Ödesmättat Försvarsbeslut I DN

2024-04-05
Ja att tro annat än att allt är Vladimir Putins fel, är ju verkligen helt uteslutet.....

https://www.dn.se/ledare/oscar-jonsson-forsvarsbeslutet-ar-odesmattat-tanker-vi-upprepa-samma-misstag-som-tidigare/
"I slutet av månaden kommer Försvarsberedningens rapport inför nästa försvarsbeslut. Det är det viktigaste försvarsbeslutet sedan andra världskriget. Beslutet ska hantera den största säkerhetspolitiska omläggningen och den största upprustningen på decennier. Därtill har Ukraina fått ett militärt stöd på över 30 miljarder kronor, en inte oväsentlig del av Försvarsmaktens materiel.
Försvarsbeslutet är det huvudsakliga sättet på vilket riksdag och regering ska förbereda Sverige för en alltmer konfliktfylld omvärld. Ryssland har initiativet i kriget mot Ukraina. Den öst-västliga konflikten fördjupas medan Peking och Moskva knyts närmare. Exempelvis går 42 procent av rysk handel i kinesisk yuan, jämfört med 2 procent för något år sedan.
För att få insikt och inspiration kan vi blicka bakåt mot ett annat epokavgörande försvarsbeslut. Sverige hade klarat sig väl under det första världskriget och såg inga direkta hot på horisonten. 1925 skars grovt sett halva Försvarsmakten ned. Tanken var att ifall ett nytt storkrig skulle komma skulle vi få god förvarning. Känns det igen?
I slutet av 1920-talet samlades ett yngre och intellektuellt avantgarde runt ”Ny Militär Tidskrift” i opposition mot de dominerande traditionalisterna. 1930 gav de ut en bok, ”Antingen – Eller”, som professor Wilhelm Agrell har kallat efterkrigstidens mest betydelsefulla debattinlägg.
1925 skars grovt sett halva Försvarsmakten ned. Tanken var att ifall ett nytt storkrig skulle komma skulle vi få god förvarning. Känns det igen?
NMT-cirkeln – Helge Jung, Carl Rappe och C.A. Ehrensvärd – såg Sovjetunionens snabbt tilltagande militära styrka i kontrast mot svensk nedrustning. Och de förkunnade att Sverige stod inför ett ödesmättat vägval. Antingen kunde Sverige fortsätta som vanligt, förlita sig på FN:s föregångare, Nationernas Förbund, och driva en isolationistisk neutralitetspolitik. Eller så kunde Sverige sträva efter att utnyttja sitt strategiskt gynnsamma läge och förbereda en insats för att stötta Finland vid ett angrepp från Sovjet. Därtill underströk gruppen behovet av en modern försvarsmakt med ett riktigt flygvapen och pansarförband.
I dag står vi inför ett lika viktigt vägval.
Antingen fortsätter Sverige på inslagen väg. Då utformas försvaret främst för det egna territoriet och vi anskaffar fåtal dyra plattformar som tar en stor del av materielbudgeten (nya korvetter, nytt stridsflyg, nya ubåtar). Försvarsanslaget ökar, men de nytillkomna medlen äts upp av gamla försyndelser och politiskt drivna förbandsetableringar. I sann jantelagsanda distribueras pengarna så alla vapengrenar ”får något”.
Det är värt att nämna att den militära materiel till ett värde av 30 miljarder kronor som Ukraina har fått inte kan ersättas med 30 nya miljarder. Exempelvis fick Ukraina 50 Stridsfordon 90. Ska man ersätta dem med nya stridsfordon i dag är kostnaden två till tre gånger så hög. Och det är flera års ledtid. Det gör att de 30 miljarder som försvarsbudgeten ökade med mellan 2023 och 2024 nästan helt äts upp av biståndet till Ukraina, utan att Försvarsmakten återställs till samma förmåga.
Inför världskrigen stod Sverige helt fel rustat för den tid som kom
De nya förbandsetableringarna i det förra försvarsbeslutet har också sänkt Försvarsmaktens uppbyggnad. Vissa av dem var motiverade (Uppsala, Arvidsjaur och Älvsborg), andra var ren politisk kohandel. Det är så illa att Försvarsmakten skriver i sitt budgetunderlag att myndigheten ”vill därmed särskilt understryka att politiska styrningar kring …myndighetens grundorganisation riskerar att leda till fördyrningar och suboptimering”. Det är byråkratisvenska för ”skärp er nu”.
Antingen fortsätter Sverige på inslagen väg. Eller så tar vi försvaret i en ny riktning. Det betyder i så fall att vi tar ett tydligt avstamp i det nya säkerhetspolitiska läget och, framför allt, i Natomedlemskapet: vi utformar Försvarsmakten för att vara relevant i en kontext bredare än den nationella.
Hur håller vi hotet så långt borta som möjligt? Hur stödjer vi Finland och Baltikum? Och hur samarbetar vi med de stormakter vi är allierade med? Det blir nyckelfrågor vi då måste besvara.
Dessutom måste lärdomarna från kriget i Ukraina internaliseras. Det finns inga fristäder i det moderna kriget. Sensorer kan se i princip allt, och hela det svenska territoriet är inom vapenräckvidd för samma bombkampanjer som Ukraina utsätts för. Kvalitet är ett krav, men vi behöver också kvantitet. Ukraina kommer under 2024 producera mellan en och två miljoner enkla drönare till exempel. I synnerhet behöver vi stärka luftförsvaret för att skydda svenska städer och infrastruktur. Vi måste också förbättra vår förmåga att slå mot en motståndare (framför allt med robotar och drönare).
Inför världskrigen stod Sverige helt fel rustat för den tid som kom. När båda världskrigen var över var det svenska försvaret äntligen på den nivå det borde ha varit från början. Ska vi inte göra om samma misstag att alltid vara som sämst rustade när det behövs som mest är det klokt att öka tempot nu. Ledtiderna är sådana att det redan är sent att dra igång.
Det är inte ödesbestämt att Sverige återigen ska göra en strategisk miss inför den stormande omvärlden. Men tiden håller på att rinna ut.
Antingen. Eller.
Det är upp till oss."

Visa ditt stöd till det informationsarbete Carl genomför

Swish

Scanna QR eller skicka till 076-118 25 68. Mottagare är Caroline Norberg.

Patreon

Här kan du visa ditt stöd genom att bli månadsgivare på Patreon.

Swish

Bidra genom att Swisha till 076-118 25 68, mottagare är Caroline Engström.

De Fria

Besök folkrörelsen som jobbar för demokrati genom en medveten och upplyst befolkning!
linkedin facebook pinterest youtube rss twitter instagram facebook-blank rss-blank linkedin-blank pinterest youtube twitter instagram