Finsk Sverigekärlek
2024-05-08
https://www.dn.se/kultur/andrea-svanback-att-alska-sverige-ar-som-att-vara-olyckligt-kar/
"Just nu är det klädsamt att som svensk kalla sig Finlandsvän. Men hur genuint är det nyväckta svenska intresset? Förmodligen inte särskilt, konstaterar Andrea Svanbäck, kulturchef på Hufvudstadsbladet.
Ett av mitt livs största tv-trauman utspelade sig 2014. Det var myskväll i december och äntligen bar SVT:s frågesport ”På spåret” av till Finland. Vi tjöt av jubel här i Helsingfors. Lyckliga över att få vara med. I burarna satt dessutom dubbla favoriter: Filip Hammar och Fredrik Wikingsson mot Thomas Nordegren och Louise Epstein. Sveriges vassaste hjärnor! Mina idoler.
Allt såg bra ut tills paren fick frågan om vad Finlands president heter. Ingendera visste svaret. Hammar rent av skröt med sin okunskap: ”Jag tycker inte att det ingår i allmänbildningen att veta vad Finlands presidenter heter, om jag får slänga i väg en brandfackla”, sa han kaxigt i direktsändning.
Känslan jag hade den där kvällen kan bara beskrivas med ett ord: smärta.
Dittills hade jag som svenskspråkig finländare ohejdat och naivt beundrat det mesta med den rikssvenska kulturen: glädjen, musiken, modet, självförtroendet. Men relationen har alltid varit asymmetrisk: det är jag som åker till Stockholm, jag som tittar på svensk tv, jag som läser svensk litteratur.
För låt oss vara ärliga. Sveriges intresse för Finland har under långa tider begränsat sig till fördomar: om knivar, alkohol, vemod och tango. Ett Sverige för nostalgiker, enligt Aftonbladets Johanna Frändén.
Hammars utspel i tv-rutan bekräftade det jag, liksom många före mig, anat men inte velat erkänna: det är plågsamt att vara olyckligt kär. Speciellt om de obesvarade känslorna riktas mot ens västra grannland. Man orkar helt enkelt inte tråna hur länge som helst. Förr eller senare måste olyckan konfronteras.
Trots hotande världskrig mår alltså det finländska självförtroendet bättre än på länge.
Nu tio år senare blåser vinden österut. Det talas om Sanna Marin-effekten: det är trendigt att vara finländare och klädsamt att som svensk kalla sig finlandsvän. Markus Krunegård och Miriam Bryant gör hipp musik på finska för världens lyckligaste folk. Anna-Lena Laurén och Irma Lehtosalo platsar på listan över årets svenska kvinnor. Finländska designlampor av Paavo Tynell och Lisa Johansson-Pape säljs för bisarra summor nere i Paris.
Vår nya president Alexander Stubb (lägg namnet på minnet, det är lättare att komma ihåg än Sauli Niinistö) lär kungen vad ”lugna puckar” betyder när man dealar med Ryssland. Och vi fick för första gången agera storebror när Sverige kom eftersläntrande in i Nato. Trots hotande världskrig mår alltså det finländska självförtroendet bättre än på länge.
Men Finland och Sverige är inte trender, vi är grannar. Just nu och därför, med risk för att sätta våra länders goda och allt mer jämbördiga relationer på spel, vill jag säga detta: jag är rädd att Sveriges puttrande intresse för Finland inte är genuint.
Nästan en tredjedel av svenskarna har till exempel fortfarande aldrig satt sin fot i Finland, än mindre listat det över topp tio-länder dit man gärna vill åka. Under tio procent vill lära sig mer om, och ännu färre har tagit del av finländskt kulturutbud, enligt en färsk undersökning.
Jag förstår att det är skönt att ha en bred rygg att kura ihop sig bakom när Putins vanvett tilltar men jag är rädd att både kappan och vinden kommer svänga så fort någon snyggare statsman än Alexander Stubb dyker upp i horisonten.
Sverige, jag behöver helt enkelt veta att ni menar allvar med er nyfunna kärlek till oss. Och helst med handling, hellre än ord. Kom till Helsingfors och bada bastu, sluta överraskas av att svenska är nationalspråk i Finland, följ nyheterna från östgränsen eller läs åtminstone en bra finländsk roman. Lär er skriva och uttala finska namn.
För att citera Filip Hammar när han efter ”På spåret”-utspelet 2014 tvingades förklara sig. Finland är trots allt ett väldigt sympatiskt land. På många sätt mer spännande än Sverige.
Andrea Svanbäck är kulturchef på Hufvudstadsbladet och skriver under våren krönikor i DN Kultur."
Visa ditt stöd till det informationsarbete Carl genomför
Patreon
Swish
Scanna QR eller skicka till 076-118 25 68. Mottagare är Caroline Norberg.