Juridiskt Könsbehov I SvD
2024-04-05
https://www.svd.se/a/onJebm/marten-schultz-darfor-behovs-aven-ett-juridiskt-kon
"Varför behövs ett juridiskt kön? Det enkla svaret är, för att det är så det fungerar. Rättsliga processer styrs av juridiska regler – inte av en naturvetenskaplig eller annan verklighet. Nu finns ett omdebatterat lagförslag om att det ska bli enklare att ändra juridiskt kön.
Varför räcker det inte med det biologiska könet? Varför behövs därutöver ett juridiskt kön? Frågorna – som jag återkommer till – har ställts med anledning av den uppblossade och heta debatten om förändringar i den så kallade könstillhörighetslagstiftningen. Enligt lagförslaget ska det bli lättare att byta juridiskt kön, vilket i praktiken innebär att en persons könstillhörighet ändras i folkbokföringen och att personnumret ändras. Detta har medfört upprördhet i breda lager.
Sverige har sedan länge haft en lag som reglerar könstillhörighet, lag om fastställande av könstillhörighet i vissa fall. Den tillkom redan 1972 och innehåller regler om fastställande av könstillhörighet genom ändringar i folkbokföringen. Det ställs upp ett antal kriterier för att den som är registrerad som man ska kunna registreras som kvinna och vice versa.
Enligt första paragrafen krävs att sökanden: ”1. sedan en lång tid upplever att han eller hon tillhör det andra könet, 2. sedan en tid uppträder i enlighet med denna könsidentitet, 3. måste antas komma att leva i denna könsidentitet även i framtiden, och 4. har fyllt arton år.”
Regelns andra paragraf tar sikte på fysiska egenskaper. Folkbokföringen kan således ändras om det är motiverat av att: ”1. han eller hon [sökanden] har en medfödd avvikelse i könsutvecklingen, och 2. en ändring av könstillhörigheten är a) förenlig med utvecklingen av könsidentiteten, och b) mest förenlig med sökandens kroppsliga tillstånd.” Reglerna kopplas till tillstånd för könskorrigerande ingrepp.
Enligt det liggande lagförslaget ska könstillhörighetslagen bytas ut mot två nya lagar: lag om vissa kirurgiska ingrepp i könsorganen och lag om ändring av det kön som framgår av folkbokföringen. En central tanke är att tydligare skilja mellan behandlingen av kön i folkbokföringen och processen bakom könskorrigerande kirurgi. Men den del av lagförslaget som har mött mest motstånd är att det ska bli enklare att byta juridiskt kön – det vill säga att ändra könstillhörighet i folkbokföringen. Det ska kunna ske redan vid 16 års ålder och på ett smidigare sätt än i dag.
En måltavla för kritikerna är att förslaget skiljer juridikens könsbestämning från klassificering av könstillhörighet utifrån genitalier. Varför behövs då ens ett juridiskt kön? Det enkla svaret är för att det är så det fungerar. Rättsliga processer styrs av juridiska regler – inte av en naturvetenskaplig eller annan verklighet.
I juridiken bestäms vad som menas med ekonomiska förluster, miljöskador och dödsorsak genom definitioner som inte behöver överensstämma med hur dessa uttryck förstås av ekonomer, ekologer eller läkare. Rågången mellan den rättsliga sfären och de externa experterna är något som Högsta domstolen betonat i flera domar under senare tid. Ibland behövs det extern expertis i en rättegång men efter att experten sagt sitt är det upp till domstolen att utifrån rättsliga begrepp avgöra vad som hänt.
På samma sätt förhåller det sig med könsbestämning. Det är rättsregler som bestämmer vilken könsbestämning någon ska ha i juridisk mening. Dessa regler bestäms genom rättsbildning. Rättsbildningen – skapandet av rättsregler – sker i olika processer men ytterst genom beslut i riksdagen. Den juridiska könstillhörigheten har relevans för tillämpningen av olika lagar. Och nu ska alltså riksdagen fatta beslut i frågan. Det har hitintills funnits klart stöd för reformen. Framtiden för förslaget ser dock skakigare ut efter att tongivande politiker i både S och M har tagit avstånd från det, även om socialutskottet nu gett grönt ljus."
Visa ditt stöd till det informationsarbete Carl genomför
Patreon
Swish
Scanna QR eller skicka till 076-118 25 68. Mottagare är Caroline Norberg.