Påve Franciskus föreslog i februari 2016 att Donald J. Trump "inte är kristen" på grund av det hårda i hans kampanjlöften om att deportera fler invandrare och tvinga Mexiko att betala för en mur längs den amerikanska gränsen.
https://www.svd.se/a/5BmoeK/vem-ar-pavekandidaten-anders-arborelius "En person som bara tänker på att bygga murar, var de än är, och inte bygga broar, är inte kristen", sa Franciskus när en reporter frågade honom om Trump på det påvliga flygplanet när han återvände till Rom efter sina sex dagar långa besök i Mexiko. I maj 2017 så besökte Donald Trump Franciskus... "Påve Franciskus lever och har fortfarande sin titel. Men vid 87 års ålder och över ett årtionde som den katolska kyrkans överhuvud spekuleras det nu om hans efterträdare. Den franska tidningen Le Figaro uppger att tre namn återkommer i diskussionerna – och ett av dem är svenskt. Det handlar om den katolske biskopen och kardinalen Anders Arborelius, något Dagen var först att rapportera om i Sverige. Han är något av en kändis även utanför katolska kretsar. Första katolske kardinalen från Sverige Som första svensk utnämndes han i juni 2017 till kardinal. Ceremonin ägde rum i Peterskyrkan i Rom, efter att påve Franciskus en månad tidigare hade meddelat utnämningen. Anders Arborelius tog då emot den röda kardinalshatten, birettan, och kardinalsringen av påven. Anders Arborelius tillsammans med påve Franciskus. Anders Arborelius tillsammans med påve Franciskus. Foto: L'Osservatore Romano/AP Kardinal är det näst högsta ämbetet i katolska kyrkan, direkt under påven. Kardinalerna sitter på livstid och det är också de som väljer påve. 74-åringen, med en examen i teologi från Rom och en magister i moderna språk från Lunds universitet, är även biskop i Stockholms katolska stift sedan 1998. Innan dess levde Anders Arborelius i 27 år som munk. ”Smärre chock” av kardinalbeskedet I en intervju med Lunds universitet efter kardinalutnämnandet beskrev han att beskedet kom som en ”smärre chock”. Han berättade också att han skulle fortsätta vara biskop i Sverige – men att man i uppdraget åker på möten i Rom. – Man får också hjälpa påven i olika råd och dåd, sa han då. Le Figaro beskriver, enligt TT, svensken som ”först och främst en bönens man men också en uppmärksammad teolog, engagerad i ekumeniken”. Det uppges att han besitter ”en tydlig karisma, vilket är något oumbärligt för en påve”. Anders Arborelius namn diskuteras som möjlig påvekandidat både bland konservativa och progressiva, och det ses som ett plus att han kommer från ”ett mycket sekulariserat land där katolicismen är i minoritet”, skriver tidningen. Han vill till tidningen Dagen inte ge någon kommentar. Som möjlig framtida påve nämns i Le Figaro-artikeln också den ungerske ärkebiskopen Péter Erdö och italienaren Pietro Parolin som nu är ”utrikesminister” för Vatikanen. Bra relation till påve Franciskus För två år sedan tilldelades Anders Arborelius en medalj av kungen för "betydande insatser inom svenskt och internationellt kyrkoliv". I januari i år sa han till den katolska tidskriften Signum att han efter 25 år som biskop tycker att det blivit dags att lämna över stafettpinnen. Men kardinal fortsätter han som. Svensken och påve Franciskus beskrivs ha funnit varandra ganska snabbt. – Jag är själv förvånad över att han visat mig och Sverige så stort intresse. Att han valde mig som kardinal var helt oväntat – men han har en förkärlek för periferin. Jag är inte en sådan som tränger mig på. Men han är alltid glad att se mig och har väl någon form av förtroende för mig, sa han till Signum. Så väljs en påve Det är under en så kallad konklav som kardinalerna väljer ny påve. Den börjar två till tre veckor efter att en påve avlidit eller avgått. Även om man är kardinal fram till sin död får man bara rösta i konklaven till sin 80-årsdag. Senast en person som inte var kardinal valdes till påve var år 1378, enligt Stockholms katolska stift. I en intervju med TT från 2017 sa Anders Arborelius att han betraktade det som ”en omöjlighet” att bli nästa påve. – Formellt är det ju naturligtvis så, men det är helt uteslutet. Som svensk är man trots allt lite i marginalen och då har man inte samma insikt i hur världskyrkan fungerar som någon som befinner sig mer i centrum."