniels som hans jurist Michael Cohen fixade med strax innan valdagen 2016? Naturligtvis, argumenterar åklagarsidan. Trump är en familjeföretagare som under perioder av stark stress hemfaller åt att agera mikroingenjör. Han skulle aldrig tillåta en så stor utbetalning utan att ha direkt kännedom om transaktionens innebörd och ingen av hans nära medarbetare skulle spendera Trumps pengar på eget bevåg. En telefoninspelning som åklagarna spelat upp avslöjar hur Cohen informerar Trump om pengar till Playboymodellen Karen McDougal, parallellfallet tänkt att skingra dimman kring Stormy Daniels. Nej, nej, nej, säger försvaret. Det finns inget bevis för att Trump beordrat utbetalningen eller ens hade kännedom om den. Åtalet, argumenterar advokaterna, vilar fullständigt på Michael Cohens utsagor – en torped som ägnade minst ett decennium åt att ljuga för journalister, myndigheter, familjemedlemmar och medarbetare. Han är the GLOAT – The Greatest Liar Of All Time, själva förkroppsligandet av rimligt tvivel, pläderade Trumpadvokaten Todd Blanche i sitt eldiga slutanförande under tisdagsförmiddagen. Cohen framställer sig själv som en pånyttfödd sanningssägare som lämnat lögnerna bakom sig. Men Trumpadvokaterna hävdar att Cohen även ljugit under denna rättegångs vittnesmål. De pekar på ett telefonsamtal från Cohen till Trumps livvakt Keith Schiller i oktober 2016 där Cohen påstår att han informerar om överföringen till Stormy Daniels. Men enligt sms mellan livvakten och Cohen som skickades i samband med samtalet handlade det snarare om en 14-årig busringare som trakasserade presidentkandidatens läger och behövde stoppas för att inte hamna i Secret Services klor. Åklagarna och Cohen säger att det 96 sekunder långa telefonsamtalet handlade både om busringaren och porrstjärnan. En rättegång är en storslagen berättelse vars utgång kan avgöras av en enskild detalj. Om Trump räddas av sms om en 14-årig busringare vore det snöpligt men samtidigt poetiskt. Och symtomatiskt för denna resa genom Trumps liv, in i Trumptornets innersta spegelsalar."