Stresskonen
2024-04-03
I Dagens Nyheter, står det ett sken
Av allmän ondska Germania är
En raffinerad och grym hetär
Men herr Tingsten, redaktören, han vill själv bestämma
Var de primitva känslorna just nu hör hemma
Han prisa' Germanias dygd och behag
"Flickan är krigisk, men ej mer än jag"
Sannolikt har hela tyska folket aldrig vetat
Att herr Hitler existerat och vad Goebbels hetat
Vi såg i herr Tingsten en ny Segerstedt
Och så var det med det lilla helgonet
Vem blir stressad av vad och varför och har det någon betydelse för samhällets möjliga utveckling...
Kan vi själva påverka våra primitiva känslors access till vårt intellekt?
Är det rent av nödvändigt att förstå grunden till våra egna primitiva känslor för att kunna förstå deras betydelse och innebörd.. - alltså att ens ha en chans att kunna hantera dessa känslor.
Ja, vill vi ha ett samhälle så är det nödvändigt att fler förstår dessa måhända lite retoriska frågeställningar.
https://www.svd.se/a/8J3nJx/ny-syn-pa-otrohet-aventyret-en-investering-i-sig-sjalv
"”Berätta innan du är otrogen, inte efter.” Det är sexologen och terapeuten Malena Ivarsons råd. Att leva i en lång relation utan att bli förälskad då och då är omöjligt, menar hon.
– Vi är inte isolerade i våra hem. Vi är ute och rör oss. Det är klart att vi blir påverkade och förälskade. Sedan är det bara frågan om hur man agerar på det.
En ärlighetsgåva, kallar Malena Ivarsson det. Genom att berätta att man vill vara otrogen innan det händer avdramatiserar man känslan och gör partnern delaktig i processen.
– Det som skadar i otroheten är oftast inte själva akten utan tilliten. Att man trott på att han skulle spela golf när han i själva verket var med den här andra personen. När man försöker fundera ut vad som egentligen hände, kontra det man själv trodde hände, blir man rubbad i sin identitet. Det är nog det som är det värsta.
Behövs rum för intima samtal
Malena Ivarsson har ofrivilligt blivit en förespråkare för otrohet. Så fort hon ger en intervju blir rubriken vinklad på otrohet, även om det inte var ämnet för intervjun, berättar hon. Det gör att hon känner sig utnyttjad av media, då hennes poäng, att otrohet inte är rätt men ibland nödvändigt, ofta gått förlorad.
Men Malena Ivarsson ifrågasätter inte intresset för otrohet. Tillsammans med radiojournalisten Samanda Ekman, gör hon i dag podden ”Till sängs”, och avsnittet ”Otrohetskapseln” är ett av deras mest lyssnade.
Malena Ivarsson menar att det speglar att vi behöver ett rum för ett intimt samtal om något som många skäms över.
Berätta eller inte berätta om otrohet? Därom, bland annat, tvistar Samanda Ekman och Malena Ivarsson.
Berätta eller inte berätta om otrohet? Därom, bland annat, tvistar Samanda Ekman och Malena Ivarsson. Foto: Judit Nilsson
”Det jungianska sättet”
Jag träffar Malena Ivarsson och Samanda Ekman på Malenas kontor på Östermalm i Stockholm och behöver bara ställa frågan om otrohet är något man ska berätta om eller inte – sedan är det bara att trycka på rec-knappen, luta sig bakåt och åka med.
De går i gång direkt, kastar in inspel och referenser, är sällan överens men engagerade och passionerade.
– När vi precis hade börjat podda och du, Malena, introducerat det jungianska sättet att se på förälskelse och därmed otrohet fick jag känslor för en annan person än min partner. Och då kände jag mig så trygg i att förklara för min partner att visst, jag har känslor för en annan men det är bara jungianskt, säger Samanda Ekman med ett skratt.
Ärlighet bättre än att smussla
Malena Ivarssons husgud, den schweiziska psykiatern Carl Gustav Jung, ansåg att man kan lära sig mycket om sitt inre genom att iaktta vad man går i gång på. Och att det alltid är bättre att vara öppen än att smussla.
Jung gjorde inget för att dölja att han hade två älskarinnor vid sidan om sin fru, och gick så långt som att, i ett brev till psykoanalytikern Sigmund Freud, hävda att förutsättningen för ett gott äktenskap var rätten att vara otrogen.
– De jungianska känslorna betyder att det är någonting med den andra personen som jag vill ha i mig själv. Eller utveckla i mig själv. Om man inte tänker jungianskt får man skamkänslor och försöker lägga på locket. Det var det som var bra i mitt fall. Nu kunde jag berätta i ett tidigt skede att så här är det – och då sprack trollet. Förälskelsen hann aldrig byggas upp till någonting som tog fart och kunde få eget liv, säger Samanda Ekman.
”Det ska vara ’family values’ på otroheten”, säger Samanda Ekman.
”Så tokig föreställning”
Samtidigt hoppas och tror hon att hon skulle kunna hantera om hennes partner var otrogen.
– Han skulle behöva sköta det snyggt, så att det inte börjar kosta i vår relation. Och inte berätta om det. Man får hålla det för sig själv och man får bära det själv. Det reglerar också att man inte tar en för stor tugga av otroheten. För även om det ger energi är det också kostsamt. Om man ska få vara otrogen måste det på något sätt bidra till det gemensamma. Det ska vara ”family values” på otroheten.
Men det är ett rent hypotetiskt resonemang – och Malena Ivarsson underkänner det direkt.
– Alltså, det där är ju en så tokig föreställning. För man trillar dit.
Samanda kontrar:
– Jag tror att man blandar ihop otrohet med rädslan med att bli lämnad. Jag har ju upplevt det och är inte längre rädd för det. När jag blev brutalt och smärtsamt övergiven önskade jag att min partner hade haft en otrohetsaffär, i stället för att bryta upp allting.
”Otrohet är en process som man kan komma igenom”, säger Malena Ivarsson.
”Otrohet är en process som man kan komma igenom”, säger Malena Ivarsson. Foto: Judit Nilsson
”Otrohet något på sin bucketlist”
Hon tror att många i hennes generation och yngre resonerar som att relationen klarar av en otrohet.
– Det har skett en attitydförändring till att man kan se otrohet som en sinnesutvidgande upplevelse, något på sin bucketlist, att jämföra med att ta någon psykedelisk drog. Att ett otrohetsäventyr är en investering i sig själv, samtidigt som man fortfarande vill ha sin partner för att det ger andra saker.
Hon menar att det finns de som kan kontrollera den intima kapsel som en otrohet kan vara, separat från övriga livet och från sin relation.
– Man gör en uppdelning mellan sitt liv och sitt äventyr. Jag säger inte att alla kan det men synen på hälsa har utvecklats och många förordar att man ska ta hand om sig och göra det som man mår bra av, och där tror jag att otrohet kan komma in som en förnyelse.
Värre att fastna krampaktigt
Förnyelsen ställer sig Malena Ivarsson bakom.
– Ibland är det exempelvis det enda sättet att ta sig ur ett förhållande som är destruktivt. I vår kultur har vi inga ritualer för förnyelse mer än förälskelse och otrohet.
Hon menar att man också måste tillåta sig misstag i livet, och att det är värre att fastna krampaktigt i varandra för att man är så rädd för att bli ensam.
– Det är inte kärlek, och då kan en otrohet ruska om och göra att man känner sig mer levande igen.
Att inte berätta har ett pris
Tilliten behöver inte nödvändigtvis skadas av att man inte berättar om otroheten, menar Samanda Ekman. Men att inte berätta har också ett pris.
– De personliga förlusterna är att man riskerar att bränna ut sig på allt smussel och sedan bränna ut sig ytterligare när det långt senare kommer fram och man måste kalibrera en sårad partners starka känslor 24/7. Det finns ju också en överhängande risk att bli dumpad. Man riskerar också att fumla bort annat i livet genom att fokusera på ett så pass stort sidoprojekt som otrohet ofta är. Otrohet är högriskklassat, säger Samanda.
Malena Ivarsson påpekar att ärligheten i relationen går om intet om man väljer att inte berätta.
– Vill man att relationen ska fortsätta, då tror jag att det är bra att berätta. Snedsprånget kan vara en dörröppnare, förutsatt att den som varit otrogen är beredd att ta på sig syndabocksrollen. Och att båda erkänner sitt ansvar i situationen. Ibland är det bra att inte säga någonting, och ibland är det nödvändigt att berätta för att komma vidare i sin relation."
Visa ditt stöd till det informationsarbete Carl genomför
Patreon
Swish
Scanna QR eller skicka till 076-118 25 68. Mottagare är Caroline Norberg.